En retrohemsida, snart ett minne blott?
Det är en mycket hemtrevlig syssla att titta på antikrundan och höra om de olika föremålens tillkomst och historia pedagogiskt och levande berättat av de olika antikexperterna. De materiella tingen bär på en berättelse och har ett metavärde utöver vad de hoppfulla ägarna hoppas få reda på i mer pekuniära termer.
I sådana stunder slår tanken mig, eller snarare en undran – hur kommer framtidens människa att värdera vår nutid? En sak är säker, vad de inte kommer att få ta del av är vår digitala värld, en värld byggd på elektriska laddningar utan varaktighet eller lagrad på optiska media i obeständig plast. Förmodligen kommer vår värld att te sig lika gåtfull som tidiga kulturer där tanken och det talade ordet har klingat ut för länge sedan.
Enligt en undersökning gjord av British Library är den förväntade genomsnittliga livstiden på en webbsida 44 till 75 dagar. Dessutom ersätts eller försvinner 10 procent av alla brittiska hemsidor var sjätte månad. Hur många hemsidesägare spar på tidigare versioner idag? Förmodligen väldigt få skulle jag gissa.
Även om vi lagrar data så är frågan på vilket medium ska det ske och kommer det finnas mjukvara i framtiden som kan läsa innehållet. Vem kan öppna ett Word Perfect-dokument idag, lagrat på en svindlande 1 Mb diskett?
Jag har sökt svar på riksarkivet som konstaterar att en hårddisk är bästa mediet. Men den får inte glömmas på vinden och hittas av barnbarnen, risken är då stor att den är obrukbar. Ständiga backuper är lösningen. Det viktigaste i framtida arvegods kommer kanske att vara farfars hårddisk, vad tror du?
Gästbloggare: Jakob Ivarsson/Stakeholder communication
Panel member Reportwatch.net Annual Report on Annual Reports
Foto: Skärmdump