Nytt år, nya utmaningar. Trender kommer och avlöser varandra i ett rasande tempo och vi hinner knappt märka dem förrän de är passé.
Genom att se tillbaka på vilka trender som slog igenom föregående år kan man kanske få en hint om vilka som kommer att bli de hetaste marknadsföringstrenderna detta år. Sociala medier, digital närvaro
Man skulle kunna tänka sig att sociala medier kommer att fortsätta vara den hetaste marknadsföringstrenden ett tag till. Antalet Facebook-, Twitter- och LinkedIn- användare ökar ständigt och det blir viktigare och viktigare för de flesta företag att ha en digital närvaro på nätet.
Sociala medier är också ett verktyg som företagen kan dra nytta av då de bland annat kan bjuda in till produktutveckling genom crowdsourcing, få kunder till sina butiker via check-in deals samt hitta rätt kandidater till en ledig tjänst via Social Recruiting som vi tidigare skrivit om här på Plyhmbloggen.
Man kan tydligt se att mobilanvändandet har ökat rejält det senaste året. Därmed växer mobilens betydelse och man kan tänka sig att den mobila marknadsföringen kommer att öka eftersom det är viktigt för företagen och annonsörerna att finnas där deras målgrupper väljer att vara. Att fler och fler företag blir tvungna att skapa mobilversioner av sina hemsidor kan därför komma att bli ett måste för att bemöta användarnas behov. Även användandet av appar ökar i en rasande fart vilket gör apparna till en av de viktigaste kanalerna för mobil marknadsföring.
Eftersom vi spenderar mer och mer tid på Internet ställer detta höga krav på företagens digitala närvaro vilket gör digital varumärkesbyggande extra viktigt. Digital storytelling kan därför komma att bli en trend som vi kommer att se mer av då man noga måste tänka igenom hur man presenterar sig online. Vi har i alla tider berättat historier och spridit dem vidare men det som har förändrats är verktygen och sammanhangen. Vi sitter idag inte längre vid lägerelden och berättar historier om oss själva utan vi använder oss numera av Internet och sociala medier för att sprida dem vidare. Digital storytelling är därför ett effektivt verktyg så att företagen presenterar sig på ett tilltalande och överskådligt sätt.
Vilka tror du blir de hetaste marknadsföringstrenderna 2012? Skriv gärna nedan!
Är du kreativ och inte har något speciellt att göra så här i mellandagarna? I så fall kanske det är dags att delta i det så kallade Post-it kriget som sprider sig över världen. Lite här och var kan man se kontorsfönster som är prydda med olika konstverk gjorda av post-it lappar som ofta föreställer kändisar samt figurer från olika serier och tv-spel.
Det var i somras på speltillverkarens Ubisofts kontor i Paris som utmaningen startade då de anställda klistrade upp en bild gjord av post-it lappar på kontorsfönstret. Strax därefter kontrade kontoret mittemot och gjorde en ännu större bild. Det tog sedan inte lång tid förrän utmaningen spred sig – vem kunde göra det största och snyggaste konstverket av post-it lappar?
Trenden skapar kreativ gnista och har idag även spridit sig till Sverige. Speciellt såhär i juletid har man kunnat se ett antal god jul hälsningar gjorda av post-it lappar i en hel del kontorsfönster.
Det har även startats en grupp på Facebook som idag har över 47 000 medlemmar där de utmanar varandra genom att visa bilder på sina egna eller andras konstverk gjorda av post-it lappar.
Post-it kriget är alltså i full gång och det ska bli intressant att se hur det hela utvecklas!
QR-koder har blivit ett populärt sätt att förmedla information. Det som är speciellt med just QR-koder till skillnad från ”vanliga” streckkoder som vi exempelvis kan se på matvaror är att de kan innehålla mer information. Nu används QR-koderna bl a i annonser och på visitkort, ja t o m i kvartalsrapporter. I framtiden kanske i matrecept ……..
För att du ska kunna läsa av en QR-kod måste du först ladda ner en applikation på mobilen som innehåller en QR-scanner. Du riktar sedan mobilkameran mot koden och när läsaren har uppfattat informationen laddar den ner det som var kopplat till koden. Det kan vara en text, bild, film eller annan information.
Eftersom de flesta moderna mobiltelefonerna kan läsa av QR-koder har dess användningsområde ökat rejält de senaste åren. Inte minst i annonser används koder flitigt. Många företag har även börjat använda sig av QR-koder för att låta sina kunder ta del av olika erbjudanden samt handla smidigt genom att enbart scanna koden.
Det är dock inte bara i reklamsammanhang som koder används utan fler och fler har börjat ha QR-koder med sina kontaktuppgifter på sina visitkort. Personen som då scannar visitkortet får kontaktuppgifterna direkt inlagda i mobilen. Väldigt praktiskt om inte annat!
Man kan tänka sig att detta bara är en början på var vi kommer att se QR-koder i framtiden. Kanske kommer det att finnas QR-koder i olika matrecept som vi bara kan scanna för att köpa och få ingredienserna levererade till dörren? Vad tror du?
Om du har en smart-phone och inte redan har en QR-scanner finns det en hel del olika program, både i Appstore och på Android market, som kan läsa QR-koder. Exempelvis finns Moppers app och QR-läsare både för iPhone och Android.
Du kan också testa att göra egna QR-koder! Det finns en uppsjö av olika webbaserade tjänster som genererar QR-koder! En rolig och gratis QR-generator är KAYWA.
En av mina favoritföreläsare var Henry Manson, chef för forskning och analys på Trendwatching, som pratade om trendspaning och vad vi kommer kunna se för konsumenttrender under 2012.
Det pratades mycket om att den tidigare “offline-världen”, som nu alltid är online. Vi har ju med våra Smartphones tillgång till allt i mobilen – när som helst, var som helst. Detta har också skapat ett beroende hos oss användare och det visade sig att en av fem hellre skulle klara sig utan tandborste i en vecka än att klara sig utan mobilen!
Våra Smartphones har även bidragit till att vi vill att allt ska ske här och nu. Vi vill exempelvis inte vänta med att köpa den där tröjan efter jobbet när vi så snabbt och enkelt kan göra det i mobilen. Kunderna blir också mer och mer kräsna och selektiva genom att vi med bara ett klick kan se vad samma vara som vi vill köpa i butiken kostar på nätet.
Effekten av detta gör att konsumenterna numera ställer allt högre krav på företagen att hänga med i svängarna. Det blir hårdare konkurrens och det gäller för företagen att kommunicera i rätt kanaler för att nå ut till kunderna och konsumenterna.
Detta är bara ett axplock av vad som diskuterades under dagen men vill du läsa mer om kommande trender och vad som är trendigt just nu kan du göra det på trendwatching.com!
Några andra favoriter som också hade intressanta föreläsningar under dagen var:
Björn Claesson, Chief Marketing Officer på Mopper, som pratade om QR-koder och dess möjlighet att förena den fysiska marknadsföringen med den digitala.
Kajsa Dahlberg, Digital marknadschef på McDonald´s Sverige, som berättade för oss om varför McDonald´s valt att använda Facebooks tjänst Check-in Deals och hur det har gått.
Katarina Chowra och Charlotte Wormbs, båda affärsutvecklare på Mobile Marta, som bland annat gav tips om hur en app eller mobilwebbsida skulle passa företagets verksamhet bäst.
Claes Eriksson, Account Manager på Google, som hade en spännande föreläsning om tillbakablickar från mobilens tillväxt och vad som kan hända i framtiden i Googles värld.
Med ökad tillgång till Internet via mobilen blir den här typen av erbjudanden allt vanligare under shoppingrundan på stan. Mobilen har blivit en naturlig kommunikationskanal och fler företag och organisationer har börjat använda sig av mobil marknadsföring för att marknadsföra sin verksamhet.
Bara för något år sedan blev det populärt med mobila kundkort och företagen började skicka ut erbjudanden till sina kunder via exempelvis sms. Idag har det blivit allt vanligare att checka in på ett ställe via Facebook Places för att få ta del av olika rabatter.
Visst kan man inte blunda för att denna marknadsföringstrend är ännu ett sätt för företagen att bli synliga och att driva fler besökare till butikerna. Samtidigt gynnar den också oss kunder då vi har möjlighet att få personliga rabatter och belöningar för upprepade besök .
Nu är Almedalsveckan slut för i år. Det är kanske svårt att föreställa sig att det hela faktiskt startade år 1968 med att Olof Palme höll tal från ett lastbilsflak vid kruttornet i Almedalen.
Almedalsveckan är numera en fest för demokratin och ett utmärkt tillfälle för politiker, privatpersoner, företag och organisationer som vill vara med och engagera sig i olika samhällsfrågor. Dessutom fortsätter Almedalsveckan att växa och det var fler anmälda arrangemang i år än vad det någonsin varit tidigare.
Almedalsveckan har även slagit alla rekord när det gäller engagemang i sociala medier. Almedalen/Almedalsveckan har nämnts över 58 000 gånger denna vecka i de sociala medierna, vilket är betydligt fler än föregående år. Mer specifikt var Twitter det medium som användes mest under veckan och det skrevs totalt 50 000 twitterinlägg om Almedalen.
Veckans stora snackisar var de nya kommunikationsvägarna och då framförallt sociala medier. Seminarier med fokus på dessa ämnen lockade många deltagare. Bland annat drog Westandersseminarium ”Borde Carl Bildt sluta twittra?” fullt hus . Frågan som ställdes under seminariet var om politikernas närvaro i de sociala medierna bidrar till en verklig öppenhet eller inte. Det blev debatt om de sociala mediernas roll i demokratin och var gränsen går mellan privat och offentligt. Vad tycker du?
De sociala medierna är en perfekt plats, precis som Almedalsveckan, där stora möjligheter finns att vara med och engagera sig i olika samhällsfrågor. Både politiker och medborgare.
Nu är sommaren äntligen här och som vanligt bjuder festivalsommaren på något för alla smaker! Oavsett om man är en inbiten hårdrockare, reggaefan eller popsnöre finns det en festival som tilltalar alla.
Dessvärre har det blivit allt fler festivaler som tvingas ställa in och den hårda konkurrensen bidrar till att vissa t o m går i konkurs. Förra året var det den populära Hultsfredsfestivalen som tvingades ställa in medan Arvikafestivalen då klarade sig med nöd och näppe. I år är det tråkigt nog Arvikafestivalen som för inte så länge sedan ansökte om konkurs.
Den svenska festivalmarknaden verkar övermättad och publikens intresse för musikfestivaler är ljummet. De flesta festivalsugna väljer de säkra korten då många inte vågar köpa biljetter till en festival när man inte vet om den ens kommer att starta.
Det är ingen överdrift att säga att Göteborg är Sveriges festivalhuvudstad med flera lyckade festivaler såsom Metaltown och Where The Action Is. Kvar är den populära festivalen Way Out West som kommer att gå av stapeln den 11:e augusti. På festivalen kommer bland annat artisterna Prince , Robyn, Kanye West och Empire of the Sun att spela. I år kommer festivalen även att bredda utbudet och satsa på film då det bland annat blir galapremiär för filmen om Håkan Hellström.
Vill man så kan man läsa mer om vilka festivaler som erbjuds i sommar på Tunigos festivalguide!
Det har idag blivit allt vanligare med rekrytering i sociala medier. Att rekrytera via till exempel Facebook, bloggar, Twitter och Linkedin kallas även för ”social rekrytering” (social recruiting) och har använts i USA de senaste åren. Företeelsen sprider sig även i Sverige och det är idag viktigt för företagen att hitta en nischad rekryteringskanal där deras målgrupp är aktiv.
Ett företag som redan har testat att rekrytera sin personal på Facebook med gott resultat är Gröna Lund. Förra året började de anställda tagga vänner som de trodde skulle passa för att jobba på nöjesparken. Rekryterarna tog sedan kontakt med de sökande och uppmanade dem att söka via deras hemsida. Kampanjen gav gott resultat då de förra året fick in cirka 2000 tips och de räknar i år med det dubbla.
Det finns idag även appar som underlättar för arbetsgivare att nå de arbetssökande direkt samtidigt som det också finns appar som hjälper de arbetssökande att hålla sig uppdaterade om de senaste jobben, oavsett var man befinner sig.
Eftersom fler och fler arbetsgivare rekryterar i de sociala medierna samt också letar information (det har ju förekommit en hel del diskussioner kring detta) om de sökande på nätet gäller det för de arbetssökande att ha koll på sin nätpersonlighet. Det är förstås bra att använda sin nätprofil för att bli mer synlig i de sociala medierna. En stark yrkesprofil kan ju göra att man blir mer attraktiv på arbetsmarknaden.
Inte nog med att det är bra att vara synlig och ha rätt nätprofil. Nu är tiden och tekniken mogen för filmpresentationer på Youtube när man söker ett jobb istället för att skicka sitt CV. Här finns fem tips!
Kanske blir det här den nya generationens sätt att söka arbete?
Cybersvenskan, också kallat Internetslang, SMS- och chattpråk, har vuxit fram som ett sätt att skriva och uttrycka sig på olika chattforum och i SMS.
Då möjligheten till att använda kroppsspråk, olika gester och tonfall saknas vid en dialog på Internet har cybersvenskan utvecklats för att förtydliga och underlätta kommunikationen mellan sändare och mottagare. Cyberspråket består därför av informella kombinationer av olika tecken, symboler och versaler för att effektivisera skrivandet.
En rad olika förkortningar, såsom cs (ses), ql (kul) och lr (eller), används flitigt eftersom utrymmet ofta är begränsat i både SMS och chattformum. Det är också vanligt att man använder exempelvis siffror och andra tecken för att efterlikna bokstäver såsom 7kt, alltså att man skriver en 7a istället för sju (-kt), vilket kallas för leetspeak.
I övrigt kan man använda stjärnor, så kallade asterisker, för att uttrycka kroppsliga handlingar såsom *blinkar* eller ljudhärmande uttryck såsom *suck*. Genom att avsändaren ger mottagaren en sådan typ av visuell information hjälper han eller hon denne att tolka budskapet rätt. Smileys, såsom, används mycket både på webben och i SMS för att uppmärksamma mottagaren om avsändarens känslor. Pagina har nu tagit fram ett it-lexikon för dem som behöver hjälp med att förstå alla uttryck och förkortningar inom it-världen idag.
Själv tycker jag att cybersvenskan som språk är väldigt fascinerande och det är kul att språket har blivit så pass stort. Jag tror däremot att det är viktigt att tänka på till vem och i vilket sammanhang man skriver då en text med förkortningar, smileys och asterisker kan få ett oseriöst intryck.
Vill man skoja till en text lite och översätta den till ”Leetspeak”- språket finns det idag också en speciell applikation som man kan ladda ner!
Vi lever i en tid där alla (?) företag, organisationer och sammanslutningar vill finnas på Facebook. Varför? För att så otroligt många svenskar tillbringar mycket tid ute på nätet och närvaro på Facebook förväntas bygga varumärke, stärka relationen med befintliga kunderna och hitta nya kunder. Men hur ska man göra?
Häromdagen gästade jag en av Wednesday RelationsERFA-grupper om sociala medier (ERFA står för nätverk för erfarenhetsutbyte mellan företag i olika branscher) i Göteborg. Vi lyssnade på ett intressant föredrag av Christer Hedberg (Online Director) och Carl-Johan Magnusson (Social Media Expert) på Stendahls under rubriken ”Kommunicera, engagera och få dina kunder att agera”.
De två viktigaste budskapen var följande:
1. Fundera över drivkraften bakom Facebook och andra sociala nätverk.
En stark drivkraft är att människor söker bekräftelse. Skapa därför innehåll som är roligt och spännande. Då ökar människors lust att sprida budskapet vidare, helt enkelt för att de då får bekräftelse av sina kompisar.
2. Var en god gäst
På Facebook är människor privata. Om företagets statusuppdateringar ska börja dyka upp i flödet hos vännerna på Facebook är därför gästinsikten viktig. Håll nere antalet ”kom och köp”-budskap med andra ord.
Själv var jag gäst, tack för en givande dag! Och jag är gäst just nu också – gästbloggare. Trevligt!
Det är alltfler Internetanvändare som kopplar upp sig på nätet via mobilen och bara sedan årsskiftet har mobilsurfandet ökat med cirka 10% till ett antal svenska sajter. Enligt branschorganisationen EIAA är det cirka 14% av européerna som använder sina mobiler just för att gå ut på webben. Även inom e-handeln är det numera många kunder som använder mobilen för att handla i webbutikerna.
Men istället för att endast värdera uppkopplade användare har man även börjat räkna antalet prylar online. Uppkopplade prylar, också känt för “Internet of things”, är föremål som via Internet kommunicerar med omvärlden. Olika typer av föremål online har länge funnits men det är först de senaste tio åren som dessa har utvecklats och förhållandevis ökat. Men detta är bara början.
Internet står nu inför en enastående expansion av olika saker som väntar på att få en identitet på webben. Telekomföretaget Ericsson räknar med att det redan år 2020 kommer att existera cirka 50 miljarder prylar online vilket är betydligt fler än vad det finns uppkopplade användare.
Däremot kan vi redan idag se föremål som är uppkopplade till webben. Exempelvis erbjuder Nike tillsammans med Apple en hastighetsmätare, i form av en sensor, som man kan ha i sina träningsskor. Under en joggingrunda rapporterar mätaren sträckan till en nättjänst via löparens Iphone eller Ipod. Genom denna kan man få en översikt över exempelvis hur fort och långt man sprang samt hur många kalorier man brände.
Det är svårt att förutspå vilka typer av uppkopplade föremål som vi kommer att få se i framtiden då tekniken fortfarande är ganska ny. Men exempelvis kommer vi kanske ha sensorer i marken som direkt visar bilförarna var det finns en ledig parkeringsplats före man åker in på parkeringen. En framtid som dock redan är verklighet i San Francisco.
Men i takt med utvecklingen och den stora expansionen av uppkopplade prylar uppstår också frågan hur vi användare kan lita på dessa? Denna fråga förväntas användarna få svar på med hjälp av det EU- stödda projektet Utrustit som kommer att pågå fram till år 2013. I slutet av mars kommer även IETF (The Internet Engineering Task Force) besluta om en standardisering för uppkopplade föremål.
Dans som träningsform har de senaste åren exploderat och blivit mycket populärt. De flesta gym erbjuder idag någon slags form av dansklasser som gruppträning. Det kan vara alltifrån dans aerobics med olika stilar och aerobics steg, till afrikansk dans med kraftfulla rytmer.
Zumba är en latininspirerad dansform med passionerade salsarytmer och uttryck som dansas till bland annat musikgenrerna salsa och merengue. Dansen är skapad av koreografen Alberto “Beto” Perez under mitten av 1990-talet och den blev snabbt väldigt populär, först i Colombia och nu i hela världen. Det är en festlig och rolig dansform där man knappt känner att man faktiskt tränar. Det är bara att släppa loss och ha kul!
Gillar du dans? I så fall borde du helt klart testa på!
Zumba inspirerade pass kan du hitta på friskvårdskedjorna Sats,Sportlife samt Friskis och Svettis. Passen är dock ofta fullbokade så det gäller att komma dit i god tid om man inte har möjlighet att boka passet i förväg. Tycker man däremot inte om att gå på gruppträning kan man istället dansa Zumba hemma då man nu kan beställa Zumba Fitness på DVD. Finns även att köpa hos Aftonbladet webbshop.
Ännu en fluga lär vara på väg: Burlesque-workout
På tal om dans och dans – tidigare har vi skrivit om dansande Matt på Plyhmbloggen – livsbejakande och en härlig story!
Språkrådet publicerade nyligen sin lista över nya ord i det svenska språket. Inte oväntat är sammansättningar med aska vanligt förekommande. Ord som hamnar på Språkrådets lista anspelar oftast på ett eller annat sätt på årets händelser, men det som är mest avgörande är att orden kan visa på bred användning.
Vuvuzelan, plasttutan som bokstavligen var på allas läppar under sommarens fotbolls-VM i Sydafrika gjorde ett outplånligt intryck. Så även internationellt förstås – därav återfinns ordet även på motsvarande Top 10 Buzzwords hos tidskriften Time.
Köttklister är ett otrevligt ord med en otrevlig innebörd = ämne tillverkat av djurblod som kan användas för att klistra ihop mindre köttdelar till något som ser ut som hela köttstycken. Cykelbarometer är svårtippat som vanligt förekommande, men det är hur som helst en apparat som registrerar hur många cyklar som passerar en viss punkt. Bloppa tror man hos Språkrådet definitivt blir ett bestående ord i svenska språket – betyder sälja på bloppis (av blogg + loppis). Plånboksbröllop verkar ju sunt och är helt enkelt ett bröllop anpassat efter plånboken.
Språkrådet, som är Sveriges officiella språkvårdsorgan samlar in ord genom att läsa dagstidningar och så får man förstås in många förslag från allmänheten. Ordens fortsatta användning är sedan avgörande för om de ska bli bestående delar av det svenska språket. Numera bidrar även sociala medier i hög grad till spridningen.
Dagens Nyheter har en egen lista med årets mest uppmärksammade ord/uttryck år 2010 – Här ges exempel som askmoln, bröstpump och kaffeflickor.
Så länge vi inte är där, kan ingen säga att siarnas förutsägelser är fel. Redan de gamla grekerna erbjöd seanser med orakel för att man skulle få reda på framtiden. Då var det prästerna som ordinerade en diet åt de framtidstörstande som resulterade i väldigt förvirrade tillstånd. Det var maten eller snarare bristen på densamma som gav känslan av att se in i framtiden.
Nu är det en hel industri med professionella talare och framtidsforskare som villigt och bestämt berättar för oss om hur framtiden ter sig. Jag sökte på ordet “Futurist” och fick nära 8 miljoner träffar.
Kanske du sett notisen om dagstidningarnas död? De försvinner redan 2019 i USA och 2025 i Sverige. Vill du fortfarande ha din morgonstund med tidningen i framtiden bör du överväga en flytt till Mongoliet. Där beräknas tidningarna dö ut 2040.
Mannen som gör dessa uttalanden är en av futuristernas estradörer – australiensaren Ross Dawson, som lika tvärsäkert även uttalar sig om museernas och bibliotekens framtid, finansiella tjänsters, arbetens och organisationers, vårdsektorns eller rent av affärslivets framtid.
Ligger hans förutsägelser inte i linje med det du vill höra går det alltid att hitta en annan ståndpunkt. Om vi återigen tar tidningarnas framtid så var branschens egna representanter, inte helt oväntat, väldigt positiva om sin framtid på the American Magazine Conference nu i oktober. Enligt en referent på World Future Society’s hemsida, bloggaren P Tucker, hade de dock glömt att förutsäga om och i så fall hur det journalistiska innehållet kan te sig, “The future of the magazine industry doesn’t include Magazines”.
Angående vår framtid fällde nationalekonomen John Maynard Keynes en oomtvistlig framtidsförutsägelse – “In the long run, we’re all dead”. Något som Keynes underströk med “It is better to be roughly right than precisely wrong”.
Förvisso, men nog är det spännande att redan nu veta hur det blir innan och efter den stunden.
I Sverige använder var tionde ung man och var tjugonde ung kvinna cannabis, var femte gymnasieelev har testat. I natt röstade Kaliforniens invånare om kontroversiella “Proposition 19” – d v s om legaliseringen av cannabis (användning för medicinskt bruk har varit tillåtet sedan 1996). Förslaget avslogs dock med 57 % av rösterna. Men nu är debatten aktuell även i Sverige, ett land där vi tidigare har haft en nolltolerans mot droger. Bör cannabis tillåtas och i så fall varför?
I gårdagens Aktuellt diskuterade den cannabis-vänliga journalisten Magnus Linton användandet av drogen med Maria Larsson, regeringsansvarig i narkotikafrågor. Själv är jag skeptiskt inställd till Lintons argument och det får mig i stället att tänka på den glamorisering av droger som man ofta möts av i media. Idag är det väl tämligen uppenbart att droger (även alkohol inräknat) kan vara skadliga!?
Linton menar att cannabis ska legaliseras för att bryta den organiserade kriminaliteten. Är inte det en orimlig spekulation att använda som motiv till legalisering? Vad är det som säger att det kriminella intresset inte flyttas över till andra narkotikapreparat?
Huvudfrågan måste ju ändå vara om användning av cannabis är ett accepterat beteende eller inte i vårt samhälle. Vad kommer vi att mötas av för konsekvenser? Anses inte cannabis vara en inkörsport till tyngre droger? Att säga att cannabis är ofarligare än alkohol är väl inte heller ett skäl till legalisering då alkohol ju faktiskt är skadligt. (Dock har alkoholen blivit en del av vårt kulturella mönster).
Är det verkligen så att de positiva aspekterna överväger de negativa? Personligen känner jag faktiskt inte till någon som har använt sig av cannabis och upplevt någon större intellektuell utveckling. Vad hände med “Våga säga nej till droger?”.
Läs även: Politikerbloggen.se; alt SvD – Missbruket kostar 150 miljarder kronor GP – Kändisar klara för rehab
Mer om Propositoion 19 i DN
Två personer i min närhet belönas i dagarna med guldklocka för lång och trogen tjänst. Det betyder att man varit 25 år på samma arbetsplats och det har fått mig att fundera lite. 25 år är en väldigt lång tid. Jag har kompisar som är 25 år, de är födda 1985. Det var samma år som man startade om man får guldklocka i år. 1985 var det året Arne Treholt dömdes till 20 ås fängelse för spioneri och LiveAid galan sändes över världen.
Planerade man att vara på samma arbetsplats i 25 år på den tiden? Jag tror inte det, men om arbetet varit utmanande och arbetsgivaren generös så kan jag förstå att man stannar kvar. Personligen skulle jag ha svårt att stanna på samma ställe så länge och samtidigt känna mig utmanad. Jag vet att dessa båda 25-årsjubilerande killar trivs bra på sina arbetsplatser och har haft en karriärutveckling, men ändå – undrar de aldrig hur det är på andra ställen?
I dagens läge tror jag ingen planerar att stanna så länge vare sig på arbetet eller i någon annan relation över huvudtaget. Som rekryterande chef i medelåldern var det viktigt att ha medarbetarnas perspektiv klart för sig. De flesta ungdomar har i dag ett ettårsperspektiv på sitt yrkesval, kanske två år om de ska tjäna ihop pengar för att resa till andra sidan jordklotet. Hur ska den målbilden kunna matcha företagets önskan om en kontinuitet och möjlighet att utveckla sina medarbetare?
Det är viktigt att arbetsgivare har en klar strategi för vad som attraherar ungdomar till en arbetsplats, hur man utvecklar deras talanger och hur man ser till att hålla utmaningen vid liv. Vill man egentligen som företag ha medarbetare kvar i 25 år? Hur ser man till att de blir mer anställningsbara, vilket kanske gör dem mer öppna för att byta arbete?
I sommar blev det ingen lugn semester för min del utan en tre veckors resa som ledare för STS. För andra gången åkte jag till Hastings och jobbade som undervisande ledare i engelska på deras Riding Camp.
Redan förra året märkte jag att det är ganska speciellt att arbeta med språkresor; intensivt och krävande men samtidigt spännande och väldigt givande. Förmågan att lösa problem, samarbeta, leda och hantera konflikter sätts på prov när du hamnar i situationer som du aldrig hade kunnat föreställa dig.
Jag tror att det är nödvändigt att ständigt utveckla språkresan som produkt då den i vår globala värld kan anses som omodern (vi svenskar reser ju en hel del). Det räcker inte med att erbjuda “lektioner” i England, tonåringar kombinerar hellre språk med skidåkning i Whistler, surfning i Australien eller forsränning i Canada.
STS har koll på vad som gäller och jag hoppas att de kommer fortsätta att överraska med nya koncept och resmål.
Sanningen ligger väl som så ofta i betraktarens perspektiv. De idéer som vi fick ta del av för mer än hundra år sedan när engelsmän, skottar och holländare kom hit är ju inte längre nya. De berikade vår stad med sockerbruk, porterbryggeri och entreprenörskap inom många andra områden. Och de skapade en god grund för handel.
En del av dagens göteborgare kommer från andra kulturer och har andra värderingar än vad vi är vana med. Nu är det kanske dags att titta lite mer på vad de som har kommit hit på senare tid kan bidra med. Hammarkullekarnevalen är t ex en sådan gåva. Den blir man glad av.
Att gnälla gör ju inte heller saken bättre. Och inte är det väl synd om en sådan pärla som Göteborg! Nu är det ju ett tag sedan vi hade jätteeventet VM i Friidrott här hos oss men vi har sedan länge en ökning av nya evenemang och det är ju ett av många exempel på en positiv utveckling.
Jag menar att vår självbild skapar vi själva. Därför är det viktigt hur vi använder våra tankar.
När kvicksilvret stiger åker långbyxorna av och shortsen på. Och kring shortsens vara eller inte vara i stadsmiljö finns olika åsikter. Hemma hos Magdalena Ribbing, vår mesta folkvettsexpert och etikettrådgivare börjar telefonen genast gå varm. Är det ok med shorts i stan?
Enligt Magdalena ska man inte ha shorts på jobbet, på krogen eller i mataffären. Det handlar om hänsyn till andra människor och det är inte ok med exponering av lurviga (!?) och svettiga (!?) ben.
Ja, det verkar vara skillnad på manliga och kvinnliga ben – en pub i Karlskrona anmäldes förra veckan till diskrimineringsombudsmannen av en man som inte fick komma in klädd i shorts. Kvinnor på samma pub sägs ha visat betydligt mer ben.
Patrik Steorn, modevetare förklarar att stilkoder är en process i ständig förändring och här reflekteras samhällsutvecklingen som sådan. Idag är gränsen mellan arbete och fritid mer flytande än någonsin. Det märks även när vi klär oss.
Pelle Strandberg, PR-konsult har flera banker som kunder. Där existerar visserligen inte shorts på arbetstid, men dock slipslöst och ej vit skjorta i vissa sammanhang. Så trenden mot mer avslappnat finns även här. Även om det nog dröjer innan vi får se korta byxor i bankmiljö.
För gemene man verkar numera korta byxor hur som helst vara acceptabla i stadsmiljö och den generella uppfattningen är tydlig – vi går mot en mer avslappnad klädstil och det är helt klart en trivselfaktor.
Nu när vi är mitt inne i en värmeperiod och dessutom närmar oss semestern känns det väl rätt skönt att tagga ner med ett par shorts. Som förresten USAs första dam Michelle Obama gjorde redan förra sommaren.
Varumärket får alltmer ökad betydelse som särskiljare då varor och tjänster blir mer generiska. Med detta i åtanke är det intressant att applicera resonemanget på våra personliga varumärken. Är jag bara en del av den grå massan om jag inte jobbar på mitt personliga varumärke?
Vår jakt på bekräftelse är många gånger livslång, där vi kravlar upp mot toppen på Maslows behovstrappa. För många blir utvecklandet av det personliga varumärket ett medel i denna strävan.
Det personliga anslaget blir just den särskiljande faktorn, vår USP (Unique selling point). Lägg ut din spotify-lista och jag ska säga vem du är. Hur många och vilka FB-vänner har du? Hur många följer dig på twitter? Vem har rekommenderat dig på Linked in? Listan på digitala meriter kan göras oändlig.
Nu kan du få svart på vitt hur dina ansträngningar som fullfjädrad social media-postionerare går. På sajten http://webmii.com/ges en snabb poäng i form av PeopleRank. Här får du en snabb överblick på var på nätet du är synlig, vilka bilder som finns på dig och äntligen – vilken mailadress som du kan nås på. Väldigt bra när man söker kontaktinfo på andra människor.
Piratpartiet hävdar som bekant den personliga integriteten på nätet, dvs att stat och
myndigheter inte ska följa dina rörelser där. Partiets syn på hur övriga omvärlden ska förhålla sig till dina göranden och låtanden på nätet är oklar. Jag roade mig med att kolla upp kandidater till statens företrädare, våra partiledares PeopleRank. Här är en dagsfärsk form av opinionsundersökning på hur pass synliga de är på nätet. Maxpoäng är 10.
(Vill du adda någon i din FB? De flesta namnen är länkade till deras facebook. Men inte alla – Janne, Lasse och Richard har vad jag kan se inga FB-konton.)
Nog kan man ana en viss fördelning i politisk förhållning till egot kontra kollektivet. Inte minst Mona Sahlin tycks ha en intressant kluvenhet i bekännelse och agerande. Herr Falkvinge tycks lyckas väl att hävda sin digitala integritet.
Vad väntar du på, kolla genast hur du står dig!
Europa stod stilla i en hel vecka, notan för flygindustrin blev 23 miljarder kronor och tio miljoner passagerare berördes när den isländska vulkanen Eyjafjallajökull spydde aska. Vi insåg fördelarna, men kanske framför allt nackdelarna med flyget. Många fick ställa in planerade utresor, men ännu mer påtagligt blev det för dem som inte kunde komma hem. Några eftersläntrare finns fortfarande på drift långt hemifrån, men vid det här laget är ordningen mer eller mindre återställd.
Vi upptäckte samtidigt att hela världen inte måste finnas vid våra fötter – fysiskt. Transportministrarna i EU möttes t ex i en videokonferens och det fungerade utmärkt. Kanske går det lika bra att mötas virtuellt? Vi sparar tid och miljöaspekten är ju också en viktig parameter.
Nyttan av sociala medier blev påtaglig. Flygbolagen och resebyråerna fick ett bra tillfälle att testa sina resurser. Många höll inte måttet men några, t ex Ving satsade lyckosamt på snabb och personlig service med direkta svar till enskilda strandsatta i nöd.
När askan nu lagt sig och allt återgått till det gamla vanliga, har vi då blivit “bättre” människor? Och har insikten om hur sårbara vi är satt några spår? Kommer Ericsson att göra allvar av flytt av delar av produktionen till askfria kontinenter. Kommer det att finnas nya alternativ för samåkning och vara populärare med semester på hemmaplan? Kommer det att ske en utbyggnad av höghastighetståg? Kommer genomslaget av sociala medier att påskyndas? Ja, definitivt kan “askan” komma att påverka medvetna och omedvetna vägval i framtiden. Det återstår att se i vilken utsträckning.
Igår kom så åter rapporter om att askan skulle vara tillbaka över Sverige, vilket innebar restriktioner på en hel rad flygplatser. Denna gång verkade dock problemet vara snabbt övergående.
Om man följer den svenska enfrågedebatten om vems intresse börsbolag ska verka för fokuserar media i synnerhet på en målgrupp – börsbolagens koncernledningar och framför allt dess VD:ar. Intresset och motivationen styrs av bonus. Finansmarknadsministern Mats Odell driver denna fråga på årets bolagsstämmor, inga bonusar, tack.
SvD-tecknaren Jan Berglin med sina träffsäkra betraktelser av tillvaron har flera mycket träffande iakttagelser om bonusar, bland annat i en strip från “Välkommen till Fjuckby”:
Den ena Berglin-karaktären säger “Carl-Henric Svanberg tycker att bonusar ska finnas kvar eftersom toppchefer är tävlingsmänniskor som sporras av detta”, varpå den andra replikerar “Jaha…vilka slags tävlingar tänker han då på? Terrängloppet “Dagis runt” där alla får medalj o bulle oavsett resultat? Riktiga tävlingsmänniskor vet att man inte får ett skit om man är usel!!”
Lyfter man blicken från vår perifera bakgård till den anglosaxiska världen besvaras frågan annorlunda om börsbolagens målgruppsfokus. Fram till finanskrisen gällde shareholder value, börsbolagets förmåga att få en optimal marknadsvärdering, generera vinst och utdelningar. Nu har till och med GE:s tidigare koncernchef Jack Welch, mannen som gav begreppet ett ansikte, vänt ryggen åt det med orden; “On the face of it, shareholder value is the dumbest idea in the world, shareholder value is a result, not a strategy . . . Your main constituencies are your employees, your customers and your products.”
Även mitt husorgan The Economist har uppmärksammat frågan under rubriken “A new idolatry”. Kvartalskapitalismen får ge vika för mer långsiktiga målsättningar där – ta daa – andra stakeholders så som kunden och rent av de anställda ska ställas i första rummet.
Orsak och verkan, upplysningstidens mantra, kanske åter kommer i ropet.
Svensk press hantering av Tiger Woods otrohetsaffärer i höstas sägs ha inneburit ett trendbrott. Ämnet otrohet var därmed inte lika tabubelagt utan det blev relativt fritt fram att hänga ut den skyldige/skyldiga utan pardon. Därmed närmade vi oss med ett stort steg hanteringen av den här typen av skandaler enligt kontinental praxis.
Tidigare i veckan verkar det ändå ha pågått något slags omvänt pressmässigt schackrande om först till kvarn. Intressant nog blev det Svensk Damtidning som gick i bräschen och tog upp tråden från norska Se og Hør. Svensk Damtidning är av tradition en av kungahusets mest lojala vapendragare. Fast det klart för några veckor sedan skrev bloggande journalisten Åsa Bönnelyche om drottningens påstådda svåra sjukdom (Alzheimers). Så lojalitetshindret var redan undanröjt. De senaste dagarna har kvällspressen hängt på otrohetskarusellen i full skala med tryckta specialbilagor.
Hovet, med extremt erfarna PR-ansvariga Nina Eldh i spetsen, har inte fått godkänt för sin krishantering i det här fallet. Det är ingen nytta med att stänga till och göra bristfälliga, diffusa uttalanden. Men det klart här finns säkert många starka viljor bakom kulisserna, som har en del att säga till om. Då är det inte enkelt att agera by the book och det handlar ju icke att förglömma om människor av kött och blod.
Och tidpunkten? Med bröllopet den 19 juni i snabbt antågande började det brännas. Fokus borde vara på de lyckliga tu och deras förberedelser. Igår kom så meddelandet från hovet att förlovningen har brutits – förhoppningsvis ett moget personligt beslut och inte påskyndat av tryck från omgivningen. Kanske hinner nu Jonas-affären svalna under de närmaste månaderna, men den etiska gränsen för vad som är “tillåten” exponering i svensk press har definitivt för alltid flyttats fram.
Se GPs dividerande om sin publicitet och hänvisning till allmänhetens intresse.
Med gårdagens officiella tillkännagivande av den uppslagna förlovningen blev det helt ok att publicera även för DN och SvD. Och historien fortsätter i GP etc.
Många trender föds i USA, så även The Cavemen Lifestyle, en subkultur där medlemmarna försöker efterlikna sina förfäders livsstil. Gruppen består av ca 150 män som har anammat både den diet och fysiska träning som dominerade under stenåldern. Efter avklarade timmar på kontoret springer “grottmännen” i bar överkropp på Manhattans gator, klättrar i träd i Central Park och hoppar över stenar för att sedan äta mängder av kött och grönsaker (kolhydrater som bröd och pasta fanns ju inte på stenåldern). Gruppen leds av fransmannen Erwan Le Corre som påstås vara en av de mest vältränade männen i världen.
Jag tycker egentligen inte att New York-männens livsstil är särskilt extrem; killarna får leka tillsammans, låtsas att de blir jagade av djur och vara lite macho helt enkelt (!). Själva stenåldersdieten har flera fördelar enligt experter och träningsformen är definitivt varierad. Deras livsstil verkar bara innehålla ett litet problem; det är svårt att hitta tjejer:
- New York vimlar av vegetarianer och veganer, säger John Durant. Jag vill träffa en tjej som gillar att äta kött.
Jaha, det var ju typiskt! Då är det nog ingen idé att jag åker till New York och går på jakt efter den moderna grottmannen.
Tips till dig som vill prova på livet som grottmänniska:
Ät kött, grönsaker, frukt och nötter. Undvik kolhydrater.
Fasta gärna (minst i 24 timmar; det hände ju ofta att det inte blev någon jaktlycka).
Variera din träning; spring, klättra, hoppa (helst ska du vara barfota).
Det närmaste vi i Sverige kommer grottmännens träningsform är nog Army Fitness. Det kan du träna här.
Klär du dig i lila tröja under kavajen? Bär du med förkärlek en färgrann slips och/eller kravatt i kavajfickan? Då är du rätt ute enligt svenska moderådets trendrapport. För nu ska du ta ut svängarna och bli lite mer sydländskt vågad.
Ett exempel på den nya stilen, men med brittiska förtecken är en av vinterns frontfigurer i svensk press, nämligen den nye Saab-ägaren Victor Muller. Victor kommer enligt moderådet att bli en av svenska mäns förebilder med skräddarsydda kostymer och flamboyanta slipsar. Och varför inte göra som Victor – skaffa dig manschettknappar med dina barns porträtt på och en guldklocka av fickursmodell.
En tydlig attitydförändring är alltså på väg. Trenderna är satta inom branscher som reklam och medier, men nu blir svenska män mer sydländskt vågade även i de mer konservativa kretsarna. Är du bara självsäker fungerar det i alla sammanhang, enligt Lotta Ahlvar, vd för svenska moderådet.
Undrar hur många lila tröjor, flamboyanta slipsar och guldklockor vi får se under våren/sommaren? Intressant!
Det var när begreppet size zero (svensk storlek 30) skapades som det extremt smala idealet började uppmärksammas ordentligt. Nicole Richie, Victoria Beckham och Olsen-tvillingarna visade upp sina beniga kroppar och så var trenden satt.
Det skylls på media och modevärlden och i förra veckan fälldes H&M för att ha använt sig av en alldeles för smal modell (21-åriga Chanel Iman) i sin reklamkampanj. Jag kan räkna upp ytterligare 50 företag som använder sig av modeller med den minimalistiska kroppsformen. Det måste finnas bättre och mer verksamma sätt att angripa det här onaturliga idealet på.
Modeindustrin skapar trender och värderingar och ska det ske en förändring måste det börja inifrån. Mode handlar om drömmar och illusioner, som Karl Lagerfeld säger. Och så länge det konceptet säljer så kommer branschen att fortsätta på samma sätt.
För några år sedan gjorde den brittiska fd sångerskan Louise Redknapp en uppmärksammad dokumentär där hon på 30 dagar följde en strikt diet med målet att uppnå size zero. Syftet var att visa hur farligt det faktiskt är för kroppens organ att aldrig få tillräckligt med näring och hur detta förvrängda ideal påverkar unga tjejer (och killar).
Och ja, idealet är sjukt men dessvärre tidsenligt och det är uppenbart att unga påverkas av vad som visas i media. Jag provade själv efedrin när jag var ung (=yngre) och dum men kom aldrig iväg till gymmet utan slutade upp på akuten istället.
Men kanske håller det som hittills präglat 2000-talet på att förändras? I höstas valde designern Mark Fast att använda sig av modeller i olika storlekar, V Magazine har gjort en “size issue” och modellen Lara Stones relativt kurviga figur syns flitigt både i tidningar och på visningar. Jag hoppas att trenden håller på att vända och att användandet av “vanliga” modeller är bestående.
Som framgått i media “vann” Google i veckan mot bl a Louis Vuitton i Unionsdomstolen. I dom den 23 mars 2010 klargjordes att Google inte gör varumärkesintrång genom att sälja sökord – även om dessa sökord avser varumärken som tillhör någon annan än annonsören (t ex butiker som säljer Louis Vuitton-plagiat och som vill synas när internetanvändare söker på detta kännetecken). Söktjänsten kallas för AdWords och innebär att annonsören får en reklamlänk till sin webbplats, placerad under rubriken “sponsrade länkar”.
Domen är både rättsligt och kommersiellt intressant och som oftast är Unionsdomstolens utgångspunkter marknadsekonomiska; bl a att skapa förutsättningar för konkurrens och alternativ för konsumenten.
Domstolens principiella ställningstagande är att Google som söktjänstleverantör endast gör det möjligt att använda varumärket som sökord utan att själv använda kännetecknet. Samma synsätt gäller även om sökordsfunktionen gör det möjligt att kombinera sökordet med ord som “imitation eller “kopia”. Enligt domstolens uppfattning är det annonsören som använder kännetecknet och kan göra sig skyldig till varumärkesintrång beroende på hur annonsen presenteras – exempelvis om internetanvändaren vilseleds tro att annonsörens varor har något kommersiellt samband med varumärkeshavarens.
Kommersiellt intressant är att domstolen förefaller acceptera sökordsanvändning om annonsören inte skapar något vilseledande utan endast presenterar sina produkter som ett alternativ till varumärkeshavarens. Domstolen refererar i detta sammanhang till att det är tillåtet för annonsör att använda annans varumärke i jämförande reklam.
Domen är naturligtvis en lättnad för Google, som nu i stort kan fortsätta sin lönsamma affärsidé att sälja sökord till företag utan någon egentlig bakomliggande kontroll av om annonsörerna äger rätt till de varumärken som används. Men detta är kanske inte det som är mest intressant. Domen tydliggör två viktiga saker.
- För det första så bör domen utgöra en tankeställare för rättighetsinnehavare, att i allt högre utsträckning löpande hålla ordentlig koll på Google och andra sökmotorer för att identifiera om konkurrenter försöker “muta in sig” i träffbilden.
- För det andra står det nu definitivt klart att den som använder någon annans varumärke som sökord för egen annons, löper en uppenbar risk att bli stämd av rättighetsinnehavaren. Detta gäller som vi förklarat även om kännetecknet inte används i själva annonsen, utan “bara” som sökord . Avgörande blir hur den hypotetiska genomsittskonsumenten uppfattar annonsen och eventuell koppling till varumärkeshavaren En annons med texten – Köp möbler hos det “Blågula möbelvaruhuset” under sökordet IKEA skulle nog vara tveksamt medan det neutrala alternativet “köp möbler hos MIO” antagligen är OK.
Mot bakgrund av Internets ökande betydelse som marknadsplats kan vikten av att skydda sina ensamrätter i denna miljö inte nog understrykas. Om man vid sina kontroller upptäcker ett intrång kan man först pröva att klaga till Google. Men eftersom detta är tämligen lätt att “komma runt” (t ex genom att skapa en ny profil/annons), är alternativet att vidta rättsliga åtgärder. Det skulle därför inte förvåna om vi inom kort kan “se fram emot” en ström av kommande nationella tvister där varumärkesinnehavare hävdar att annonsörer gör intrång.
Kanske kan man likna situationen med nöjesindustrins kamp mot fildelning. Där har ansträngningarna att få bredbandsleverantörerna (jfr Google) att begränsa trafiken huvudsakligen misslyckats. Industrin har i stället varit tvungna att leta sig ned i kedjan mot t ex Pirate Bay (PDF) eller enskilda fildelare; i det här fallet annonsörerna.
Det blir intressant att följa utvecklingen och se vilka annonsörer som vågar fortsätta att chansa genom att via Google AdWords och andra liknande tjänster fortsätta köpa på sig konkurrenters sökord. Den rättighetsinnehavare som vidtar rättsliga åtgärder mot detta beteende kommer att ha god hjälp av Unionsdomstolens dom i arbetet att övertyga tingsrätten om intrånget.
Tre fjärdedelar av våra vardagliga känslor påverkas av vårt luktsinne. Noggrant utvalda dofter kan framkalla starka, positiva band till ditt varumärke. Och öka köpsuget förstås. Att använda doft som påtryckningsmedel är frestande, men det är inte helt okomplicerat.
Singapore Airlines är en föregångare inom sinnesmarknadsföring och man förstärker t ex sitt varumärke med doft ända sedan 90-talet. Den numera patenterade doften Stefan Florida Waters, som består av lotusblommor och bambu bärs/sprids av flygvärdinnorna, de varma handdukarna och som puffar i kabinen under resan.
Hotellkedjan Westin Hotels använder bl a doften av fresia som varumärkeshöjare. Dessutom kan man köpa – eller rättare sagt beställa för väntelistan är lång – doften med sig hem i form av doftljus och potpurri (torkade växtdelar).
Användning av nybilsdoft hos bilbranschen är en välkänd och viktig företeelse. Att glömma detta höll på att stå Rolls Royce dyrt. Man bytte till material, som visserligen medförde förbättringar, men som samtidigt saknade den karakteristiska doften. Varumärket och därmed försäljningen återställdes med tillsats av en ordentlig dos traditionell Rolls Royce-doft.
1991 kom den första registreringen av en doft i USA. Den gällde ett stickgarn, som hade en doft av oleander, men det är tunnsått med registrerade dofter sedan dess. Inom EU är det ännu svårare att få registreringar av dofter eftersom det saknas ett system för klassificering. Ett doftvarumärke måste tydligt kunna beskrivas för att registreras och enbart doftprover godkänns inte. Ett företag i Holland har dock lyckats registrera doften av nyklippt gräs för tennisbollar!
Jag undrar hur det blir när frustrerade “kreatörer” i avsaknad av nya revolutionerande uttryckssätt sätter näsan i fokus. I vår överlastade och manipulerade tillvaro ska vi nog vara tacksamma så länge vi får “andas fritt”. Men visst är det intressanta – och lukrativa – möjligheter som återstår att utforska!
Häromdagen damp det ner i mailboxen. Ett sprillans färskt nyhetsbrev från Göran Adlén. Alltid lika spännande och kul att läsa. Göran är trendanalytiker, författare och föreläsare. Jag har hört honom tala om trender i snart tio år - entusiastiskt, humoristiskt, inspirerande och initierat.
I det senaste nyhetsbrevet finns det en reflektion under rubriken “Stoppa Jantelagskretsloppet!”. Om att de sociala medierna faktiskt håller på att hjälpa oss att bli vänligare – trots många coachers budskap att vi snålar med beröm. Här finns också en rekommendation att förflytta det goda från nätet ut i verkliga livet – prova en dag att ge fem personer i din omgivning en genuin komplimang! Och se vad som händer!
För tredje säsongen kan man nu även se Göran in action på TrendTV. Senast handlade det om överraskningsekonomin, den lustfyllda ekologin, facebookmorsorna och altruistiska agenter.
Precis som Göran gillar jag citat – här följer ett urval ur hans böcker:
Fördelen med att vara klok är att man kan spela dum. Motsatsen är mycket svårare. (Kurt Tucholsky)
Alla människor är vanliga människor, de ovanliga är de som vet det. (G.K. Chesterton)
Min mamma brukade alltid säga, gör som ankan: var lugn på ytan och paddla utav bara helvete därunder. (Michael Caine)
Optimisten har lika ofta fel som pessimisten, men mycket roligare. (Okänd)
När jätat sejer til, då får huvet seja vad de vil. (Pelle 6 år)
Den som är herre över sina passioner är slav under sitt förnuft. (Cyril Conolly)
Jag tänker inte på allt elände som varit, utan på allt det underbara som ska komma. (Anne Frank)
Dagligen och stundligen poppar det upp idéer. Som aldrig förverkligas. För det finns ingen beredskap att ta hand om idéerna i företaget eller organisationen.
“Förr i tiden” fanns det en fysisk uppsamlingsplats för medarbetares idéer och förslag till förändringar – den s k Förslagslådan. Simpelt kanske, men det hände dessutom att idéerna utvärderades och gav upphov till viktiga förändringar i organisationen eller förbättringar i produktionen.
Numera finns sällan utrymme eller ens intresse att ta hand om medarbetarnas kreativitet. Ja, idéer kan t o m vara ovälkomna, särskilt om de kommer från “fel” personer.
Trots att de flesta företag idag är processtrimmade till det yttersta saknas ofta – speciellt i mindre och medelstora företag – en process för att ta hand om innovationerna.
Dataföreningen Kompetens Sverige har i samarbete med konsultbolaget IRM tagit fram en utbildning för att råda bot på detta. Här kan man lära sig hur man “fångar upp nya idéer, utvärderar nytta och potential, möjlig lönsamhet – och sedan driver realiseringen av potentialen hela vägen ut på marknaden, inklusive värdehemtagningen”. Du får inspiration och ett ramverk med dig hem. Värt att prova!?
Frukostmöte (gratis) arrangeras 23 april i Stockholm Tredagarskurs arrangeras 24-26 maj i Stockholm.
I dag är det premiär för “S” – Amelia Adamos nya skötebarn. Det är ett magasin om skvaller på hög nivå och Bonniers investering i en ny marknad. 92 sidor för 29 kronor är ett hyggligt pris för en tidskrift, som ger insikt i kändisars liv på kungafamiljnivå och i det exklusiva näringslivet.
Kronprinsessan Victoria tronar på förstasidan och vi kan bl a läsa om hur Sveriges rikaste kvinnor lever. Med de två prinsessbröllopen senare under året som garanter borde nästan första året redan kunna räknas hem.
Bonniers har investerat mellan 15 och 20 miljoner för att försäkra sig om en succé. Här ligger bl a en satsning på namnkunniga profiler som Elisabeth Tarras-Wahlberg, tidigare informationschef vid Hovet som nu blir krönikör och Beatrice Birkeldh från Expressen, som nu blir tidningens nyckelreporter. Förebild lär vara amerikanska tidksriften People.
Många kommentarer kring tidskriften handlar dock om namnet. Vad står “S” för? De flesta associerar direkt till socialdemokraterna; en omöjlig koppling i det här sammanhanget? Bakom bokstaven “S” finns dock en stor stjärna, så en gissning är att “S” står för Star?! Eller kanske har Amelia en hund, som heter Sofus?
Amelia lär vara nervös den här gången. Hon har ju ett bra record i många sammanhang och har t ex lyckosamt sjösatt tre klassiker i den svenska tidskriftsvärlden. Såväl Amelia (numera 15 år), Tara och “M” har blivit säkra kort och funnit stora och stabila läsargrupper. Fallhöjden är alltså hög.
Häromkvällen hörde jag ett kort uttalande av Amelia inför den nya lanseringen. Hennes största farhåga var att “dom” inte skulle släppa till – d v s att kändisar på “rätt” nivå inte är vana att vika ut sig och att det alltså kommer att saknas tillräckligt underlag att skriva om. Förutsatt att exponeringen sker inom justa ramar blir nog detta inget problem, men det återstår att se.
Personligen är jag (hittills) måttligt intresserad av skvallertidningar, men visst måste jag kolla om “S” är något att ha. Nu går jag och köper ett ex!
Uppdatering 20100305: Nu blir det ytterligare ko: nkurrens – Aftonbladet Royal - glossigt lyxmagasin kommer första gången torsdag nästa vecka och sedan ytterligare sex ggr under våren.
Uppdatering 20100313: Första numret av S sålde mer än 50.000 ex! Det är Amelia mycket nöjd med. Förhoppningsvis håller den goda försäljningen även i fortsättningen.
59% av svenska arbetstagare (varav drygt en femtedel beslutsfattare) anser enligt en genomförd undersökning att det är mycket viktigt att vara innovativ och kreativ i sitt jobb. Men endast 27% av de tillfrågade säger sig vara det i praktiken. Det är förstås frustrerande att det är en sådan skillnad mellan vad man tycker och hur verkligheten sedan ser ut.
En intressant fråga är också varför inte 100% (åtminstone av cheferna) tycker det är viktigt med kreativitet? Svaret är helt enkelt omedvetenhet. Vi har länge haft fullt upp och varit tvungna att fokusera på vad vi är bra på, men det kommer inte att räcka i konkurrensen.
Nu kommer det att ställas andra krav. Det gäller att hitta både produkter och tjänster med innehåll som går att ta betalt för. “Innovationsklimat är något som ibland finns i festtal men inte i praktiken”, säger Mikael Lindholm, VD för konsult/undersökningsföretaget Innovation Inside.
Vad ska vi då göra för att få en ändring till stånd? Faktum är att det krävs mycket genomgripande förändringar inom många olika områden, men utbildning och nationella kompetenscentra är ändå några förslag.
Man kan ju också bli inspirerad på konferens - t ex Kreativt ledarskap 28 – 29 april i Uppsala. Visserligen avsedd selektivt för skolchefer, men utan tvivel ett bra initiativ. Ett säkert kort är annars att anlita tänkolog (!) PA Ståhlberg för att inspirera till kreativt tänkande på alla nivåer i organisationen!
Siffrorna ovan redovisas (i en artikel i måndagens DI) av den danska konsultbyrån Innovation Inside, som i samarbete med analysföretaget Userneeds kollat upp innovationsklimatet i norden. (1500 personer mellan 18 och 65 år från varje nordiskt land har tillfrågats).
Faktum är att vi svenskar tar täten före våra nordiska grannländer!
Nu är det inne med kufar, excentriker och bisarra levnadskonstnärer. Ett nytt sätt att bli kändis? Ja, hur som helst verkar dokumentärer med udda personligheter vara av ökande intresse.
Den 9 mars visas på SVT1 filmen om naturrättskämpen (Grizzly Man), som lever med grizzlybjörnar för att till slut blir uppäten. Och det finns en lång lista liknande aktuella filmer på TV-tablån alt nyutgivna som DVD.
Det är dock skillnad på kufar och kufar. En kvinnlig kuf, som t ex Anna Anka är ifrågasatt som få medan en manlig kuf mest ses som modig eller t o m anarkistisk.
Vem som producerar kuf-dokumentären har också betydelse. Beroende på produktionsbolag/kanal läses olika värderingar in. Ett inkännande porträtt hos SVT kan motsvaras av klassförakt och mänsklig misär hos kommersiell TV.
Förra året sändes t ex i SVT en kärleksfull skildring av den 95-årige filosofen Arne Naess och hans tyggris Timotei. Här pratades om lekens betydelse och vikten av att bevara sin livsglädje. Ett annat exempel är Man on Wire, som fick en Oscar förra året som bästa dokumentär. Filmen handlar om en excentrisk fransman, Philippe Petit och hans illegala linpromenadmellan World Trade Center-tornen. Jämför sedan med dokumentärserien om vårt eget Ullared, där intresset för Foppa-tofflor och flintastek ges en bisarr ton. Vilken känsla dröjer sig kvar här?
Inte vill vi väl att jorden befolkas av 100% kufar, men tänk om vi kunde låta empati, humor och nyfikenhet styra i lite högre grad! Kanske vi alla skulle våga – och må bra av att – tänja på gränserna lite grann?
Inte nog med att Carolina Gynning ersätter Elisabeth Höglund i programmet Förkväll (där hon tidigare varit programledare), hon är även aktuell i lanseringen av Glacéau Vitamin Water.
Den svenska drycken Vitamin Well ska alltså få en konkurrent och produkterna ska vinna marknadsandelar utan traditionell marknadsföring.
Glacéau har planerat att lanseringen ska göras helt utan köpta medier. Detta innebär bland annat en pop-up butik på Grev Turegatan i Stockholm med diverse event som yoga och premiärvisning av musikvideor. Utanför Glacéaus temporära butik syns en stor färgglad målning, “Glacéau Vitamin Water Queen”, av Gynning.
Att Glacéau valde Gynning beror på att de, liksom hon, arbetar mycket med färg (-ämnen?!). Jag tycker faktiskt om Glacéaus design, och innehåll så klart, och hoppas att produkterna går hem på den svenska marknaden. Byter gärna ut kaffet mot en power-c eller en focus!
Glacéau lanserades år 2000 och ägs numera av Coca Cola. Svenska konkurrenten Vitamin Well tillverkas utanför Stockholm.
Det växer gott om solrosor i FarmVille. Problemet är bara att de ska skördas var tolfte timme, annars går de förlorade. En klar stressfaktor, men kanske också en del av tjusningen?
Under 1970-talet var det många familjer som hängde på trenden Gröna vågen och flyttade ut på den svenska landsbygden. Nu ser vi en ny grön våg, men denna gång är den imaginär.
Det finns 73,7 miljoner bönder i FarmVille, ett spel på Facebook där det bl a handlar om att odla växter på sin egen bondgård. FarmVille är det största av de s k sociala spelen på Facebook. Man bygger sin egen lilla värld, tjänar låtsaspengar och stiger i nivå. Det är enkelt men funktionellt. Hela tiden lanseras små nyheter som gör det intressant att fortsätta.
Det finns ytterligare sju spel med minst 18 miljoner vardera aktiva spelare på Facebook; bl a kan man driva sitt eget café i Café World, sköta om ett akvarium i Happy Aquarium, gulla med ett husdjur i Pet Society och inte minst leka maffiafamilj i Maffia Wars.
Det har blivit lukrativt att konstruera sociala spel. I höstas släppte spelutvecklaren Muskedunder från Göteborg spelet Icy Tower, som nu (utan “marknadsföring”) har drygt en miljon spelare. Och bolaget går redan med vinst.
Över tre miljoner svenskar finns på Facebook, varav många kvinnor. Denna delvis nya målgrupp ställer nya krav på traditionella spelutvecklare. Och det är ännu så länge fritt fram (d v s det finns ingen kontrollinstans) att göra och lägga ut spel på Facebook. Öppenhet och enkelhet har dock ett pris, “plagiat” är något man får räkna med.
Själv har jag inte testat FarmVille, eller något annat spel heller för den delen. Det finns många som vittnar om att man lätt blir fast och jag känner väl inte att jag behöver skaffa mig några fler “måsten”. Men man vet aldrig och lite nyfiken är jag allt……
…………………………………………………………………………………………………….
En hel del av informationen ovan har hämtats från tidningen Fokus.
På bloggen TkJ konstaterar Tommy att FarmVille är starkt beroendeframkallande; han lämnar också en del speltips.
Och på Arwengrim får du skördetabell och andra tips!
På Metro kan man läsa om hur speltillverkare tjänar kosing på annonsering/blåsning. För att undvika (?) restriktioner vad gäller annonsering har nu Zynga öppnat upp FarmVille utanför Facebook – se http://www.farmville.com/
Känner du att du vill känna på det verkliga livet på landet – varför inte prova lite wwoofing!?
2013 kommer 90 procent av all internettrafik bestå av video enligt Martin De Beer, Senior Vice President of Cisco’s Emerging Technologies Group (ETG).
Webbtjänsteföretaget Kaigan hade tagit del av De Beers profetia och bjöd på ett frukostseminarium i fredags på temat “Bli framgångsrik på webben”. De gav flera argument för att utnyttja video, dvs film och ljud, på internet. Film på nätet är inte bara webb-TV eller YouTube för den delen. Det är även egna videos som läggs på ditt företags hemsida. Exempel på flera användningsområden gavs:
Reklam/PR – vid produktlanseringar, ha en film om produkten eller tjänsten, t ex ambitiöst (läs dyrt) som Porsche eller ha en FAQ där en talesperson ger svar på vanligt förekommande frågor, t ex Sveriges ingenjörer som tog videon till hjälp för att åskådliggöra vanliga frågor inför avtalsrörelsen 2010.
HR eller kundundersökningar – visa personporträtt på medarbetare eller kunder som uttalar sig.
Instruktionsfilmer – gör det själv-området är etablerat, Byggmax har hängt på, när kommer IKEA med film om hur du sätter ihop möblerna?
Tvåvägskommunikation - SVTs tackfilm är ett lysande exempel på hur webbesökaren blir en del av mediet. Ett annat kul exempel är Wranglers lansering av sin klädkollektion som kräver en interaktivitet av webbesökaren.
Kaigans budskap var att ta videon till hjälp, det är inte så krångligt. Du kan göra filmerna själv, varför inte med mobilen. De löser tekniken med anpassningen för och publicering på webben. Kanske det finns en video som visar hur enkelt det är?
Intressant läsning i veckan har varit Telias Trendrapport 2010. För dig som inte hunnit läsa kommer här en snabbsummering:
2010 års IT-fenomen – Accesism [aksesis´m]: Tre av fem svenskar stänger i princip aldrig av sin mobiltelefon eller undviker internetaccess i syfte att göra sig otillgängliga. Vår identitet bestäms av hur pass upp-, ned- och ihopkopplade vi är. Accessen är vår tids hetaste accessoar. Kul med ett nytt popord!
Aldrig ensam med Internet: Åtta av tio i undersökningen menar att modern kommunikationsteknik gör livet mindre ensamt. Det gäller i synnerhet pensionärer som upplever en större rikedom i sina liv tack vare modern kommunikationsteknik. Fantastiskt för alla ensamma där ute om så är fallet.
Kvinnorna tar över Internet: På så gott som alla områden drar kvinnor större nytta av dagens kommunikationsteknik än män. Kvinnor är minst benägna att stänga av sin mobil och mest benägna att uppdatera Facebook och skicka sms, mms och e-post. Tja, det är sedan tidigare känt att vi kvinnor gillar att kommunicera och att många av oss älskar accessoarer.
Uppkopplad avkoppling: Tre av fyra anser att det är mer stressande att vara utan mobiltäckning och internetaccess än tvärtom. Få situationer i vardagen är för många lika stressfyllda som att vara utan sin mobiltelefon. Nära nio av tio säger att modern kommunikation ger, snarare än tar ifrån dem, kontroll över tillvaron. Absolut – vilken utmaning det är att vara utan.
Kortare stubin: Den breda användningen av sociala medier och den ständiga uppkopplingen har vant oss vid att få information direkt. Tålamod att hitta det vi vill på ett företags sajt räcker bara i 30 sekunder. Därefter lämnar vi sajten och väljer någon annan, uppger åtminstone hälften av de som svarat. Företagen förväntas i allt högre utsträckning svara omgående på våra frågor. Betyder detta att vi svenskar blivit mer sydländska i vårt temperament?
Kanske rapporten inte innehåller några direkta nyheter men visst är det bekvämt att få verkligheten summerad, analyserad och definierad. Och så kan vi andra istället gå direkt på handlingsplanen.
Summerat ur rapporten:
VAD GÖR DU EN VANLIG DAG?
Skickor e-post – kvinnor 82%, män 79%.
Skickar sms – kvinnor 78%, män 64%.
Chattar (t ex MSN) – kvinnor 31%, män 25%.
Uppdaterar sociala sajter som Facebook – kvinnor 30%, män 17%.
Kommenterar statusrader på sådana sajter – kvinnor 26%, män 14%.
Skickar mms – kvinnor 14%, män 7%.
Skriver blogginlägg – kvinnor 11%, män 5%.
Kommenterar blogginlägg – kvinnor 13%, män 5%.
Länkar till ljud, bild eller film på sociala sajter eller bloggar – kvinnor 7%, män 6%.
Lägger upp bilder, ljud eller film på sociala sajter – kvinnor 6%, män 5%.
Ringer via dator – kvinnor 5%, män 10%. Källa: Telia Trendspaning 2010
Flash mob kan vara dans på Plattan i Stockholm, offentligt kuddkrig, kurragömma i varuhus eller tunnelbaneåkning utan byxor. Den gemensamma nämnaren är en grupp människor som samlas på en förutbestämd plats vid en fastställd tidpunkt för att genomföra något tillsammans. Handlingen ska helst vara bisarr och oförutsedd. Efteråt skingras alla. Vem som helst kan vara initiativtagare och platsen är det offentliga rummet.
På 1960-talet genomfördes s k Happenings (se även Practical Jokes och Performance) - i svensk tappning var det premiär på Moderna Museet 1962. En del av syftet var även då att överraska/provocera. Happenings genomfördes dock av en mindre grupp, ofta med konstnärlig anknytning. En flash mob eftersträvar deltagande av en större grupp, något som underlättas genom användning av sociala medier.
Vet du vad lol, vgd, omg, ffs, sj, iofs och lr står för? Det är några av de förkortningar som används i det s k SMS-språket (se längre ner för “översättning”). Det svenska språket utvecklas snabbt och förändras främst med nya ord från SMS-förkortningar, invandrarslang, chattspråk och fackuttryck. Och så lånord från engelskan förstås.
Kring SMS-språkets betydelse och påverkan råder det delade meningar. Det finns dock de som är rädda för att dess nya uttryck, hopfogade tecken, smilisar och förkortningar utarmar det svenska språket. Men det finns också motsatta åsikter om att SMS-språkets kreativitet och effektivitet berikar vårt svenska modersmål. Hur som helst verkar SMS-förkortningarna vara på intåg i det svenska tal- och skriftspråket.
Folkpartiet ställer sig frågan om ny teknik dödar läsningen och kräver en ny bokutredning för att stärka läsandet. Christer Nylander, partiets representant i riksdagens kulturutskott hävdar att det är skillnad mellan att läsa Den fula Ankungen och hundra sms. Och att det är viktigare att kunna läsa och förstå en bok än statusuppdateringar på Facebook. Det ena utesluter inte det andra enligt min åsikt, men förhoppningsvis tillför en god bok andra värden än aldrig så många sms.
Svenskan är faktiskt ett av världens starkaste språk och kommer av ca 6.000 språk på 20:e plats. Ca 1.000 nya ord fångas upp varje år och takten ökar. Detta anses positivt, ett levande språk är vitalt. Och de gamla orden – försvinner de? Nej, även om de stryks ur ordböcker etc finns de kvar i minnet.
Just engelskans starka påverkan uppfattas dock av somliga som ett möjligt hot. Kan svenskan bli ett litet internt hemmaspråk så småningom? Detta vill nätverket Språkförsvaret motverka. Nätverket ogillar t ex kravet att skriva akademiska avhandlingar direkt på engelska vid många utbildningar vid svenska universitet.
Översättning: lol = laughing out loud, vgd = vad gör du?, omg = oh my god, ffs = for fuck sake (skärpning), sj = själv dd = du då?, iofs = i och för sig, lr = eller
Senaste stället att dra nytta av oss godtrogna medmänniskor är på Facebook. Över 200 000 svenskar har gått med i gruppen ”2kr per medlem till jordbävningsoffren i Haiti”. Godhjärtade människor som, precis som sina vänner, vill hjälpa till. Och det går ju så fort nu för tiden, inte bara på Facebook. Kritisk granskning av källor känns som något av ett problem i det intensiva informationsflödet .
Kanske den s k ”Svenska Nekrofilföreningen” (som säger sig stå bakom 2kr till Haiti-gruppen) och uppmärksamheten de rönt gör oss alla en tjänst och lär oss vår läxa? Kommer vi framöver att välja grupper att gå med i med lite större urskillning? Kommer vi nästa gång istället att skänka pengar till Haiti via Rädda barnen, Röda korset, Läkare utan gränser, UNICEF eller andra mer etablerade vägar?
Och visst är det skönt när man tillbringar kvällarna hemma i soffan tillsammans med jordbävningsoffren i Haiti att möjligheten att hjälpa inte är längre bort än ett sms:
Röda Korset: Sms:a AKUT200 till 72900 (200 kr) eller sms:a AKUT till 72900 (50 kr)
Läkare utan gränser: Sms:a LIV till 72 990 (50 kr)
Kanske borde jag bilda en grupp på Facebook om detta – vad tycker du?
Äntligen fick jag tag på biljetter till Carmen! “Bio-operan” alltså. På Biograf Roy i Göteborg upplevde jag i helgen direktsänd opera från The Met i New York. Hur coolt är inte det?! Enligt SvD sågs lördagskvällens föreställning av 7000 svenskar (och 3800 amerikanare!).
Att sända kultur i HD-upplösning är det bästa operavärlden har gjort på länge. Jag tror att det är nödvändigt för en sådan här “klassisk finkultur” att genom nya medier försöka att nå ut till en större och framför allt bredare publik.
I en artikel från 2007 förklarar The Met’s operachef Peter Gelb att:
- Opera är en utdöende konstform. Våra lokaler räcker inte till för att nå alla människor vi vill nå, och med ny teknik kan vi faktiskt nå ut till hela världen.
Opera är dessutom ett relativt dyrt nöje och en musikgenre som många kanske inte har varit speciellt intresserade av tidigare. I biosalongen blir det en mer familjär och avslappnad stämning, inte så “märkvärdigt”. I pausen intervjuas föreställningens huvudpersoner och det öppnas servering där givetvis både vin och snittar ingår.
Rickard Gramfors, ansvarig för Folkets Hus och Parker (den första digitala biografkedjan i Europa) som ligger bakom de direktsända evenemangen förklarar att:
- Det handlar om att skapa en tillgänglighet för alla. Vi har sänt allt från rockkonserter, som i somras med Robbie Williams i England, till operor från New York.
Intresset för sändningarna har varit så stort att Folkets Hus och Parker har börjat ordna studiecirklar och föreläsningar i samband med operasändningarna. Även Kungliga Operan och Dramaten har hakat på trenden och deras föreställningar kan nu upplevas på platser som Båstad och Tomelilla.
Kulturen har hittat ett nytt forum tack vare digitala medier och jag hoppas verkligen att denna underhållning är här för att stanna. Boka era biljetter nu!
Det lilla konferensrummet på Hornsgatan är fullt till sista plats. Vi deltagare jobbar alla på något sätt med kommunikation och vi har alla kommit för att lära oss mer om corporate storytelling och dess möjligheter. Matts Heijbel, en guru inom området är föreläsare och han öppnar självklart med en berättelse – en skapelseberättelse om sin egen svensk-finska familj med rötter i bistra krigstider.
Därefter får vi i rask takt höra en skön story om Gyllenspets, barberare på 1920-talet på Centralen i Stockholm och samtidigt grundargestalt i banken/växlingskontorets Forex historia.
En sedelärande historia från IKEAs varuhus i Shanghai om den irakiske kocken, som serverade köttbullar, hade lingonröda ränder på kockskjortan och som “följde kunden hela vägen tills problemet var löst” – samtidigt gav han den kinesiska personalen insikt i hur ikeanernas företagskultur fungerar.
För att spegla det “nya” Malmö, som numera har ca 30% utomeuropeiska invånare satsas nu stort på att hitta nya historier – gärna mellan två enskilda människor. Huvudpersoner i en av berättelserna är nyanställde Mohammed och 82-åriga änkan Maria, som möts inom hemtjänsten. Här relaterar historien till såväl människa, kultur, ålder och entreprenöriellt tänkande.
Visst kommer vi att minnas “Olga” – den manlige, hästsvansförsedde SSAB-fantasten, som vid fick 7.500:- från företagsledningen för att korrigera sin “gamla” SSAB-tatuering enligt den nya grafiska profilen.
Och vi kunde känna stoltheten hos SSABs anställda, som med jättedumpers fyllda med mat, läkemedel och andra förnödenheter var först på plats i det orkandrabbade New Orleans.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Corporate Storytelling har funnits i USA sedan slutet av nittiotalet, men är hos oss en förhållandevis ny företeelse. Matts pratar mycket om att “befolka varumärket” – det tycker jag säger mycket om vad det hela handlar om.
Den emotionella kommunikationen har ett brett användningsområde och är gångbart inom bl a marknadsföring, sälj, rekrytering, ledningsfrågor och coachning. Exponering kan ske på hemsidan, i årsredovisningen, broschyrmaterialet, annonsen och varför inte vid introduktion av nyanställda. Det är dock viktigt att historierna baseras på verkliga händelser.
Vi pratade förstås även om word-of-mouse och vilka fantastiska möjligheter musklicken innebär när det gäller användning av storytelling i de sociala medierna.
“Vi kan utveckla både oss själva och svenskt arbetsliv om vi tar berättarkapitalet och organisationens anekdoter på allvar. Storymedvetenheten är en framgångsfaktor och ett konkurrensverktyg,” sammanfattade Matts fredagens föreläsning.
Så har årets Kom-in-dag gått av stapeln på JMG här i Göteborg. Temat för sjunde upplagan av Kom in var Vändpunkter och i fokus under dagen stod försök att sia om framtiden blandat med diskussioner kring var (sociala) medier/kanaler står idag, vilka lärdomar som har dragits och framtida yrkesroller.
Apotekets varumärkesdirektör Eva Fernvall stod för det som var dagens mest intressanta exempel för de många bolag som funderar över hur de sociala medierna ska användas och vilken påverkan det kan komma få på varumärket.
När Apolivareklamen visades i tv fick den enorma reaktioner i sociala media och i förlängningen även i övrig media. Reklamen blev en snackis och Facebook-gruppen “Jag är rädd för tjejen i Apolivareklamen” har närmare 110 000 medlemmar. Eva gav Apotekets syn på kampanjen, hur man valde att hantera den uppståndelse som skapades och vilka konsekvenserna blivit för Apotekets fortsatta satsning på sociala medier.
Evas summering av uppståndelsen var att det var fascinerande att uppleva vilken påverkan sociala medier kan få på media. Däremot var hennes svar på frågan om hon var nöjd med uppmärksamheten för Apoliva-filmen överraskande: ”Varken bra eller dåligt” med motivationen att mätningar påvisat att uppmärksamheten haft fokus på tjejen i reklamen och inte Apoliva-produkterna. Samtidigt berättar hon att produkterna säljer mycket bra.
Lärdomen från uppmärksamheten kring Apoliva blir för Apoteket att ta sig an sociala medier ur ett något annorlunda perspektiv nu när de vet vilken påverkan de kan få på varumärket. Ett konkret exempel Eva tog var samarbetet med viföräldrar.se där man går ut och möter föräldrar med adekvat information.
Avslutningsvis fick Eva frågan om sociala medier kommer att ersätta den traditionella mediesatsningen hos Apoteket. Hennes svar var nej med motiveringen att de sociala medierna är svårkontrollerade, det går inte att förutse resultat av satsningar. Min egen reflektion kring detta svar är att med lärdom av Apoliva-exemplet så gäller det all kommunikation idag?
Summeringen av lärdomarna Eva lyfte fram kring exemplet Apoliva summerar även vad som sades kring sociala medier i stort under dagen:
Var aktsam att sätta principer – pröva er fram. Vi är bara i början av att förstå hur vi ska använda de sociala medierna.
Var ska de interna kunskaperna och resurserna för att kommunicera i sociala medier finnas? Ofta finns inte resurserna på informationsavdelningen och i kundtjänst finns inte kompetensen.
Skapa en intern samarbetsgrupp för att bygga referensramar. Ta fram en policy och utbilda ledningen och övriga berörda.
Var målgruppsrelevanta vid användning av sociala medier.
Dra nytta av en snackis!
Kanske det mest tänkvärda som diskuterades i övrigt under dagen handlade om hur yrkesrollerna (journalist/informatör) och kanalerna har utvecklats över tid men att människors användningsområde för information/kommunikation är detsamma idag som det var för hundra (och kanske tusen) år sedan…
Vad tror du?
En annan välspenderad timme under dagen var att lyssna till retorikern Elaine Bergqvist som tog upp de fem viktigaste sakerna (Du – Kläder – Rösten – Kroppsspråket – Budskapet) att tänka för att behärska konsten att få folk att lyssna. Hennes bok Härskarteknik ligger just nu överst i min bokhög på sängbordet.
Alfanummer, frimester och slidkrans finns alla på Språkrådets lista över nya och aktuella ord, som berikat svenska språket under år 2009. Ett år som präglats av bl a influensa och självklart sociala medier. Från bruttolistan, som i år omfattade 1500 ord, presenterades 30 ord sedvanligt vid nyår. Några ord tyckte jag kändes väldigt familjära, andra totalt främmande. Här följer några exempel:
Vi spritade ju händerna så att handspriten tog slut och var omöjlig att få tag på. Ordet svininfluensa har nämnts tusentals gånger under året (är dock en felaktig benämning på den nya influensan A(H1N1) [svininfluensa refererar till en annan, tidigare typ av influensa].
Sociala medier med ord som följare, tvittra, twittra och kvittra är ju väletablerade begrepp vid det här laget, medan frimester (semester då man är helt ledig och inte uppkopplad till arbetet via e-post eller mobil) var okänt för mig -dock enkelt och självklart.
Spikmattan – årets julklapp. Ordet är väldigt hemtamt medan alfanummer
(“telefonnummer” i form av ett namn eller ord i stället för siffror) var något nytt. RFSU har föreslagit användning av slidkrans i stället för det hittills använda och mer “värdeladdade” ordet mödomshinna.
Fiskpedikyr – pedikyr där man utnyttjar fiskar som gnager av hudflagor på foten (usch! – var förekommer det?) och chefsnappning – anställda håller sin chef inlåst för att för att hindra nedläggning av arbetsplats [efter det engelska uttryck som användes i Frankrike, bossnapping]. Dessa ord känns dock helt främmande för min del.
Orden i Språkrådets nyordslistor är inte alltid helt nya, men de har ökat i användning eller varit aktuella under året. Se hela listan!
En längre och utförligare lista över nyorden 2009 kommer att publiceras i Språktidningen och i Nationalencyklopedins årsbok. I Språktidningen och på språkrådet.se kommer senare även en lista över 00-talets nyord att publiceras.
Månadens ord hos Språkrådet är förresten vampyr, varulv och vamp. Nog så aktuellt med vampyrfilmer på både bio och TV!
Årets Finforum, arrangerat av Sveriges Finansanalytikers förening,FAR SRS, IREV och Sveriges informationsförening, fokuserade på hur börsbolagen kan ge den bästa kommunikationen till marknaden i en turbulent omvärld. Där belystes bland annat hur framtidens årsredovisning kan se ut. I en paneldiskussion resonerades det vad läsaren vill se. Det konstaterades då, oavsett om läsaren är t ex aktieägare eller analytiker, att de minst lästa delarna var bolagsstyrnings- och kontrollrapporterna samt notapparaten. Dessa delar har samtidigt bidragit till att ett svenskt börsbolags årsredovisning i snitt ökat med 3 – 9 sidor de senaste åren.Huvuddelen av publiken på drygt 100 personer bestod av redovisningsekonomer och revisorer. De fick en tuff existentiell tankeställare. “För vem gör jag detta?”
Vad vill en läsare se då? VD-ordet och en bra beskrivning av bolagets affär och vad som driver den, hur ser strategin ut och vilka risker är reella? Siffror är inte ovidkommande men bör vara på övergripande nivå. Resultat- och balansräkningar samt flerårsöversikter räcker väl.
Ersättningsnoten ter sig dock intressant för medierepresentanterna och börs-VD:ar.
Hur ska det presenteras? Mindre text och gärna pedagogiska figurer och diagram. Panelmedlemmen Martin Hamner, CFO på Industrivärden hänvisade till deras gordiska svärdshugg på sin årsredovisning, de minskade från 86 till 44 sidor!
Avslutningsvis skedde det en begreppsblandning av årsredovisningen i tryck format, den betraktades av många som en produkt och inte en kanal. Budskapen bör enligt min mening vara detsamma, men bör anpassas beroende på kanalval.
Inlagt av Gästbloggare Jakob Ivarsson/Stakeholder communication Panel member Reportwatch.net Annual Report on Annual Reports Foto: Flickr
I en tid där trovärdighet och transparent kommunikation är ett måste i finansiell kommunikation samtidigt som årsredovisningsupplagorna fortsätter att minska har årets vinnare korats i den fyrtiofjärde omgången i tävlingen Bästa Redovisningen. NASDAQ OMX Stockholm står som arrangör. 265 företag har bedömts, bland dem samtliga primärnoterade företag noterade på NASDAQ OMX Stockholm (“börsen”).
Tävlingen har liksom föregående år indelats i tre klasser, som överensstämmer med indelningen på den nordiska börsen dvs i Large, Mid och Small Cap. Årets vinnare blev Investor, PA Resources respektive Sagax.
Till skillnad från Aktiespararnas mer kvantitativa bedömning av årsredovisningar sker det enligt tävlingen en betydligt mer kvalitativ bedömning av årsredovisningarna. För en årsredovisnings-nörd men även alla andra som månar om att ge en transparent och förtroendeingivande bild av sin verksamhet är juryns skrift “Bästa redovisningne 2008″ en skön läsning, full med bra perspektiv och tips.
Bra idéer som sprids utan kommersiella intressen? Det låter för bra för att vara sant. Det är dock det närmaste jag kan komma för att beskriva TED – “Ideas Worth Spreading”, som drivs av en ideell stiftelse i USA. TED står för Technology, Entertainment, Design och x:et i TEDx betyder att eventet, som ägde rum i lördags för första gången i Göteborg, arrangerades på licens oberoende av den centrala organisationen, se http://www.ted.com/.
TED är ingen säljarena! Så även om du är en kreativ entreprenör, som står och talar får budskapet inte vara kommersiellt. Du får inte sälja dina produkter eller idéer, bara tala om hur de förändrat ditt liv eller hur de mottagits av omvärlden och kanske hur de kan förändra den.
Under lördagens event, med ett hundratal speciellt inbjudna gäster, genomfördes korta sessioner av en rad föreläsare – eller egentligen inspiratörer, som gick upp på scen och presenterade sina idéer på ett underhållande sätt. Vi fick höra allt ifrån varför det är idiotiskt att köra bil i stan till hur ljussättning i städer kan förändra upplevelsen av mörker. Men även hur mikrobiologi kan hjälpa till att stoppa ökenspridning. Alla föreläsare finns på http://www.tedxgoteborg.com/TEDxGoteborg/TEDxGoteborg_-_Speakers.html.
En mycket viktig del av TED-verksamheten är att budskapen sprids flitigt i sociala medier. Publiken uppmanas twittra, blogga eller på annat sätt sprida budskapet.
Jag kunde inte släppa känslan när jag lämnade TEDxgoteborg att ha varit på ett internet seminarium. Inte ett seminarium om internet utan att jag varit “inuti internet”. Utanför det mörka rummet med den upplysta scenen, de inspirerande talarna och allt det interaktiva kändes det lite tomt. Men inuti rummet var hela världen närvarande. Vi fanns på nätet med de starka budskapen på samma gång över hela jorden, tillgängliga för alla som har internet. Jag har aldrig upplevt världen så liten! Och det bekräftades när moderatorn till publikens stora jubel läste upp ett twittermeddelande från världens tak – Nepal!
En sak är helt säkert, jag ska gå på TEDx igen, jag har redan laddat hem TED applikationen till min iPhone och kommer att lyssna på talare från hela världen!
Funktionshandikappade Praktikant-Jerry har väckt enorm uppmärksamhet som ny praktikant i Icas omtyckta och prisbelönade reklamfilmer. Ovanstående film har t ex visats 243 161 ggr på You Tube och Jerry/Mats Melin har ett fyrtiotal grupper och fanklubbar på Facebook.
Filmerna om Praktikant-Jerry väcker många känslor, men mottagandet har på det hela taget varit mycket positivt. Före projektstart togs kontakter med FUB, Förbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, som välkomnade initiativet. Från Icas sida betonar man att avsikten är att lyfta fram de fördomar som finns i samhället och att det verkligen inte handlar om att göras sig lustig på någons bekostnad.
I en artikel i onsdagens DI “Svenska företag är fega” (finns tyvärr inte på nätet) läser jag om Icas vd Kenneth Bengtsson, som berättar om bolagets handlingsprogram “Vi kan mer”. I samarbete med bl a Samhall tänker Ica anställa mellan 500 – 1000 funktionsnedsatta personer för att jobba i butikerna. Inspiration till reklamfilmen och handlingsprogrammet “Vi kan mer” kommer från teaterensemblens Glada Hudiks uppsättning av “Elvis”. Jag såg själv föreställningen i Göteborg förra vintern. Fantastisk och tankeväckande! Se den om ni får tillfälle!
Ica har genom sina reklamfilmer, som började sändas redan 2001, hittat en väg att ta ställning och exponera sina värderingar. Men VD Kenneth nämner även idéer om att delta i olika mångfaldsprojekt och stöd till minoritetsgrupper som måste involveras i samhället, samt 65+are, som borde beredas tillfälle till fortsatt jobb om så önskas.
En eloge till Ica med VD Kenneth Bengtsson, som går i bräschen för den här typen av insatser och företagens sociala ansvar. Förutsatt är då att engagemanget är en hjärtesak och inte ett varumärkesbyggande på falska grunder.
Tisdag morgon samlades ett antal morgonpigga (?) DI-prenumeranter på Storan i Göteborg för att höra om en tidning i förändring.
DI:s nytillträdde chefredaktör Peter Fellman berättade om satsningen på fem olika produkter: papperstidningen, di.se, DI Weekend, tidskriften Dimension och så DITV. Dessutom tog han upp beslutet att skilja på exponering via nät och papper. Det ska inte kosta något att läsa informationen på nätet, men å andra sidan ska den heller inte överensstämma med materialet i den tryckta upplagan. Runt om i världen löses den här problematiken på olika sätt. Det ska bli spännande att följa utvecklingen här!
För oss utanför 08-området var också beslutet om satsning på lokal närvaro runt om i landet en positiv nyhet.
Peter betonade även hur viktigt det är att behålla känslan av litet företag och att brinna för sin uppgift. Personligen vill han fungera som inspiratör och kan tänka sig att – så tävlingsmänniska han är – jobba på att bli en bättre förlorare.
Gina Tricot startade för 12 år sedan och omsätter i år ca 2,3 miljarder kronor – vilken bedrift. Jörgen gav intervjuaren Lotta Edling, ny redaktionschef på DI en match med mycket raka och lite oväntade svar. En extra krydda i sammanhanget.
Med Jörgens målsättning “att alltid vara/bli lite bättre” förstår man att han trots framgångarna inte slagit sig till ro och jag gillade också det kluriga “att inte förändra såvida man inte kan förbättra, såvida man inte vill försämra”.
En lansering i Tyskland finns nu närmast på agendan. I gott sällskap med där redan befintliga H&M och IKEA. Lycka till!
DI:s initiativ till att möta sina läsare på hemmaplan uppskattas mycket. En träff (gärna med de lokala journalisterna Gerhard Larsson och Kim Lundin) då och då rekommenderas för utbyte av kontakter och idéer till gagn för båda parter. Gärna då också med lite mer tid för frågor och diskussioner!
Kan presentationen av en kvartalsrapport vara kul? Och kan humor vara en naturlig del av ledarskapet? Ja, det är frågor som diskuteras när Roa Produktion, ett produktionsbolag inom stå-upp-komik utbildar chefer i humor. Första utbildningen (se artikel i VA) hölls i början av oktober och fick bra gensvar.
Att en ledare är personlig och pålitlig anses ju viktigt. Och att ha en chef med karisma, som man kan skratta tillsammans med är definitivt ett plus. Men är humor en väsentlig del av ledarskapet?
Thomas Järvheden, årets manlige komiker 2004 utbildar i komisk retorik. Enligt Thomas är det A och O att vara närvarande, att känna in och ta de tillfällen som kommer. Och att det då inte heller är någon risk att uppfattas som flamsig och oseriös om man skämtar om viktiga saker. I en företagskultur där man kan tillåtas ha roligt är det god stämning och det påverkar i slutändan även hälsan.
Enligt Thomas kan alla utveckla humor som egenskap och han ger några snabbtips:
- Var realistisk – du blir kanske ingen komiker, men behöver inte vara en tråkig chef
- Titta på stand-up-komikerna (se några länkar nedan)
- Undvik sexistiska skämt
Och kanske kan du testa att lägga in en seriestripp nästa gång du drar resultatet?
Visst är humor en personlig tillgång, men också en tillgång för omgivningen. Vi mår bra i en humoristisk atmosfär och att ett gott skratt förlänger livet är ju vetenskapligt (?) bevisat. Men att som ledare “använda humor” i såväl kommunikation som ledarskap måste bottna i en personlig trygghet och att det känns naturligt. Annars blir det lätt ansträngt och t o m negativt.
Jag funderar också på hur det är med den ”svenska mentaliteten” - har vi svenskar humor och vågar vi använda den? Och finns det någon differens i hur en manlig respektive kvinnlig “humoranvändande” chef uppfattas?
Intressant läsning i veckan har varit Telias Trendrapport 2010. För dig som inte hunnit läsa kommer här en snabbsummering: 
