Jag är en medelålders, yrkesarbetande kvinna som just bytt jobb. Och jag har kommit till insikt om att i andras ögon så kan jag kategoriseras som en digital invandrare tillhörande baby-boom generationen.
Fler och fler insikter drabbar mig varje dag. På min nya arbetsplats är det jag som är it avdelningen, något som tidigare var en division av anställda varav man bara kunde beställa hjälp i den nöd man för tillfället befann sig. Nu är jag alltså it-beställare OCH it-användare. Ställer stora krav på en digital invandrare, ett begrepp som lanserades redan 2001 av Marc Prensky.
Utmärkande för en digital invandrare är att man printar mail för att ha en “hard-copy”, man ropar till sig sin kollega för att visa på skärmen när man hittat något bra på nätet som man vill visa och man är rädd att förstöra saker om man provar genom att “trycka på fel knapp”. Som tur är umgås man med en del digitala infödingar, som nu har slutat skratta åt mig eftersom jag kommit till insikt om vad jag är och faktiskt uttrycker att jag är ganska “cool” för min ålder.
De digitala infödingarna, det är dagens tonåringar, de som är födda 1995 eller senare. De som har levt hela sitt liv i den digitala världen, med datorer, tv-spel, mobiler och digital musik. De har missat faxen, de vet inte hur man skickar vykort, men det är de som håller på att ta över världen.
Det kräver mycket av oss digitala invandrare, vi som inte föddes in i den digitala världen, att hela tiden bli jämförda med de digitala infödingarna - de som har så lätt för allt det som vi tycker är svårt. Det enda vi kan göra är att göra som alla invandrare gör, jobba på lära oss så snabbt som möjligt och att försöka anpassa oss till situationen. Jag inser att jag håller med Marc Prensky när han säger att man alltid har kvar sin accent som alltid kommer att avslöja en, personligen kommer jag att fortsätta läsa bruksanvisningar!
Rosling finns att se i ett antal inspelade och mycket inspirerande presentationer på ted.com. I dokumentären på SVT kompletteras bilden av den originelle professorn genom inblickar i bakgrund och privatliv.
Vi får se glimtar från hans många år som läkare i Afrika tillsammans med hustrun och barnmorskan Agneta. Och hans uppväxt i Uppsala med pappa kafferostaren och en mamma som led av sjukdomen tbc.
Ryska Irina Vostrilkova är vacker, välutbildad och vältalig. Hon jobbar som servitris på en liten bar, trots att hon är läkare. Och så skriver hon långa mail om kärlek. SvD fejkade en identitet som 39-årige dataingenjören Mats från Gubbängen och tog kontakt med Irina.
Efter tio kärleksfulla mail där hon berättar allt om sig själv, sin familj, gudstro, att hon är bra på att laga mat och vad hennes förra hund hette, kommer så en förfrågan om 500 euro för hjälp med visum.
I senaste numret av Passion for Business finns slutligen en intressant artikel om den ryska kvinnans villkor i det moderna Ryssland, vilket är = Moskva. Kalla fakta om ekonomiskt hårda villkor och rådande traditionella värderingar visar på många kvinnors tuffa vardag. Kanske inte så underligt då att det förutom gott om fiktiva Irinor även finns ett antal verkliga Irinor med samma mål - att knyta hymens band med en välbärgad man.
Röda Korset får för tillfället stå syndabock för alla välgörenhetsorganisationer som använder pengarna till annat än till dem som behöver hjälp. Alternativet för mig är organisationen Kiva som arbetar efter principen “hjälp andra hjälpa sig själva”.
Jag hörde talas om Kiva när jag lyssnade på Amy Shuen för någon månad sedan. Jag har inte kunnat släppa tanken på möjligheten att hjälpa på ett sätt som vid en första (och andra) tanke utstrålar betydligt mer trovärdighet än vad Röda Korset för tillfället kan uppbringa.
Via modern teknik möjliggör Kiva för mig att hjälpa genom att låna ut pengar till entreprenörer i utvecklingsländer runt om i världen. ”Tanken är enkel. Tänk dig en kvinna som sitter hemma och syr kläder till försäljning. Hon har inte råd att investera i en symaskin, men skulle kunna tjäna betydligt mer om hon kunde det. Med ett litet mikrolån kan hon plötsligt mångdubbla sin verksamhet och lätt betala tillbaka lånet. Det gäller bara att komma över den första finansiella tröskeln.” (Tack Anna Koblank, DN)
Kivas idé är inte unik, men den är automatiserad och den är global. Jag erbjuds möjlighet att hjälpa, för från 25 dollar och uppåt, väljer jag själv ut låntagaren och kan följa hur det går via sajten. Själv har jag hittills varit med och delfinansierat 2 olika projekt (25 USD i varje projekt). Det jag avstår är den uteblivna sparräntan.
Idén är genialt enkel och engagemanget för organisationen sprids som ringar på vattnet i de sociala medierna (sök exempelvis på Twingly, bloggar.se, knuff.se m fl så får du se). Kiva-sajten är intuitiv och de jobbar bl a med Facebook widgets som gör det enkelt för mig som långivare att följa och sprida budskapet.
Kan du låta bli att pröva?! Vi på Plyhmbloggen kan inte låta bli att utmana: För de 10 första som läser detta inlägg och tar steget att delfinansiera ett (eller flera) Kiva-projekt (minimum är 25 USD) så gör vi likadant. Vill du anta utmaningen gör så här:
1. Delfinansiera minst ett projekt på Kiva á 25 USD
2. Skriv en kommentar till detta inlägg och länka i kommentaren till din profil på Kiva
Om 14 dagar så räknar vi ihop hur många det blivit och gör vår del av utmaningen (förhoppningsvis innebär detta 10 st nya projekt á 25 USD styck för vår del).
På Kivas hemsida kan man enkelt följa hur dessa till synes små lån har hjälpt miljoner människor i fattigare länder att förbättra sin tillvaro. Så här såg det ut igår kväll:
- Totala värdet av alla lån genom Kiva: $141,208,410
- Antal Kiva användare: 721,941
- Antal Kiva användare som har finansierat ett lån: 459,498
- Antal länder som representeras av Kiva långivare: 199
- Antal företagare som har fått ett lån genom: 363,976
- Antal lån som har finansierats genom Kiva: 195,441
- Andel av Kiva lån som har gjorts till kvinnliga företagare: 82.18%
- Aktuell återbetalningstakt 98.16%
- Genomsnittligt lånebelopp: $390.51
- Genomsnittlig total lånesumma per långivare $195.93
- Genomsnittligt antal lån per Kiva långivare: 5.72
Använder du Linkedin? På rätt sätt? Med Linkedin som ju är en av tio största sociala tjänsterna på internet kan du bygga nätverk förstås, men också utvecklas i karriären eller hitta ett nytt jobb. I februari 2010 hade tjänsten fler än 60 miljoner registrerade användare - fördelade på 200 olika branscher över hela världen. Drygt elva miljoner av dessa användare finns i Europa och över 130 000 i Sverige.
Här följer fem tips för god användning:
1. Hitta rätt grupper
Delta aktivt i grupper som är relaterade till dina egna yrkesmässiga intressen. Gå med i befintliga eller starta egna. Du får branschspecifik information och de fungerar som forum för egna frågor.
2. Rykten och skvaller
Det finns många program som kan läggas till den egna profilen - t ex Company Buzz. Här finns kommentarer om företag från Twitter, trender och kommentarer om vissa företag.
3. Rekommendationer
Gör din profil mer dynamisk, skapar större trovärdighet och synlighet. “Samla” på korta och kärnfulla rekommendationer från medarbetare, tidigare chefer eller kunder.
4. Följ händelser
Under särskilda menyer inkluderas här både mingel och webbseminarier som dina kontakter deltar i.
5. Sök på rätt sätt
Använd avancerade sökningar och hitta kontakter som bygger på geografisk närhet, företag, nyckelord eller bransch.
För egen del är jag en relativt grön användare av Linkedin och jag inser att jag inte alls utnyttjar de möjligheter som finns.
Något att ta itu med.
Som framgått i media “vann” Google i veckan mot bl a Louis Vuitton i Unionsdomstolen. I dom den 23 mars 2010 klargjordes att Google inte gör varumärkesintrång genom att sälja sökord - även om dessa sökord avser varumärken som tillhör någon annan än annonsören (t ex butiker som säljer Louis Vuitton-plagiat och som vill synas när internetanvändare söker på detta kännetecken). Söktjänsten kallas för AdWords och innebär att annonsören får en reklamlänk till sin webbplats, placerad under rubriken “sponsrade länkar”.
Domen är både rättsligt och kommersiellt intressant och som oftast är Unionsdomstolens utgångspunkter marknadsekonomiska; bl a att skapa förutsättningar för konkurrens och alternativ för konsumenten.
Domstolens principiella ställningstagande är att Google som söktjänstleverantör endast gör det möjligt att använda varumärket som sökord utan att själv använda kännetecknet. Samma synsätt gäller även om sökordsfunktionen gör det möjligt att kombinera sökordet med ord som “imitation eller “kopia”. Enligt domstolens uppfattning är det annonsören som använder kännetecknet och kan göra sig skyldig till varumärkesintrång beroende på hur annonsen presenteras - exempelvis om internetanvändaren vilseleds tro att annonsörens varor har något kommersiellt samband med varumärkeshavarens.
Kommersiellt intressant är att domstolen förefaller acceptera sökordsanvändning om annonsören inte skapar något vilseledande utan endast presenterar sina produkter som ett alternativ till varumärkeshavarens. Domstolen refererar i detta sammanhang till att det är tillåtet för annonsör att använda annans varumärke i jämförande reklam.
Domen är naturligtvis en lättnad för Google, som nu i stort kan fortsätta sin lönsamma affärsidé att sälja sökord till företag utan någon egentlig bakomliggande kontroll av om annonsörerna äger rätt till de varumärken som används. Men detta är kanske inte det som är mest intressant. Domen tydliggör två viktiga saker.
- För det första så bör domen utgöra en tankeställare för rättighetsinnehavare, att i allt högre utsträckning löpande hålla ordentlig koll på Google och andra sökmotorer för att identifiera om konkurrenter försöker “muta in sig” i träffbilden.
- För det andra står det nu definitivt klart att den som använder någon annans varumärke som sökord för egen annons, löper en uppenbar risk att bli stämd av rättighetsinnehavaren. Detta gäller som vi förklarat även om kännetecknet inte används i själva annonsen, utan “bara” som sökord . Avgörande blir hur den hypotetiska genomsittskonsumenten uppfattar annonsen och eventuell koppling till varumärkeshavaren En annons med texten - Köp möbler hos det “Blågula möbelvaruhuset” under sökordet IKEA skulle nog vara tveksamt medan det neutrala alternativet “köp möbler hos MIO” antagligen är OK.
Mot bakgrund av Internets ökande betydelse som marknadsplats kan vikten av att skydda sina ensamrätter i denna miljö inte nog understrykas. Om man vid sina kontroller upptäcker ett intrång kan man först pröva att klaga till Google. Men eftersom detta är tämligen lätt att “komma runt” (t ex genom att skapa en ny profil/annons), är alternativet att vidta rättsliga åtgärder. Det skulle därför inte förvåna om vi inom kort kan “se fram emot” en ström av kommande nationella tvister där varumärkesinnehavare hävdar att annonsörer gör intrång.
Kanske kan man likna situationen med nöjesindustrins kamp mot fildelning. Där har ansträngningarna att få bredbandsleverantörerna (jfr Google) att begränsa trafiken huvudsakligen misslyckats. Industrin har i stället varit tvungna att leta sig ned i kedjan mot t ex Pirate Bay (PDF) eller enskilda fildelare; i det här fallet annonsörerna.
Det blir intressant att följa utvecklingen och se vilka annonsörer som vågar fortsätta att chansa genom att via Google AdWords och andra liknande tjänster fortsätta köpa på sig konkurrenters sökord. Den rättighetsinnehavare som vidtar rättsliga åtgärder mot detta beteende kommer att ha god hjälp av Unionsdomstolens dom i arbetet att övertyga tingsrätten om intrånget.
Det är en mycket hemtrevlig syssla att titta på antikrundan och höra om de olika föremålens tillkomst och historia pedagogiskt och levande berättat av de olika antikexperterna. De materiella tingen bär på en berättelse och har ett metavärde utöver vad de hoppfulla ägarna hoppas få reda på i mer pekuniära termer.
I sådana stunder slår tanken mig, eller snarare en undran - hur kommer framtidens människa att värdera vår nutid? En sak är säker, vad de inte kommer att få ta del av är vår digitala värld, en värld byggd på elektriska laddningar utan varaktighet eller lagrad på optiska media i obeständig plast. Förmodligen kommer vår värld att te sig lika gåtfull som tidiga kulturer där tanken och det talade ordet har klingat ut för länge sedan.
Enligt en undersökning gjord av British Library är den förväntade genomsnittliga livstiden på en webbsida 44 till 75 dagar. Dessutom ersätts eller försvinner 10 procent av alla brittiska hemsidor var sjätte månad. Hur många hemsidesägare spar på tidigare versioner idag? Förmodligen väldigt få skulle jag gissa.
Även om vi lagrar data så är frågan på vilket medium ska det ske och kommer det finnas mjukvara i framtiden som kan läsa innehållet. Vem kan öppna ett Word Perfect-dokument idag, lagrat på en svindlande 1 Mb diskett?
Jag har sökt svar på riksarkivet som konstaterar att en hårddisk är bästa mediet. Men den får inte glömmas på vinden och hittas av barnbarnen, risken är då stor att den är obrukbar. Ständiga backuper är lösningen. Det viktigaste i framtida arvegods kommer kanske att vara farfars hårddisk, vad tror du?
San Francisco håller den årliga konferensen (2 - 5 mars) inom säkerhet RSA Conference . Temat på årets tillställning är Rosettastenen, som länge har hållit forskare upptagna med att försöka dechiffrera hieroglyferna. Som ni säkert förstår är de flesta på konferensen kryptologer och jag sitter faktiskt och dikterar detta inlägg i “the belly of the beast” Crypto Commons.
Jag är inte här som krypteringsexpert utan i egenskap av grundare och VD för mjukvaruföretaget Behaviosec. Vi var här 2009 invalda som ett av världens mest innovativa säkerhetsföretag och ska nu givetvis följa upp detta. Tyvärr vann vi inte då men efter att ha visat produkten och vår fantastiska pitch var vi ändå en publikfavorit.
I årets Innovation Sandbox var det otroligt många Cloud/Virtualiseringsföretag som stod på scenen. Jag tyckte givetvis att ett beteendebaserat företag skulle vinna och la min röst på Silver tail systems. De har en smart lösning som kollar på beteendet då man genomför en banktransaktion. Därmed kan de upptäcka om någon kapat ditt användarnamn och gör saker du vanligtvis inte gör eller helt enkelt om en bedragare gör saker samtidigt som du tror att du bankar på som vanligt.
Förra året var 2 av 10 företag från Sverige (vi på BehavioSec och Yubico). I år var 4 av 10 företag var från Israel, som är det ledande landet inom säkerhet vilket inte är så konstigt kanske.
Apropå Israel så har vi just avslutat ett möte med ett företags division i Israel, tänkte inte avslöja för mycket men företagsnamnet finns redan med i första stycket (knäck det chiffret!).
Generellt är fokus här så otroligt mycket på Cloud-lösningar dvs att man varifrån som helst (helst mobilen) kan koppla upp sig och hämta information från en centraliserad struktur. Frågetecknet kring molntjänster är säkerheten - vem är egentligen ansvarig för all data? Om någon kommer åt din sjukvårdsjournal genom Google Health är det då Googles fel eller kommer de helt enkelt skylla på dig som slarvat med säkerheten.
Problemet är att man vill ha både anonymitet och ansvarsskyldighet i samma paket. Därför lanserar Microsoft ett ganska spännande projekt med smarta kort som låter användaren själv ge åtkomst till viss personlig information. Ett avancerat e-identitets projekt genomförs i Tyskland där man skapar ett kort som gör att man själv kan välja vem som ska få tillgång till identiteten på Internet.
Det verkar som att molnen börjar skingras både utanför och innanför de trygga murarna på en säkerhetskonferens. Själva ska vi ut och flyga bland molnen genom att visa vår nya lösning som gör att vi kan säkerställa att bara du kan ha tillgång till Internettjänster som bank, spel, och studier genom hur du beter dig.
Foton: Flickr och Olov Renberg
Inlagt av Gästbloggare Olov Renberg, VD Behaviosec
Det växer gott om solrosor i FarmVille. Problemet är bara att de ska skördas var tolfte timme, annars går de förlorade. En klar stressfaktor, men kanske också en del av tjusningen?
Under 1970-talet var det många familjer som hängde på trenden Gröna vågen och flyttade ut på den svenska landsbygden. Nu ser vi en ny grön våg, men denna gång är den imaginär.
Det finns 73,7 miljoner bönder i FarmVille, ett spel på Facebook där det bl a handlar om att odla växter på sin egen bondgård. FarmVille är det största av de s k sociala spelen på Facebook. Man bygger sin egen lilla värld, tjänar låtsaspengar och stiger i nivå. Det är enkelt men funktionellt. Hela tiden lanseras små nyheter som gör det intressant att fortsätta.
Det finns ytterligare sju spel med minst 18 miljoner vardera aktiva spelare på Facebook; bl a kan man driva sitt eget café i Café World, sköta om ett akvarium i Happy Aquarium, gulla med ett husdjur i Pet Society och inte minst leka maffiafamilj i Maffia Wars.
Det har blivit lukrativt att konstruera sociala spel. I höstas släppte spelutvecklaren Muskedunder från Göteborg spelet Icy Tower, som nu (utan “marknadsföring”) har drygt en miljon spelare. Och bolaget går redan med vinst.
Över tre miljoner svenskar finns på Facebook, varav många kvinnor. Denna delvis nya målgrupp ställer nya krav på traditionella spelutvecklare. Och det är ännu så länge fritt fram (d v s det finns ingen kontrollinstans) att göra och lägga ut spel på Facebook. Öppenhet och enkelhet har dock ett pris, “plagiat” är något man får räkna med.
Själv har jag inte testat FarmVille, eller något annat spel heller för den delen. Det finns många som vittnar om att man lätt blir fast och jag känner väl inte att jag behöver skaffa mig några fler “måsten”. Men man vet aldrig och lite nyfiken är jag allt……
…………………………………………………………………………………………………….
En hel del av informationen ovan har hämtats från tidningen Fokus.
På bloggen TkJ konstaterar Tommy att FarmVille är starkt beroendeframkallande; han lämnar också en del speltips.
Och på Arwengrim får du skördetabell och andra tips!
På Metro kan man läsa om hur speltillverkare tjänar kosing på annonsering/blåsning. För att undvika (?) restriktioner vad gäller annonsering har nu Zynga öppnat upp FarmVille utanför Facebook - se http://www.farmville.com/
Känner du att du vill känna på det verkliga livet på landet - varför inte prova lite wwoofing!?
2013 kommer 90 procent av all internettrafik bestå av video enligt Martin De Beer, Senior Vice President of Cisco’s Emerging Technologies Group (ETG).
Webbtjänsteföretaget Kaigan hade tagit del av De Beers profetia och bjöd på ett frukostseminarium i fredags på temat “Bli framgångsrik på webben”. De gav flera argument för att utnyttja video, dvs film och ljud, på internet. Film på nätet är inte bara webb-TV eller YouTube för den delen. Det är även egna videos som läggs på ditt företags hemsida. Exempel på flera användningsområden gavs:
Reklam/PR - vid produktlanseringar, ha en film om produkten eller tjänsten, t ex ambitiöst (läs dyrt) som Porsche eller ha en FAQ där en talesperson ger svar på vanligt förekommande frågor, t ex Sveriges ingenjörer som tog videon till hjälp för att åskådliggöra vanliga frågor inför avtalsrörelsen 2010.
HR eller kundundersökningar - visa personporträtt på medarbetare eller kunder som uttalar sig.
Instruktionsfilmer - gör det själv-området är etablerat, Byggmax har hängt på, när kommer IKEA med film om hur du sätter ihop möblerna?
Tvåvägskommunikation - SVTs tackfilm är ett lysande exempel på hur webbesökaren blir en del av mediet. Ett annat kul exempel är Wranglers lansering av sin klädkollektion som kräver en interaktivitet av webbesökaren.
Kaigans budskap var att ta videon till hjälp, det är inte så krångligt. Du kan göra filmerna själv, varför inte med mobilen. De löser tekniken med anpassningen för och publicering på webben. Kanske det finns en video som visar hur enkelt det är?
Intressant läsning i veckan har varit Telias Trendrapport 2010. För dig som inte hunnit läsa kommer här en snabbsummering:
2010 års IT-fenomen – Accesism [aksesis´m]: Tre av fem svenskar stänger i princip aldrig av sin mobiltelefon eller undviker internetaccess i syfte att göra sig otillgängliga. Vår identitet bestäms av hur pass upp-, ned- och ihopkopplade vi är. Accessen är vår tids hetaste accessoar. Kul med ett nytt popord!
Aldrig ensam med Internet: Åtta av tio i undersökningen menar att modern kommunikationsteknik gör livet mindre ensamt. Det gäller i synnerhet pensionärer som upplever en större rikedom i sina liv tack vare modern kommunikationsteknik. Fantastiskt för alla ensamma där ute om så är fallet.
Kvinnorna tar över Internet: På så gott som alla områden drar kvinnor större nytta av dagens kommunikationsteknik än män. Kvinnor är minst benägna att stänga av sin mobil och mest benägna att uppdatera Facebook och skicka sms, mms och e-post. Tja, det är sedan tidigare känt att vi kvinnor gillar att kommunicera och att många av oss älskar accessoarer.
Uppkopplad avkoppling: Tre av fyra anser att det är mer stressande att vara utan mobiltäckning och internetaccess än tvärtom. Få situationer i vardagen är för många lika stressfyllda som att vara utan sin mobiltelefon. Nära nio av tio säger att modern kommunikation ger, snarare än tar ifrån dem, kontroll över tillvaron. Absolut - vilken utmaning det är att vara utan.
Kortare stubin: Den breda användningen av sociala medier och den ständiga uppkopplingen har vant oss vid att få information direkt. Tålamod att hitta det vi vill på ett företags sajt räcker bara i 30 sekunder. Därefter lämnar vi sajten och väljer någon annan, uppger åtminstone hälften av de som svarat. Företagen förväntas i allt högre utsträckning svara omgående på våra frågor. Betyder detta att vi svenskar blivit mer sydländska i vårt temperament?
Kanske rapporten inte innehåller några direkta nyheter men visst är det bekvämt att få verkligheten summerad, analyserad och definierad. Och så kan vi andra istället gå direkt på handlingsplanen.
Summerat ur rapporten:
VAD GÖR DU EN VANLIG DAG?
Skickor e-post - kvinnor 82%, män 79%.
Skickar sms - kvinnor 78%, män 64%.
Chattar (t ex MSN) - kvinnor 31%, män 25%.
Uppdaterar sociala sajter som Facebook - kvinnor 30%, män 17%.
Kommenterar statusrader på sådana sajter - kvinnor 26%, män 14%.
Skickar mms - kvinnor 14%, män 7%.
Skriver blogginlägg - kvinnor 11%, män 5%.
Kommenterar blogginlägg - kvinnor 13%, män 5%.
Länkar till ljud, bild eller film på sociala sajter eller bloggar - kvinnor 7%, män 6%.
Lägger upp bilder, ljud eller film på sociala sajter - kvinnor 6%, män 5%.
Ringer via dator - kvinnor 5%, män 10%. Källa: Telia Trendspaning 2010
E-handel är på tapeten på arbetsplatsen där jag för närvarande verkar. Följaktligen ligger ämnet top-of-mind och en tanke fick mig att minnas hur det en gång var. Kommer du ihåg it-bubblan som sprack – det var förra århundradet…
Det var på 1990-talet: Som ett resultat av en medial uppmärksamhet utan like fick internet allt fler användare världen över. I förlängningen framstod möjligheterna att göra affärer på nätet som i det närmaste outtömliga. Som det mest frapperande exemplet vill jag minnas klädkedjan Boo.com. Mest hypad, högsta investeringssummorna och lägsta omsättningen är det jag kommer ihåg bäst. Bolaget spenderade en miljard kronor på häftig teknik och flashiga kontor. Sajten var så tekniskt avancerad att bandbredden inte räckte till för kunderna – försäljningen uteblev. Boo.com gick i konkurs 2000 – och it-bubblan sprack.
Även gott kom ur de intensiva åren och flera viktiga tekniska lösningar etablerades: Google 1998, RSS-teknologin 1999 och fildelningsprogrammet Napster 1999. Internet fortsatte att växa med hög hastighet men med vissa lärdomar i bagaget.
Idag verkar även vi vanliga dödliga ha tagit till oss e-handeln fullt ut. Är du redo för nästa steg?
Kommer du ihåg några av bolagen från tiden för IT-bubblan: Amazon.com ett av de mest framgångsrika exemplen?
E2Home - Samarbetsbolag som ägdes av Ericsson och Electrolux som gemensamt skulle utveckla lösningar för “det intelligenta hemmet”. Domänen http://www.e2home.com/ är till salu. Framfab – Internetkonsulten som på tre år blev ett av Europas största Internetkonsultbolag med 3000 anställda i 13 länder. Heter idag LBI International AB. LetsBuyIt.com - Konsoliderad försäljningskraft skulle ge lägre priser. Har startat om med ny affärsmodell.
Se Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska och en fena på statistik när han i november körde en bejublad presentation vid TEDIndia . Rubriken var Asia’s rise - how and when! I sin presentation förutspår Hans den exakta tidpunkten (dag, månad och år) när Indien och Kina “kör om” USA. De flesta begrepp ställs på huvudet!
Med hjälp av s k bubbeldiagram visualiserar Rosling utvecklingen (refererat till inkomst per person och år jämfört med förväntad livslängd) sedan 1958 fram till den tidpunkt när väst och öst byter plats på den ekonomiska världskartan.
TED - Ideas worth spreading - startade 1984 som en konferens med fokus på Technology, Entertainment och Design. TEDIndia ägde rum i november 2009 i Mysore och här var Hans Rosling en av många intressanta talare.
Som PR-konsult har jag ibland uppgiften att producera presentationer av olika slag till VD/ledningsgrupp, alternativt att tycka till om både framförande och material. Av Hans tycker jag man kan lära det bästa av det mesta. Trots ett “torrt” ämne är hans presentation intressant, humoristisk, inspirerande och faktiskt spännande (ibland påminner Hans om en sportkommentator). Dessutom är engagemanget fantastiskt! Det kan inte bli bättre!
Bra idéer som sprids utan kommersiella intressen? Det låter för bra för att vara sant. Det är dock det närmaste jag kan komma för att beskriva TED - “Ideas Worth Spreading”, som drivs av en ideell stiftelse i USA. TED står för Technology, Entertainment, Design och x:et i TEDx betyder att eventet, som ägde rum i lördags för första gången i Göteborg, arrangerades på licens oberoende av den centrala organisationen, se http://www.ted.com/.
TED är ingen säljarena! Så även om du är en kreativ entreprenör, som står och talar får budskapet inte vara kommersiellt. Du får inte sälja dina produkter eller idéer, bara tala om hur de förändrat ditt liv eller hur de mottagits av omvärlden och kanske hur de kan förändra den.
Under lördagens event, med ett hundratal speciellt inbjudna gäster, genomfördes korta sessioner av en rad föreläsare - eller egentligen inspiratörer, som gick upp på scen och presenterade sina idéer på ett underhållande sätt. Vi fick höra allt ifrån varför det är idiotiskt att köra bil i stan till hur ljussättning i städer kan förändra upplevelsen av mörker. Men även hur mikrobiologi kan hjälpa till att stoppa ökenspridning. Alla föreläsare finns på http://www.tedxgoteborg.com/TEDxGoteborg/TEDxGoteborg_-_Speakers.html.
En mycket viktig del av TED-verksamheten är att budskapen sprids flitigt i sociala medier. Publiken uppmanas twittra, blogga eller på annat sätt sprida budskapet.
Jag kunde inte släppa känslan när jag lämnade TEDxgoteborg att ha varit på ett internet seminarium. Inte ett seminarium om internet utan att jag varit “inuti internet”. Utanför det mörka rummet med den upplysta scenen, de inspirerande talarna och allt det interaktiva kändes det lite tomt. Men inuti rummet var hela världen närvarande. Vi fanns på nätet med de starka budskapen på samma gång över hela jorden, tillgängliga för alla som har internet. Jag har aldrig upplevt världen så liten! Och det bekräftades när moderatorn till publikens stora jubel läste upp ett twittermeddelande från världens tak - Nepal!
En sak är helt säkert, jag ska gå på TEDx igen, jag har redan laddat hem TED applikationen till min iPhone och kommer att lyssna på talare från hela världen!
Är du “beroende” av att ständigt uppdatera din status och att förmedla vad du håller på med - möten, resor etc. Ja, helt enkelt vad som händer, stort som smått. Känner du dig rastlös eller stressad om du inte hela tiden kan vara uppkopplad och lägger du allt större del av ditt umgänge på internet?
Enligt den engelske internetpsykologen Graham Jones får det ständiga uppdaterandet oss att fyllas av en känsla att tillhöra ett större sammanhang. Dessutom känner vi samhörighet - och det är en våra största drivkrafter.
Kanske frestas du tom att skapa en ny personlighet online, en person som är mer spännande och intressant än vad du är i levande livet?
Jag tror det är många som känner trycket. Att hänga med. Att inte gå miste om något.
Men det är väl som med allting” nytt”, så småningom hittar vi förhoppningsvis en balans även när det gäller vår närvaro online. Under tiden kanske vi ska koppla ner en stund!
På kundbesök i Stockholm passade jag på att delta på en konferens med några av Sveriges främsta föreläsare inom sociala medier. Som arrangör för ”Gratis marknadsföring för kluriga” står Atomer och bitar med mångsidige Pär Ström i spetsen. Ett par hundra vetgiriga har slutit upp för att avnjuta en konferens som omfattade
Mest tänkvärt tycker jag Fredrik Dolléus fråga ”Hur går du tillväga när du ska köpa en ny tv?” och svaret ”Man börjar på Google!”. Google är världens mäktigaste informationslämnare och på Google rankas sociala medier högt.
Dagen gav en allsidig bild av hur man kan stödja företagets affär med sociala medier. Däremot föll dagens tema något när Simon Sundén helt korrekt konstaterade att allt kostar. Om inte reda pengar så tid och engagemang.
Samtliga av dagens föreläsare visade konkreta exempel på nyttan av ett väl genomfört användande av sociala medier. Någon presenterade även konkreta siffror: Dell sägs ha rapporterat att de uppmätt en ökad omsättning med 3 miljoner dollar relaterad till sociala medier.
Klart är att väl använt är sociala medier ett kostnadseffektivt sätt att stärka sitt varumärke och öka efterfrågan. Utmaningen består i att anpassa insatsen efter företagets specifika behov och möjligheter. Företagen måste lyssna, skapa dialog och framförallt - våga testa. Sociala medier är här för att stanna - vi hörde igår att de nu börjat ta plats även i de mest förändringsobenägna organisationer.
I fredags läste jag om det amerikanska bolaget Best Buy, som på sin Facebook-sida frågade sina fans (841 379 st) om de ville ha en separat sajt på spanska (på hemsidan finns en sådan). Själva tyckte de att det var en mycket oskyldig fråga. Men hundratals negativa kommentarer - som dessutom var rasistiska, ja t o m hotfulla kom in och de förväntade positiva reaktionerna uteblev helt.
Enligt Market valde Best Buy den enkla vägen, d v s att ta bort frågan och då försvann också kommentarerna.
Själv har jag visserligen stor erfarenhet av kris i samband med tunga mediala drev så den hanteringen har jag relativt bra koll på. Men hur agerar man bäst i sociala medier i ett sådant här fall? Klart är dock att det är bra om man även här i förväg tänker igenom hur man skulle agera, dvs vara strategiskt proaktiv.
I tidningen Blogguiden, som jag hänvisat till tidigare finns också en del goda råd: svara i möjligaste mån trevligt och konstruktivt, bortse från personliga påhopp alternativt formulera då dina eventuella svar väl.
Hovet valde att ta bort funktionen “kommentarer” från YouTube, sedan det hade kommit in negativt tyckande efter annonseringen av Victorias förlovning - här hade det kanske varit bättre om kommentarfunktionen varit avstängd från början?
Som nystartad bloggare/sociala medier-användare undrar jag vad du har för erfarenheter? Vad skulle du ha gjort?
Foto: Plyhm; skärmdump av Best Buy
Inlagt av Birgitta
Intressant läsning i veckan har varit Telias Trendrapport 2010. För dig som inte hunnit läsa kommer här en snabbsummering: 
