Vi lever i en tid där alla (?) företag, organisationer och sammanslutningar vill finnas på Facebook. Varför? För att så otroligt många svenskar tillbringar mycket tid ute på nätet och närvaro på Facebook förväntas bygga varumärke, stärka relationen med befintliga kunderna och hitta nya kunder. Men hur ska man göra?
Häromdagen gästade jag en av Wednesday RelationsERFA-grupper om sociala medier (ERFA står för nätverk för erfarenhetsutbyte mellan företag i olika branscher) i Göteborg. Vi lyssnade på ett intressant föredrag av Christer Hedberg (Online Director) och Carl-Johan Magnusson (Social Media Expert) på Stendahls under rubriken ”Kommunicera, engagera och få dina kunder att agera”.
De två viktigaste budskapen var följande:
1. Fundera över drivkraften bakom Facebook och andra sociala nätverk.
En stark drivkraft är att människor söker bekräftelse. Skapa därför innehåll som är roligt och spännande. Då ökar människors lust att sprida budskapet vidare, helt enkelt för att de då får bekräftelse av sina kompisar.
2. Var en god gäst
På Facebook är människor privata. Om företagets statusuppdateringar ska börja dyka upp i flödet hos vännerna på Facebook är därför gästinsikten viktig. Håll nere antalet ”kom och köp”-budskap med andra ord.
Själv var jag gäst, tack för en givande dag! Och jag är gäst just nu också – gästbloggare. Trevligt!
Musikbranschen som profiterade på tidigare tonårsgenerationer med Elvis och Beatles har uppenbara problem att skapa nya affärsmodeller. Det i en värld där 95% av all nedladdning av musik sker illegalt. Dagens tonåringar ställer sig rent av frågan “Va e en cd fö nåt?”
En annan stockkonservativ del av världen – universiteten, har också börjat anpassa sig. Något som månde fått en och annan professor att sätta sherryn i halsen. MIT – Massachusetts Institute of Technology erbjuder över 2 000 kurser fritt på nätet. Du kan mao bli autodidakt den teoretiska vägen. Du kan dock inte kan få någon officiell examen.
Är detta ett problem? Inte då! Gå bara vidare och köp dig en akademisk titel, med examensbevis och allt. Jag googlade på den exakta frasen “Buy a college degree”. 11 500 träffar! Till det facila priset från ca 100 dollar till 300 dollar. Den övre prisnivån kanske låter lite dyrt, men tänk att få sätta titeln Professor framför ditt namn på brevlådan.
Någon som vill få ett lätt hjärnkirurgiskt ingrepp av Dr. Jakob?
Använder du Linkedin? På rätt sätt? Med Linkedin som ju är en av tio största sociala tjänsterna på internet kan du bygga nätverk förstås, men också utvecklas i karriären eller hitta ett nytt jobb. I februari 2010 hade tjänsten fler än 60 miljoner registrerade användare – fördelade på 200 olika branscher över hela världen. Drygt elva miljoner av dessa användare finns i Europa och över 130 000 i Sverige.
Här följer fem tips för god användning:
1. Hitta rätt grupper
Delta aktivt i grupper som är relaterade till dina egna yrkesmässiga intressen. Gå med i befintliga eller starta egna. Du får branschspecifik information och de fungerar som forum för egna frågor.
2. Rykten och skvaller
Det finns många program som kan läggas till den egna profilen – t ex Company Buzz. Här finns kommentarer om företag från Twitter, trender och kommentarer om vissa företag.
3. Rekommendationer
Gör din profil mer dynamisk, skapar större trovärdighet och synlighet. “Samla” på korta och kärnfulla rekommendationer från medarbetare, tidigare chefer eller kunder.
4. Följ händelser
Under särskilda menyer inkluderas här både mingel och webbseminarier som dina kontakter deltar i.
5. Sök på rätt sätt
Använd avancerade sökningar och hitta kontakter som bygger på geografisk närhet, företag, nyckelord eller bransch.
För egen del är jag en relativt grön användare av Linkedin och jag inser att jag inte alls utnyttjar de möjligheter som finns.
Något att ta itu med.
Som framgått i media “vann” Google i veckan mot bl a Louis Vuitton i Unionsdomstolen. I dom den 23 mars 2010 klargjordes att Google inte gör varumärkesintrång genom att sälja sökord – även om dessa sökord avser varumärken som tillhör någon annan än annonsören (t ex butiker som säljer Louis Vuitton-plagiat och som vill synas när internetanvändare söker på detta kännetecken). Söktjänsten kallas för AdWords och innebär att annonsören får en reklamlänk till sin webbplats, placerad under rubriken “sponsrade länkar”.
Domen är både rättsligt och kommersiellt intressant och som oftast är Unionsdomstolens utgångspunkter marknadsekonomiska; bl a att skapa förutsättningar för konkurrens och alternativ för konsumenten.
Domstolens principiella ställningstagande är att Google som söktjänstleverantör endast gör det möjligt att använda varumärket som sökord utan att själv använda kännetecknet. Samma synsätt gäller även om sökordsfunktionen gör det möjligt att kombinera sökordet med ord som “imitation eller “kopia”. Enligt domstolens uppfattning är det annonsören som använder kännetecknet och kan göra sig skyldig till varumärkesintrång beroende på hur annonsen presenteras – exempelvis om internetanvändaren vilseleds tro att annonsörens varor har något kommersiellt samband med varumärkeshavarens.
Kommersiellt intressant är att domstolen förefaller acceptera sökordsanvändning om annonsören inte skapar något vilseledande utan endast presenterar sina produkter som ett alternativ till varumärkeshavarens. Domstolen refererar i detta sammanhang till att det är tillåtet för annonsör att använda annans varumärke i jämförande reklam.
Domen är naturligtvis en lättnad för Google, som nu i stort kan fortsätta sin lönsamma affärsidé att sälja sökord till företag utan någon egentlig bakomliggande kontroll av om annonsörerna äger rätt till de varumärken som används. Men detta är kanske inte det som är mest intressant. Domen tydliggör två viktiga saker.
- För det första så bör domen utgöra en tankeställare för rättighetsinnehavare, att i allt högre utsträckning löpande hålla ordentlig koll på Google och andra sökmotorer för att identifiera om konkurrenter försöker “muta in sig” i träffbilden.
- För det andra står det nu definitivt klart att den som använder någon annans varumärke som sökord för egen annons, löper en uppenbar risk att bli stämd av rättighetsinnehavaren. Detta gäller som vi förklarat även om kännetecknet inte används i själva annonsen, utan “bara” som sökord . Avgörande blir hur den hypotetiska genomsittskonsumenten uppfattar annonsen och eventuell koppling till varumärkeshavaren En annons med texten – Köp möbler hos det “Blågula möbelvaruhuset” under sökordet IKEA skulle nog vara tveksamt medan det neutrala alternativet “köp möbler hos MIO” antagligen är OK.
Mot bakgrund av Internets ökande betydelse som marknadsplats kan vikten av att skydda sina ensamrätter i denna miljö inte nog understrykas. Om man vid sina kontroller upptäcker ett intrång kan man först pröva att klaga till Google. Men eftersom detta är tämligen lätt att “komma runt” (t ex genom att skapa en ny profil/annons), är alternativet att vidta rättsliga åtgärder. Det skulle därför inte förvåna om vi inom kort kan “se fram emot” en ström av kommande nationella tvister där varumärkesinnehavare hävdar att annonsörer gör intrång.
Kanske kan man likna situationen med nöjesindustrins kamp mot fildelning. Där har ansträngningarna att få bredbandsleverantörerna (jfr Google) att begränsa trafiken huvudsakligen misslyckats. Industrin har i stället varit tvungna att leta sig ned i kedjan mot t ex Pirate Bay (PDF) eller enskilda fildelare; i det här fallet annonsörerna.
Det blir intressant att följa utvecklingen och se vilka annonsörer som vågar fortsätta att chansa genom att via Google AdWords och andra liknande tjänster fortsätta köpa på sig konkurrenters sökord. Den rättighetsinnehavare som vidtar rättsliga åtgärder mot detta beteende kommer att ha god hjälp av Unionsdomstolens dom i arbetet att övertyga tingsrätten om intrånget.
Intressant läsning i veckan har varit Telias Trendrapport 2010. För dig som inte hunnit läsa kommer här en snabbsummering:
2010 års IT-fenomen – Accesism [aksesis´m]: Tre av fem svenskar stänger i princip aldrig av sin mobiltelefon eller undviker internetaccess i syfte att göra sig otillgängliga. Vår identitet bestäms av hur pass upp-, ned- och ihopkopplade vi är. Accessen är vår tids hetaste accessoar. Kul med ett nytt popord!
Aldrig ensam med Internet: Åtta av tio i undersökningen menar att modern kommunikationsteknik gör livet mindre ensamt. Det gäller i synnerhet pensionärer som upplever en större rikedom i sina liv tack vare modern kommunikationsteknik. Fantastiskt för alla ensamma där ute om så är fallet.
Kvinnorna tar över Internet: På så gott som alla områden drar kvinnor större nytta av dagens kommunikationsteknik än män. Kvinnor är minst benägna att stänga av sin mobil och mest benägna att uppdatera Facebook och skicka sms, mms och e-post. Tja, det är sedan tidigare känt att vi kvinnor gillar att kommunicera och att många av oss älskar accessoarer.
Uppkopplad avkoppling: Tre av fyra anser att det är mer stressande att vara utan mobiltäckning och internetaccess än tvärtom. Få situationer i vardagen är för många lika stressfyllda som att vara utan sin mobiltelefon. Nära nio av tio säger att modern kommunikation ger, snarare än tar ifrån dem, kontroll över tillvaron. Absolut – vilken utmaning det är att vara utan.
Kortare stubin: Den breda användningen av sociala medier och den ständiga uppkopplingen har vant oss vid att få information direkt. Tålamod att hitta det vi vill på ett företags sajt räcker bara i 30 sekunder. Därefter lämnar vi sajten och väljer någon annan, uppger åtminstone hälften av de som svarat. Företagen förväntas i allt högre utsträckning svara omgående på våra frågor. Betyder detta att vi svenskar blivit mer sydländska i vårt temperament?
Kanske rapporten inte innehåller några direkta nyheter men visst är det bekvämt att få verkligheten summerad, analyserad och definierad. Och så kan vi andra istället gå direkt på handlingsplanen.
Summerat ur rapporten:
VAD GÖR DU EN VANLIG DAG?
Skickor e-post – kvinnor 82%, män 79%.
Skickar sms – kvinnor 78%, män 64%.
Chattar (t ex MSN) – kvinnor 31%, män 25%.
Uppdaterar sociala sajter som Facebook – kvinnor 30%, män 17%.
Kommenterar statusrader på sådana sajter – kvinnor 26%, män 14%.
Skickar mms – kvinnor 14%, män 7%.
Skriver blogginlägg – kvinnor 11%, män 5%.
Kommenterar blogginlägg – kvinnor 13%, män 5%.
Länkar till ljud, bild eller film på sociala sajter eller bloggar – kvinnor 7%, män 6%.
Lägger upp bilder, ljud eller film på sociala sajter – kvinnor 6%, män 5%.
Ringer via dator – kvinnor 5%, män 10%. Källa: Telia Trendspaning 2010
E-handel är på tapeten på arbetsplatsen där jag för närvarande verkar. Följaktligen ligger ämnet top-of-mind och en tanke fick mig att minnas hur det en gång var. Kommer du ihåg it-bubblan som sprack – det var förra århundradet…
Det var på 1990-talet: Som ett resultat av en medial uppmärksamhet utan like fick internet allt fler användare världen över. I förlängningen framstod möjligheterna att göra affärer på nätet som i det närmaste outtömliga. Som det mest frapperande exemplet vill jag minnas klädkedjan Boo.com. Mest hypad, högsta investeringssummorna och lägsta omsättningen är det jag kommer ihåg bäst. Bolaget spenderade en miljard kronor på häftig teknik och flashiga kontor. Sajten var så tekniskt avancerad att bandbredden inte räckte till för kunderna – försäljningen uteblev. Boo.com gick i konkurs 2000 – och it-bubblan sprack.
Även gott kom ur de intensiva åren och flera viktiga tekniska lösningar etablerades: Google 1998, RSS-teknologin 1999 och fildelningsprogrammet Napster 1999. Internet fortsatte att växa med hög hastighet men med vissa lärdomar i bagaget.
Idag verkar även vi vanliga dödliga ha tagit till oss e-handeln fullt ut. Är du redo för nästa steg?
Kommer du ihåg några av bolagen från tiden för IT-bubblan: Amazon.com ett av de mest framgångsrika exemplen?
E2Home – Samarbetsbolag som ägdes av Ericsson och Electrolux som gemensamt skulle utveckla lösningar för “det intelligenta hemmet”. Domänen http://www.e2home.com/ är till salu. Framfab – Internetkonsulten som på tre år blev ett av Europas största Internetkonsultbolag med 3000 anställda i 13 länder. Heter idag LBI International AB. LetsBuyIt.com – Konsoliderad försäljningskraft skulle ge lägre priser. Har startat om med ny affärsmodell.
Bra idéer som sprids utan kommersiella intressen? Det låter för bra för att vara sant. Det är dock det närmaste jag kan komma för att beskriva TED – “Ideas Worth Spreading”, som drivs av en ideell stiftelse i USA. TED står för Technology, Entertainment, Design och x:et i TEDx betyder att eventet, som ägde rum i lördags för första gången i Göteborg, arrangerades på licens oberoende av den centrala organisationen, se http://www.ted.com/.
TED är ingen säljarena! Så även om du är en kreativ entreprenör, som står och talar får budskapet inte vara kommersiellt. Du får inte sälja dina produkter eller idéer, bara tala om hur de förändrat ditt liv eller hur de mottagits av omvärlden och kanske hur de kan förändra den.
Under lördagens event, med ett hundratal speciellt inbjudna gäster, genomfördes korta sessioner av en rad föreläsare – eller egentligen inspiratörer, som gick upp på scen och presenterade sina idéer på ett underhållande sätt. Vi fick höra allt ifrån varför det är idiotiskt att köra bil i stan till hur ljussättning i städer kan förändra upplevelsen av mörker. Men även hur mikrobiologi kan hjälpa till att stoppa ökenspridning. Alla föreläsare finns på http://www.tedxgoteborg.com/TEDxGoteborg/TEDxGoteborg_-_Speakers.html.
En mycket viktig del av TED-verksamheten är att budskapen sprids flitigt i sociala medier. Publiken uppmanas twittra, blogga eller på annat sätt sprida budskapet.
Jag kunde inte släppa känslan när jag lämnade TEDxgoteborg att ha varit på ett internet seminarium. Inte ett seminarium om internet utan att jag varit “inuti internet”. Utanför det mörka rummet med den upplysta scenen, de inspirerande talarna och allt det interaktiva kändes det lite tomt. Men inuti rummet var hela världen närvarande. Vi fanns på nätet med de starka budskapen på samma gång över hela jorden, tillgängliga för alla som har internet. Jag har aldrig upplevt världen så liten! Och det bekräftades när moderatorn till publikens stora jubel läste upp ett twittermeddelande från världens tak – Nepal!
En sak är helt säkert, jag ska gå på TEDx igen, jag har redan laddat hem TED applikationen till min iPhone och kommer att lyssna på talare från hela världen!
Är du “beroende” av att ständigt uppdatera din status och att förmedla vad du håller på med – möten, resor etc. Ja, helt enkelt vad som händer, stort som smått. Känner du dig rastlös eller stressad om du inte hela tiden kan vara uppkopplad och lägger du allt större del av ditt umgänge på internet?
Enligt den engelske internetpsykologen Graham Jones får det ständiga uppdaterandet oss att fyllas av en känsla att tillhöra ett större sammanhang. Dessutom känner vi samhörighet – och det är en våra största drivkrafter.
Kanske frestas du tom att skapa en ny personlighet online, en person som är mer spännande och intressant än vad du är i levande livet?
Jag tror det är många som känner trycket. Att hänga med. Att inte gå miste om något.
Men det är väl som med allting” nytt”, så småningom hittar vi förhoppningsvis en balans även när det gäller vår närvaro online. Under tiden kanske vi ska koppla ner en stund!
På Facebook. För där verkar det bli allt vanligare att han/hon kollar in din statusuppdatering, dina foton och kanske inte alltid så genomtänkta kommentarer.
Facebook har blivit en typ av marknadsföring (vanligen med avsaknad av strategi och analys) för det personliga varumärket, men som avsändare har du ingen kontroll över hur dina uppgifter kan uppfattas och användas.
Den nya, äldre (“late adopters”) Facebook-generationen använder antagligen inte Facebook så mycket “för nöjes skull” utan i första hand som ett intressant och modernt kommunikativt nätverk. Därför blir värderingen av innehållet olika.
Ta inte Facebook på alltför stort allvar, men tänk på att din exponering där blir en del av dig själv.
På DagensMedia.se läser jag att traditionella medier och pr i större utsträckning får lämna plats för investeringar i företagens egna sajter under rådande lågkonjunktur.
Det går inte längre att blunda för att den accelererande utvecklingen på Internet förändrar spelregler och utvecklar nya affärsmodeller i allt snabbare takt. Generationsklyftor sägs vara en av bovarna till att företagens marknadskommunikation inte är lika närvarande som kreatörerna i de nya medierna. Det är naturligtvis ett av flera svar, personligen tror jag även att det fortfarande råder osäkerhet kring affärsnyttan med sociala medier och hur den bäst utnyttjas.
Men – ökade investeringar pekar på ökad insikt – i det här fallet är det branschintressenten Episerver som intervjuat 60 marknadschefer i olika branscher på medelstora företag (50-249 anställda) och kommit fram till att 75% av de tillfrågade bolagen ska investera i sin sajt under året som kommer. (Här hittar du Episervers undersökning i sin helhet. )
På kundbesök i Stockholm passade jag på att delta på en konferens med några av Sveriges främsta föreläsare inom sociala medier. Som arrangör för ”Gratis marknadsföring för kluriga” står Atomer och bitar med mångsidige Pär Ström i spetsen. Ett par hundra vetgiriga har slutit upp för att avnjuta en konferens som omfattade
Mest tänkvärt tycker jag Fredrik Dolléus fråga ”Hur går du tillväga när du ska köpa en ny tv?” och svaret ”Man börjar på Google!”. Google är världens mäktigaste informationslämnare och på Google rankas sociala medier högt.
Dagen gav en allsidig bild av hur man kan stödja företagets affär med sociala medier. Däremot föll dagens tema något när Simon Sundén helt korrekt konstaterade att allt kostar. Om inte reda pengar så tid och engagemang.
Samtliga av dagens föreläsare visade konkreta exempel på nyttan av ett väl genomfört användande av sociala medier. Någon presenterade även konkreta siffror: Dell sägs ha rapporterat att de uppmätt en ökad omsättning med 3 miljoner dollar relaterad till sociala medier.
Klart är att väl använt är sociala medier ett kostnadseffektivt sätt att stärka sitt varumärke och öka efterfrågan. Utmaningen består i att anpassa insatsen efter företagets specifika behov och möjligheter. Företagen måste lyssna, skapa dialog och framförallt – våga testa. Sociala medier är här för att stanna - vi hörde igår att de nu börjat ta plats även i de mest förändringsobenägna organisationer.
Intressant läsning i veckan har varit Telias Trendrapport 2010. För dig som inte hunnit läsa kommer här en snabbsummering: 
