Det här är en väldigt intressant reklam för alla som vill veta hemligheten bakom the Hollywood beauty. Är man inte insatt i hur det fungerar i mediavärlden är det inte konstigt att man kan bli lite lätt besatt av kändisarnas perfekta hud, glansiga hår, långa ögonfransar och fylliga läppar.
Herregud, det finns i stort sett ingen reklambild som inte har retuscherats i t ex Photoshop. Detta visas i kampanjen Fotoshop by Adobé, gjord av Jesse Rosten. Kolla in den här och kom ihåg detta nästa gång du ser Frieda Pinto göra reklam för L’Oréal.
För två år sedan försökte britterna införa förbud och varningstexter i reklam där det figurerade retuscherade modeller. ASA sa nej med förklaringen att allmänheten är så pass medvetna om “airbrushing” som teknik.
Nu har amerikanska Procter & Gamble tagit bort make up-jätten Cover Girls retuscherade reklam efter hård kritik. Sångerskan Taylor Swift, varumärkets ansikte utåt, kommer alltså inte längre att se så där overkligt perfekt ut.
Tidigare har retuscherade annonser varit en självklarhet i USA (och resten av världen) och under mitt halvår i Texas såg jag mer “överretuscherad” reklam än jag någonsin gjort tidigare.
Personligen tycker jag att reklambilder kan förbättras och fixas till MEN att göra som t.ex. Ralph Lauren är ju bara onödigt och dessutom ganska osmakligt. Och ja, självklart påverkas unga människor av marknadsföringens perfekta ansikten och kroppar, herregud, det gör ju jag också! Dock är jag tillräckligt insatt och medveten om att det jag ser i en annons är oäkta.
Lite striktare lagar kanske kan styra upp våra sjuka ideal?
Den senaste reklamfilmen från IQ har skapat internationell hysteri på nätet. Filmen för det påhittade whiskeymärket Taman börjar med några verkligt idylliska scener; herdar, får, en bäck och en mysig pub. Efter 30 sekunder har idyllen bytts ut mot alkoholens mörka sida; fylla, bråk och barn som far illa. Som vanligt håller IQ’s reklamfilmer hög klass, det är informativt utan att bli för pretentiöst. Kolla in den!
Facebook håller på att utvecklas till att bli världens hittills effektivaste marknadsföringskanal. Det är ju väldigt lätt för företag att finna sina målgrupper eftersom användarna förser dem med både ålder, kön, intressen och bostadsort.
Möjligheten som finns för användarna att ”gilla” olika företag eller produkter gör också denna marknadsföring väldigt slagkraftig. Det är lätt att ta till sig sina vänners rekommendationer.
Frågan är däremot hur mycket reklam det kommer att finnas på Facebook i framtiden och var gränsen går för hur mycket reklam användarna accepterar. Malin Sundström, forskare och lektor i företagsekonomi, menar att Facebook -användarna är där för att prata, inte för att handla. Företagen borde istället satsa på att bygga upp ett förtroende hos användarna samt skapa relationer med dem.
För att på bästa sätt förstå och använda de sociala medierna rätt är det viktigt att själv vara en del av dem. Man måste ”walk the walk and talk the talk”, menar Fredrik Wass som är skribent på tidningen Internetworld .
Företagen måste tillföra ett innehåll som användarna söker samt vara medvetna om vad de skriver och hur de skriver. Det man alltid ska tänka på när man publicerar innehåll såväl på hemsidor som i sociala medier är att man måste intressera mottagaren, som ju är den som ska ta till sig budskapet.
Retorik är därför ett användbart verktyg. Teorin handlar om hur sändaren kan nå fram med sitt budskap. Att även försöka hålla sig kort och koncis är ytterligare aspekter som är viktiga då det oftast är mottagaren själv som letar upp den information som han eller hon söker.
Vill du lära dig grunderna i retorik? Då kan du läsa ”Retorikhandboken ” på nätet som är gratis!
Vad tänkte egentligen Gevalia när de tillsammans med reklambyrån Lowe Brindfors tog fram den fiktiva, mörkhyade soulkaraktären Jah Roast (väldigt Rick James inspirerad) med syfte att lansera Gevalias nya mörkrostade kaffesorter? Kanske så här:
Mörkrost –> Mörk –> Färgad = Jättekul!
Och så något coolt namn med inspiration från hip hop-världen:
Man kan förstå idén att driva med stereotyper men det är ändå något som inte känns helt rätt. Frågan är dock om det rör sig om en rasistisk känsla? Reklamen är väl mest dålig och påkostat pinsam?! (Och att den skulle vara sexistisk vetesjutton, det påstår ju folk att varenda reklam är nuförtiden). Gevalia hade säkert inte några som helst rasistiska intentioner med reklamfilmen även om de säkert funderade på hur Jah Roast och hans crew skulle välkomnas av marknaden.
Vem vänder sig reklamen till egentligen undrar jag? En yngre, trendkänslig målgrupp? Är det jag i så fall? Har aldrig köpt ett Gevaliapaket i hela mitt liv och lär inte göra det nu heller.
En del av mig tycker ändå att det är lite synd att Gevalia inte bara vågar köra vidare på Jah Roast med sina lamm, brudar och bling bling. Mest för att den är så otroligt dålig! Gevalia vågade i alla fall testa något nytt.
Den 18 maj röstade Riksdagen igenom den nya cookie-lagen som träder i kraft den 1 juli. I dag kan användaren endast acceptera cookies i webbläsarens inställningar medan den nya lagen kommer att innebära att cookies bara får sparas på datorn om besökaren informeras om ändamålet samt accepterar detta. Vi har intervjuat Anders Ericson, VD på Sveriges Annonsörer, som hoppas på att konsumenten nu får större kontroll.
Lagen kommer på ett eller annat sätta att beröra alla aktörer – såväl annonsörer, nyhets- och mediesajter samt konsumenter. Men många är positiva inför den nya lagen då den bland annat kan hindra illegala aktörer från att spionera på besökare samtidigt som det finns en hel del som är negativt inställda till lagen då den kan komma att störa besökarna på de olika webbplatserna.
Det är svårt att veta hur cookie-lagen kommer att omsättas i praktiken men just nu jobbar bl a Sveriges Annonsörer,IAB, Sveriges Mediebyråer, TU och Microsoft för att ta fram en gemensam branschstandard för hur cookies ska hanteras enligt den nya lagen.
Anders Ericson, VD på Sveriges Annonsörer, är i nuläget inte negativt inställd till den nya cookie-lagen.
– Nu när lagen är utformad och klar, är det inte längre tid att komma med kritik kring lagen utan det gäller att agera för att lagen får den funktion som är bra för annonsörerna.
Han menar att det är svårt att veta med säkerhet hur lagen kommer att påverka företag och annonsörer då lagen inte börjat gälla än.
– Men vår förhoppning är att lagen ska fungera så som IT-ministern tidigare sagt. Det vill säga att konsumenten ska få större kontroll och att det ska finnas tydligare instruktioner för hur man tar emot samt slutar ta emot cookies på varje webbplats som använder cookies.
Han menar att om det är så lagen kommer att fungera, kommer den inte att påverka företag och annonsörer i större utsträckning annat än att något färre konsumenter väljer att ta emot cookies än i dagsläget.
Anders påpekar att det är viktigt att konsumenterna har kontrollen och att det återstår att se om den nya cookie-lagen är ett bra sätt att skydda deras integritet. Han menar dock att lagen inte är så tydligt utformad angående hur den ska förhindra illegala aktörer att spionera på besökare på olika webbplatser.
– Men jag tror och hoppas att vi med hjälp av det etiska regelverk vi på Sveriges Annonsörer tar fram med resten av branschen, ska kunna säkerställa att så kallad “spyware”, zombie cookies o s v ska hanteras på ett bra sätt av detta regelverk.
Hur vi alla kommer att påverkas av den nya cookie-lagen återstår att se!
Fakta
Cookies är små filer som webbplatsen begär att få spara på besökarens dator. Dessa kan användas för olika ändamål, dels för att komma ihåg specifika inställningar som besökaren gjort på webbplatsen (exempelvis språk) samt se hur många webbläsare som besökt en viss webbplats under en särskild period. En del cookies kan även användas för att följa, kartlägga och analysera besökarens surfande. Detta gör det möjligt att anpassa utvalda annonser till en specifik webbläsare genom kartläggning av användarens tidigare surfbeteende. Bestämmelsen i lagen syftar därför till att skydda användarnas integritet .
Här i Texas borde det svenskinspirerade bantningspreparatet The Swedish Diet gå åt som smör i solsken med tanke på att delstaten inhyser landets mest överviktiga invånare. Men nejdå, som frekvent CVS pharmacy-besökare har jag aldrig lagt märke till preparatet eller dess klyschiga reklam, inte heller verkar amerikanarna själva känna till denna fantastiska diet som hämtat inspiration från vårt hälsosamma land. Dock har produkten fått ett visst genomslag där hemma, men det beror på en sanslöst dålig reklamfilm.
Reklamen för The Swedish Diet ska tydligen vara en (misslyckad) parodi på det typiskt svenska: blonda, lättklädda tjejer som åker skidor, dansar framför fjordar (norskt?!) och väderkvarnar (holländskt?!), åker vespa (italienskt?!) och går i träskor. Varningslampan för lågvattenmärke lyser starkt och egentligen förtjänar inte The Swedish Diet att uppmärksammas men det kan ju vara bra att nämna ifall någon skulle få för sig att köpa preparatet.
Att bantningspreparatet ska föra tankarna till just Sverige är faktiskt inte så konstigt, amerikanarna älskar svenskar och jag har själv flera gånger fått frågan om vad jag äter och hur jag går tillväga för att hålla mig i form. Träning och nyttig mat brukar svaret bli. Och nej, inga pulverdieter eller diet pills! För mirakelkurer funkar ändå inte när övriga matintaget består av hamburgare, pizza och 1L Cola. Inte ens The Swedish Diet kan utföra sådana underverk.
Iklädd BH och spetshandskar intog Lady Gaga Metro Internationals kontor i London. Gaga, som redan skriver krönikor i tidningen V, provade på jobbet som redaktör för den internationella gratistidningen under måndagen. Stefani Germanottas första Metro-krönika tog upp frågor kring jämställdhet och individualitet där budskapet ”var dig själv” dominerade; ett perfekt drag inför lanseringen av hennes nya platta Born this way som släpps den 23 maj.
Att teaternörden Lady Gaga lägger ner otroligt mycket jobb på marknadsföring, PR och varumärke kan inte ha undgått någon som har det minsta musikintresse. I varje excentriska framträdande ingår det ett budskap, vare sig det handlar om att klä sig i köttklänning, födas på nytt ur ett ägg eller sjunga om Judas. Och visst genererar det uppmärksamhet, något som artisten vet hur man använder på rätt sätt. Genom sin extrema image, halvprovocerande texter och som talesperson för MAC AIDS Fund har Lady Gaga kommit att bli något av en ambassadör i synnerhet för HBTQ-personer världen över, en uppgift som hon tar på största allvar:
”Jag är musiker men även en visionär som bryr mig om sociala frågor och mänskliga rättigheter för det påverkar mina fans och det är vad som dominerar mitt liv nu.”
I en intervju med Metro berättar Gaga om hur hon vill uppfattas och vad det är för budskap hon egentligen vill framföra genom sin musik.
Lady Gaga är ett populärkulturellt fenomen som förstår vikten av att ständigt förnya sig och samtidigt utnyttja sin framgång för att få vara med och påverka både i och utanför musikvärlden.
Läs om Jeroen som blev Gagas assistent för en dag.
Det något strikta brittiska kungahuset släppte loss totalt under Prins William och Kate Middletons vigsel. I kyrkogången, till den gamla East 17-låten House of Love, dansar Charles och Camilla, Prins Harry, ärkebiskopen av Canterbury, självaste drottning Elizabeth och givetvis brudparet för fullt. En helt galen vigsel som givetvis var på låtsas. Videon spelades in i St Bartholomew-kyrkan, känd från filmen Fyra bröllop och en begravning, och ingår i mobiloperatören T-Mobiles reklamkampanj Life’s For Sharing.
T-Mobile har tillsammans med reklambyrån Saatchi & Saatchi producerat bröllopsvideon som hämtat inspiration från diverse bröllopsdanser på nätet. T-Mobile ligger även bakom de kreativa flashmobreklamerna där det bjöds på dansande resenärer på Liverpool Street och skönsång på Heathrow.
Jag uppskattar reklam som överraskar och framförallt reklam som gör mig glad! Har du en dålig dag på jobbet tycker jag absolut att du ska titta på William och Kates bröllopsvideo för det är omöjligt att hålla sig för skratt!
Till helgen ska jag köpa ett par nya träningsskor och jag har kommit fram till att det blir ett par Easytone från Reebok (deras mest sålda sko någonsin). Jag köper deras koncept rakt av och tror (nästan i all fall!) att jag ska få samma perfekta rumpa som Kelly Brook, Bar Rafaeli och nu senast norska Triana Iglesias som figurerar i Reeboks annonser.
Ingen kan väl ha missat uppståndelsen kring Easytone’s marknadsforing men de fitnessentusiaster som jag har pratat med verkar inte tycka att den på något satt är olämplig. Varför inte visa en snygg och stark kropp när det är detta som de flesta av oss träningsfreaks eftersträvar? Jag älskar reklamerna för Easytone och tycker att det finns en klar koppling mellan marknadsföring och produkt.
Vad jag däremot reagerat emot den har veckan är Jack & Jones osmakliga sexreklam Jack & Jones Fitness Club.
Jack & Jones har lyckats skapa den sämsta reklamen jag har sett på länge; ett otroligt långsökt koncept där det verkar som om reklamskaparna utgick fran att allt som anspelar på sex säljer. Jag skrattar inte ens åt reklamfilmen för hela konceptet känns så desperat att jag skäms.
Jag ser heller ingen ironi i det hela även om jag läste en kommentar om att reklamen driver med hur man objektifierar kvinnor. Jag tycker mer att det känns som en dålig version av Diesel’s Be Stupid-reklam.
Nej tack, Jack & Jones Fitness Club är ett exempel på osmaklig och töntig reklam och det ska bli intressant att se åt vilket håll klädföretagets försäljning utvecklas efter detta.
Josephine, som skriver frekvent på Plyhmbloggen kommer att jobba ett tag med marknadsföring på en ranch i Texas. Men hon fortsätter blogga därifrån. Här kommer första inlägget:
Nu har jag landat i San Antonio, Texas där jag ska jobba på San Domingo Ranch tillsammans med min traineekollega Axel från Sverige. Patricia Dougherty som äger ranchen har på kort tid lyckats visa mig mycket av den amerikanska kulturen; rodeo, country cluben och givetvis Super Bowl.
Under förra veckan var det Super Bowl-hets överallt och det verkar som om de flesta amerikanare laddade upp riktigt ordentligt inför finalen. Det enda jag egentligen kände till om Super Bowl innan jag kom till USA var att annonsörerna slogs om de eftertraktade reklampauserna och att Justin Timberlake ”råkade” slita av Janet Jackson kläderna under halftime-uppträdandet 2004.
Men med 169 miljoner tittare kan det ju vara värt att investera 640 000 kr per sekund i en reklamsnutt. Reklamerna för Coca Cola, Bud Light och diverse bilmärken som Volkswagen och Chevrolet är otroligt välgjorda och som totalt sportointresserad tittare blir man inte besviken i pauserna.
Fast mest av allt tycker jag att det är intressant att se hur amerikanare älskar sina events, att de har så hög volym på tv’n att de inte kan prata med varandra och att de faktiskt kan tänka sig att köpa allt som visats i pauserna. 640 000 kr/sek verkar löna sig.
Detta är första gången jag besöker USA och hittills har inte Texas gjort mig besviken!
Den skandinaviska hotellkedjan First Hotels ligger ute med en kampanj som går ut på att man ska ansluta sig till deras kundprogram. Löftet i annonsen jag såg i DI anspelar bildmässigt på att en ung kvinna iklädd en gammaldags raffversion av husauniform kommer att ingå, förstärkt med rubriken “Sleep with us”.
Tittar jag närmare på hotellkedjans hemsida så framgår det att företagets kärnvärden är “Glädje, Omtanke och Innovation”. Sett i ljuset av annonskampanjen kan de få en väldigt speciell innebörd. Tittar jag vidare på koncernledningens medlemmar är det idel män.
Ett försök att upprätthålla en patriarkal värld där kvinnans roll uppenbarligen är underordnad mannens? Det faktum att mänskligheten består av såväl kvinnor som män, även bland hotellkunderna tycks ha undgått ledningen. En värld där sexanspelningar är ett tänkbart försäljningsargument.
Funderar jag vidare på hur de kvinnliga medarbetarna kan uppfatta arbetsgivarens förväntan på deras uppgift börjar jag bli riktigt mörkrädd.
Vad kan man göra? Till att börja med, inte ta in på ett av First Hotels hotell när jag behöver rum, uppmana mina kolleger och bekanta att inte heller göra detsamma. Och vill man vara lite mer aktiv, anmäl annonsen till Reklamombudsmannen - vilket faktiskt redan gjorts. Skammens rodnad måste hemsöka ledningen på First Hotels kinder, förhoppningsvis följt av insikten om att vi lever i en värld där kvinnor och män är helt självklart lika.
På Resumé kan man läsa hur First Hotel bemöter kritiken. Och bland kommentarerna finns det olika åsikter om kampanjen – både bra och dålig! Det har förstås hänt förut: Leif Östling nämner i en kommentar att “det finns en likartad fällning av ERK (….to sleep with the best in Scandinavia) av SAS Radisson från 2006.
Och fällningar blir det då och då – nyligen dömdes Comviq/Tele 2 för en film om kontantkortet Kompis. Då motiverat av “oacceptabelt och kränkande beteende”.
São Paulos borgmästare Gilberto Kassab förbjöd för fyra år sedan utomhusreklam i staden. Det var för Sydamerikas största stad en del i “Cidade Limpa – Clean City law”, ett program i att bekämpa all form av föroreningar – i vattnet, luften och visuellt. När man ser på youtube-klippet ovan blir skillnaden minst sagt slående.
I början var oron stor att det skulle slå hårt inte bara mot reklam- och annonsbranschen utan framför allt mot näringslivet, som blev berövade en del av sina marknadsföringsmöjligheter. Nu, efter tre års förbud, är staden fortfarande ren från utomhusreklam. 20 miljoner invånare vaknar varje dag och blickar ut mot en omgivning som är betydligt mer fysisk, utan skyltar, planscher, stortavlor och liknande.
Hur gick det då för reklam-/annonsbranschen och näringslivet? Berövade en kanal satte fart på kreativiteten och frigjorde inte minst reklampengar. För att tidigare kunna synas i bruset krävdes det väsentliga investeringar i reklamutrymme, pengar som nu används till annat.
Insikten kom att man måste komma närmare sina målgrupper. Det har i sin tur resulterat i att São Paulos reklammakare är världsledande på sociala media på internet. Den världsomspännande reklamkoncernen Publicis står just i begrepp att köpa Talent, en brasiliansk byrå. Andra globala varumärken väljer att ha Brasilien som ett globalt nav för sin marknadsföring.
Dagens Media publicerade en enkät om hur våra riksdagsrepresentanter ser på reklamen. Hela 22 % av dem anser att “reklam har inte någon viktigt funktion alls att fylla i ett samhällsekonomiskt perspektiv”. Undrar vilken planet de bor på? Kanske São Paulo skulle kunna fungera, inte riktigt så som de resonerat, men en win-win situation för såväl dem som reklammakare, näringsliv och allmänhet.
Vad tycker du, ska vi låta kreativiteten ta andra former även här? Bloggaren Hållplats Hådén skrev om detta 19 juli 2010.
ASA (The Advertising Standards Authority) har tagit emot 33 anmälningar som menar att Diesels kampanj inte är lämplig för ungdomar och att budskapet uppmuntrar asocialt beteende. På Diesel försvarar man sig med att annonserna visar “strong women” och ska inspirera till “a life less ordinary”.
Jag var kritisk först men jag tycker faktiskt att kampanjen är skitbra! Jag gillar annorlunda reklam som utmanar och provocerar (även om jag mest associerar vissa delar av “Be stupid” till dumma fyllegrejer). Men man kommer inte ifrån att “Be stupid” syns och vågar, är annorlunda och snygg.
Jag misstänker att Diesel kommer att öka sin försäljning genom sin uppmuntran till att våga ta risker, tänka med hjärtat och tro på sina idéer. Jag har inte shoppat Diesel sedan högstadiet men det kanske är dags igen?! Dock är jag övertygad om att kampanjen har tagits fram av ett gäng som är allt annat än stupid.
Framsidan på gårdagens SVD dominerades inte av varken prinsessbröllop eller fotbolls-VM utan av Försvarsmaktens påkostade reklamkampanj. USA-inspirerad action med vapen och snabba båtar (inspelat i Sydafrika med inhemska skådespelare; det blev billigast så) visar vad som krävs för att arbeta inom Försvaret. Rekryteringskampanjen har i media beskrivits som lättsinnig, ansvarslös och framförallt en stor bluff.
-Reklamen skapar en falsk bild av verksamheten, och det kan bl a locka stridslystna personer som inte passar in, säger officersförbundets ordförande Lars Fresker.
Enligt Mats Ekdahl, f d chefredaktör på tidningen Resumé, kan/bör en myndighets information inte genomföras som ett företags säljreklam. Dessutom är budskapet diffust med den återkommande frågan “Har du det som krävs för att ha en åsikt?”. En åsikt om vad? Som tur är verkar jag inte ensam om att ha denna uppfattning:
-Vi är många inom Försvarsmakten som tycker att kampanjen är obegriplig. Då har vi fått svaret att vi inte ska begripa eftersom vi inte tillhör målgruppen under 25 år, säger en officer som tidigare arbetat med rekrytering.
Men enligt SVD’s enkät verkar även målgruppen osäker och frågan är väl om DDB’s 25 miljoners reklam ens uppfattas som en rekryteringskampanj.
Jag tycker att det är tråkigt att reklamen blev en flopp. Nu när värnplikten avskaffas behöver Försvaret verkligen använda sig av slagkraftig marknadsföring där budskapet når fram.
Nästa gång kanske Försvarets egna professionella filmteam (Combat Camera) ute vid frontlinjen kan dela med sig av sitt dokumenterade material för att nå ut till blivande soldater och sjömän. För nu svarar reklamkampanjens målgrupp på SVD’s fråga angående kampanjens egentliga budskap: “Jag har ingen aning om vad det där betyder. Ingen bryr sig“.
Samtal med Jesper Holm, ordförande i Värnpliktsrådet och Erik Lagersten, informationsdirektör i Försvarsmakten finns här.
Med svensk sommar och sol kommer snart löpsedlar med rubriker som Så blev jag lådvinsalkoholist ochAlkohol farligare än LSD. Enligt undersökningar dricker svenskarna 20 % mer på sommaren och nästan alla ungdomar tycker att det är lätt att få tag i alkohol. Vad passar då bättre än att informera lite extra om denna drycks oglamorösa sida? Jag är egentligen inget fan av skrämselreklam men Diageos interaktiva kampanj som riktar sig just mot marknadens minderåriga konsumenter berör.
Spritkampanjen Partyjourens provokativa banners med texter som “Sprit till skolavslutningen? Ingen åldersgräns! Bra priser! Hemkörning!” orsakade i förra veckan debatt på Aftonbladet och självklart blev även jag så nyfiken att jag klickade på reklamen (som senare togs bort). Jag kom till sidan RingRoger där jag varnades för starka scener innan jag ombads att ladda upp ett foto på mig själv och en vän. Därefter började en film om smuggelsprit med mig själv i huvudrollen. Filmen var välgjord och visade ett scenario som mycket väl skulle kan hända desperata ungdomar i behov av alkohol.
Den kontroversiella kampanjen ska enligt Diageo öka ungdomars förståelse för vad smuggelsprit är, vilka personer och intressen som ligger bakom och vad man väljer att bli en del av när man köper alkohol från bakluckan på en bil. Sajten har redan haft 73 000 besökare där hela 80 % har klickat sig igenom hela filmupplevelsen. Jag är övertygad om att målgruppen lättare kan förstå och ta till sig budskapet när det presenteras på ett sätt där de själva blir en del av marknadsföringen.
Tidigare har IQ’s filmer om alkoholens effekter fått stor uppmärksamhet. Den senaste “Hur dricker du?” och föregångaren “Rus” (som fick brons i Epica) visar upp alkoholkonsumtionens negativa effekter. På deras hemsida (Alkoholprofilen) kan du svara på 14 korta frågor om ditt alkoholintag och få reda på om du ligger i riskzonen. Som svensk kanske man borde göra ett test nu och ett i slutet av augusti.
Hej!
Vi håller på med en lek… lite löjligt kanske men kul :) skriv färgen på din BH i din status. Bara vilken färg och inget annat! Skicka sedan detta meddelande vidare till alla tjejer/kvinnor. INGA MÄN! Ska bli kul att se hur det sprider sig… och alla män kommer att undra varför alla tjejer har en färg i sin status? Haha! Ha så kul :) Skicka vidare!
Ovanstående text fick jag i förra veckan till min Facebook-inbox. Lite sent tyckte jag, då jag redan uppmärksammat och listat ut betydelsen av alla färger i mina vänners (både svenska och utländska) statusrader, alltså färgen på deras bh.
Men vad var egentligen syftet med kedjebrevet? Reklamkampanj? Välgörenhet? Har folk helt enkelt för mycket tid över?
Enligt Göteborgs-Postens blogg Teknik & trender påstås det att kedjebrevet ursprungligen skickats från England och var en kampanj mot bröstcancer. (Bakgrunden till kedjebrevet förklaras på bloggen Lost in Translation).
Om så är fallet fyller ju kedjebrevet en funktion. Dock misstänker jag att cancerförklaringen är en efterkonstruktion (se Facebookgruppen Breast Cancer Awareness). Majoriteten av Facebook-användare jag har pratat med bara skrattar åt detta och tycker att det hela är oseriöst och supertöntigt.
Själv måste jag erkänna att jag ignorerade kedjebrevet totalt då jag har annat för mig än att färguppdatera min Facebooksida och jag föredrar definitivt att stötta Rosa Bandet i stället för Facebookgruppen “Vi tjejer som var med och drev med killarna”.
Utöver mitt jobb inom PR läser jag Konst- och Bildvetenskap vid Göteborgs Universitet. Ämnet är otroligt intressant och parallellerna till reklam och marknadsföring gör sig ständigt påminda. Det verkar som om mediebranschen redan har varit och bläddrat i min bok A World History of Art.
Det som har intresserat mig mest under hösten är delkursen i Postmodernism då kopplingen till kommunikations- och reklamvärlden syns tydligt. På 1970-talet förvandlades design till en typ av trend och plötsligt kunde “allt” marknadsföras så länge “det trendiga” var närvarande i reklamen. Ett fenomen som verkar fungera fortfarande.
Bilder har alltid använts i syfte att påverka betraktaren och min nu utvecklade förmåga att kunna tolka och läsa dessa gör att jag ser psykologin bakom reklambilder på ett helt nytt sätt. Det är fascinerande att upptäcka hur bilder (både dess motiv och färgkombinationer) används i både reklam och propaganda för att väcka känslor som kommer att påverka våra beteenden och handlingar.
Utan att vi egentligen ägnar det någon större tanke är t.ex. antikens kroppsideal fortfarande närvarande i klädbranschens marknadsföring medan traditionella maktposer, där blicken lyfts och riktas mot framtiden, ofta gör sig påminda i porträtt av betydelsefulla ledare som Obama.
I vissa fall framstår reklam som konst och konst som reklam. Fast kan konst då innehålla reklambudskap? Hur ska Barbara Krugers verk tolkas när de placeras i en offentlig miljö istället för på ett museum? Och hur var det egentligen med LiljevalchsIkea-utställning? Design eller reklam? Jag tror jag måste läsa den där fortsättningskursen!
Häromdagen var jag och lyssnade på ännu ett föredrag med formgivaren Christel Copp. Rubriken löd “Med färgen i fokus” och tog bland annat upp hur reklamvärlden använder sig av olika färger för att påverka sin målgrupp.
Jag fick förklaringen till varför jag har sett så många bruna nyanser i annonser det senaste året och varför jag egentligen inte alls borde klä mig i mina favoritfärger svart och vitt. Den bruna bakgrunden som har blivit allt vanligare i reklamsammanhang hänger helt enkelt ihop med finanskrisen. Brunt för nämligen tankarna till det stabila, trygga och jordnära, något som efterfrågas av kunderna då ekonomin inte känns helt säker.
Vad gäller klädkombinationen svart och vitt kopplar vi svenskar gärna ihop framförallt det svarta med makt och status. Men att titta på just den här kombinationen av färger är otroligt ansträngande för ögat eftersom pupillen ständigt måste öppnas och stängas.
För övrigt fick jag reda på att det är färgen blå som uppskattas mest här på västkusten; lugn och vilsam med associationer till havet…
Det är verkligen intressant att få förklarat vad som händer i hjärnan då vi ser olika färger och hur detta ständigt utnyttjas av reklammakarna. Orange används ofta i annonser för mat då färgen sägs höja aptiten medan rött ses i reklam för snabba bilar då färgen höjer blodtrycket och gör oss mer uppmärksamma.
Frågan är om färgtricken kommer att fungera på mig nu när jag är medveten om detta!?
I höst ska Coca-Cola väcka andra associationer än fotboll och olympiska spel, nämligen mode och shopping. Dryckesjätten tar hjälp av designerna Baum und Pferdgarten, IVANAhelsinki och Normaluisa, som alla har formgivit var sitt mönster för Coca-Cola Light. Med det trendiga konceptet “begränsad upplaga” och tävlingar om resor till designernas hemstäder hoppas Coca-Cola kunna locka till konsumtion i höstrusket.Enligt Paula Karlöf, Business Manager på Coca-Cola AB så har Coca-Cola Light just en stor andel kvinnliga konsumenter, som uppskattar både mode och shopping. Därför menar Karlöf att det är naturligt att placera Coca-Cola Light i sammanhang med mode.
Är det även ett naturligt sammanhang att placera reklamen på sunkiga cafétoaletter? Det är nämligen där jag i första hand har sett marknadsföringen. Vet inte om detta gör mig så sugen på att köpa en Cola…
Exempel på internationella modeskapare som tidigare har satt sin design på Coca-Cola flaskor är Blahnik, Cavalli och Rykiel.
