Häromdagen damp det ner i mailboxen. Ett sprillans färskt nyhetsbrev från Göran Adlén. Alltid lika spännande och kul att läsa. Göran är trendanalytiker, författare och föreläsare. Jag har hört honom tala om trender i snart tio år - entusiastiskt, humoristiskt, inspirerande och initierat.
I det senaste nyhetsbrevet finns det en reflektion under rubriken “Stoppa Jantelagskretsloppet!”. Om att de sociala medierna faktiskt håller på att hjälpa oss att bli vänligare – trots många coachers budskap att vi snålar med beröm. Här finns också en rekommendation att förflytta det goda från nätet ut i verkliga livet – prova en dag att ge fem personer i din omgivning en genuin komplimang! Och se vad som händer!
För tredje säsongen kan man nu även se Göran in action på TrendTV. Senast handlade det om överraskningsekonomin, den lustfyllda ekologin, facebookmorsorna och altruistiska agenter.
Precis som Göran gillar jag citat – här följer ett urval ur hans böcker:
Fördelen med att vara klok är att man kan spela dum. Motsatsen är mycket svårare. (Kurt Tucholsky)
Alla människor är vanliga människor, de ovanliga är de som vet det. (G.K. Chesterton)
Min mamma brukade alltid säga, gör som ankan: var lugn på ytan och paddla utav bara helvete därunder. (Michael Caine)
Optimisten har lika ofta fel som pessimisten, men mycket roligare. (Okänd)
När jätat sejer til, då får huvet seja vad de vil. (Pelle 6 år)
Den som är herre över sina passioner är slav under sitt förnuft. (Cyril Conolly)
Jag tänker inte på allt elände som varit, utan på allt det underbara som ska komma. (Anne Frank)
My Mission, Sveriges största affärsidétävling inom upplevelseindustrin arrangeras nu för fjärde gången. Tävlingen är rikstäckande och nytt för i år är att man även kan tävla inom kategorin Årets Kulturpris. Du behöver inte ha en färdig affärsplan – det är själva idén som bedöms. Ditt deltagande är gratis och bidragen behandlas självklart med sekretess.
Vad vinner du då? Jo, under en tjugoveckorsperiod får du hjälp med att starta utvecklingen av din affärsidé till ett i framtiden förhoppningsvis lönsamt företag. Du får tillgång till ett avancerat nätverk och hjälp med att söka pengar för finansiering. Och inte minst plats i den kreativa inkubatormiljön hos Brewhouse i Göteborg.
Vinnare 2008 var Kenneth Palmeståhl med sin “Soundracer”. Din bil förvandlas till en vrålande Ferrari med ett enkelt handgrepp. Kenneth säljer nu sin produkt i 19 länder. Och ja, det är högst trovärdigt. Jag har själv provat i en rytande Kia!
Plyhm Kommunikation har hjälpt till med PR sedan My Mission startade - vi vet att det finns oerhört många bra idéer.
Ta du också chansen och lämna in ett bidrag!
Öppet t o m 12 april.
I dag är det premiär för “S” – Amelia Adamos nya skötebarn. Det är ett magasin om skvaller på hög nivå och Bonniers investering i en ny marknad. 92 sidor för 29 kronor är ett hyggligt pris för en tidskrift, som ger insikt i kändisars liv på kungafamiljnivå och i det exklusiva näringslivet.
Kronprinsessan Victoria tronar på förstasidan och vi kan bl a läsa om hur Sveriges rikaste kvinnor lever. Med de två prinsessbröllopen senare under året som garanter borde nästan första året redan kunna räknas hem.
Bonniers har investerat mellan 15 och 20 miljoner för att försäkra sig om en succé. Här ligger bl a en satsning på namnkunniga profiler som Elisabeth Tarras-Wahlberg, tidigare informationschef vid Hovet som nu blir krönikör och Beatrice Birkeldh från Expressen, som nu blir tidningens nyckelreporter. Förebild lär vara amerikanska tidksriften People.
Många kommentarer kring tidskriften handlar dock om namnet. Vad står “S” för? De flesta associerar direkt till socialdemokraterna; en omöjlig koppling i det här sammanhanget? Bakom bokstaven “S” finns dock en stor stjärna, så en gissning är att “S” står för Star?! Eller kanske har Amelia en hund, som heter Sofus?
Amelia lär vara nervös den här gången. Hon har ju ett bra record i många sammanhang och har t ex lyckosamt sjösatt tre klassiker i den svenska tidskriftsvärlden. Såväl Amelia (numera 15 år), Tara och “M” har blivit säkra kort och funnit stora och stabila läsargrupper. Fallhöjden är alltså hög.
Häromkvällen hörde jag ett kort uttalande av Amelia inför den nya lanseringen. Hennes största farhåga var att “dom” inte skulle släppa till – d v s att kändisar på “rätt” nivå inte är vana att vika ut sig och att det alltså kommer att saknas tillräckligt underlag att skriva om. Förutsatt att exponeringen sker inom justa ramar blir nog detta inget problem, men det återstår att se.
Personligen är jag (hittills) måttligt intresserad av skvallertidningar, men visst måste jag kolla om “S” är något att ha. Nu går jag och köper ett ex!
Uppdatering 20100305: Nu blir det ytterligare ko: nkurrens – Aftonbladet Royal - glossigt lyxmagasin kommer första gången torsdag nästa vecka och sedan ytterligare sex ggr under våren.
Uppdatering 20100313: Första numret av S sålde mer än 50.000 ex! Det är Amelia mycket nöjd med. Förhoppningsvis håller den goda försäljningen även i fortsättningen.
59% av svenska arbetstagare (varav drygt en femtedel beslutsfattare) anser enligt en genomförd undersökning att det är mycket viktigt att vara innovativ och kreativ i sitt jobb. Men endast 27% av de tillfrågade säger sig vara det i praktiken. Det är förstås frustrerande att det är en sådan skillnad mellan vad man tycker och hur verkligheten sedan ser ut.
En intressant fråga är också varför inte 100% (åtminstone av cheferna) tycker det är viktigt med kreativitet? Svaret är helt enkelt omedvetenhet. Vi har länge haft fullt upp och varit tvungna att fokusera på vad vi är bra på, men det kommer inte att räcka i konkurrensen.
Nu kommer det att ställas andra krav. Det gäller att hitta både produkter och tjänster med innehåll som går att ta betalt för. “Innovationsklimat är något som ibland finns i festtal men inte i praktiken”, säger Mikael Lindholm, VD för konsult/undersökningsföretaget Innovation Inside.
Vad ska vi då göra för att få en ändring till stånd? Faktum är att det krävs mycket genomgripande förändringar inom många olika områden, men utbildning och nationella kompetenscentra är ändå några förslag.
Man kan ju också bli inspirerad på konferens - t ex Kreativt ledarskap 28 – 29 april i Uppsala. Visserligen avsedd selektivt för skolchefer, men utan tvivel ett bra initiativ. Ett säkert kort är annars att anlita tänkolog (!) PA Ståhlberg för att inspirera till kreativt tänkande på alla nivåer i organisationen!
Siffrorna ovan redovisas (i en artikel i måndagens DI) av den danska konsultbyrån Innovation Inside, som i samarbete med analysföretaget Userneeds kollat upp innovationsklimatet i norden. (1500 personer mellan 18 och 65 år från varje nordiskt land har tillfrågats).
Faktum är att vi svenskar tar täten före våra nordiska grannländer!
Det verkar vara fortsatt kommunikationstrassel hos Vattenfall. Men det kanske inte är så konstigt. En sådan organisatorisk koloss, en kvardröjande VD och ett förmodat invant kommunikationsmönster vänder man ju inte på en femöring. Det gör inte ens Elisabeth Ström.
Vattenfall är ofta exponerade i media – på senare tid mest i negativa ordalag – och för några veckor sedan kunde man läsa ett mycket utförligt reportage om Vattenfall i tidskriften Fokus. Där fanns det mesta om det mesta. Som informationsansvarig hade jag varit mycket nöjd om det varit planerat (=”placerat”). Men det klart, då hade nog materialet varit lite mer selektivt.
Och mycket riktigt – via info i en röd liten ruta i förra numret av Fokus kunde vi förstå att kommunikationsdirektör Ström inte var nöjd. Hon sades inte ha gillat reportaget i Fokus, ställt vissa höga chefer/uppgiftslämnare inför skranket och anklagat dem för läckage. De utpekade returnerade med att stipulera förhållningssätt för att överhuvudtaget kunna tänka sig att samarbeta med kommunikationsdirektören.
Det nya läckaget om det gamla läckaget vittnar om att Ström har en del att ta itu med. Att ställa in sig i ledet verkar inte var populärt på Vattenfall.
Nu är det inne med kufar, excentriker och bisarra levnadskonstnärer. Ett nytt sätt att bli kändis? Ja, hur som helst verkar dokumentärer med udda personligheter vara av ökande intresse.
Den 9 mars visas på SVT1 filmen om naturrättskämpen (Grizzly Man), som lever med grizzlybjörnar för att till slut blir uppäten. Och det finns en lång lista liknande aktuella filmer på TV-tablån alt nyutgivna som DVD.
Det är dock skillnad på kufar och kufar. En kvinnlig kuf, som t ex Anna Anka är ifrågasatt som få medan en manlig kuf mest ses som modig eller t o m anarkistisk.
Vem som producerar kuf-dokumentären har också betydelse. Beroende på produktionsbolag/kanal läses olika värderingar in. Ett inkännande porträtt hos SVT kan motsvaras av klassförakt och mänsklig misär hos kommersiell TV.
Förra året sändes t ex i SVT en kärleksfull skildring av den 95-årige filosofen Arne Naess och hans tyggris Timotei. Här pratades om lekens betydelse och vikten av att bevara sin livsglädje. Ett annat exempel är Man on Wire, som fick en Oscar förra året som bästa dokumentär. Filmen handlar om en excentrisk fransman, Philippe Petit och hans illegala linpromenadmellan World Trade Center-tornen. Jämför sedan med dokumentärserien om vårt eget Ullared, där intresset för Foppa-tofflor och flintastek ges en bisarr ton. Vilken känsla dröjer sig kvar här?
Inte vill vi väl att jorden befolkas av 100% kufar, men tänk om vi kunde låta empati, humor och nyfikenhet styra i lite högre grad! Kanske vi alla skulle våga – och må bra av att – tänja på gränserna lite grann?
Det växer gott om solrosor i FarmVille. Problemet är bara att de ska skördas var tolfte timme, annars går de förlorade. En klar stressfaktor, men kanske också en del av tjusningen?
Under 1970-talet var det många familjer som hängde på trenden Gröna vågen och flyttade ut på den svenska landsbygden. Nu ser vi en ny grön våg, men denna gång är den imaginär.
Det finns 73,7 miljoner bönder i FarmVille, ett spel på Facebook där det bl a handlar om att odla växter på sin egen bondgård. FarmVille är det största av de s k sociala spelen på Facebook. Man bygger sin egen lilla värld, tjänar låtsaspengar och stiger i nivå. Det är enkelt men funktionellt. Hela tiden lanseras små nyheter som gör det intressant att fortsätta.
Det finns ytterligare sju spel med minst 18 miljoner vardera aktiva spelare på Facebook; bl a kan man driva sitt eget café i Café World, sköta om ett akvarium i Happy Aquarium, gulla med ett husdjur i Pet Society och inte minst leka maffiafamilj i Maffia Wars.
Det har blivit lukrativt att konstruera sociala spel. I höstas släppte spelutvecklaren Muskedunder från Göteborg spelet Icy Tower, som nu (utan “marknadsföring”) har drygt en miljon spelare. Och bolaget går redan med vinst.
Över tre miljoner svenskar finns på Facebook, varav många kvinnor. Denna delvis nya målgrupp ställer nya krav på traditionella spelutvecklare. Och det är ännu så länge fritt fram (d v s det finns ingen kontrollinstans) att göra och lägga ut spel på Facebook. Öppenhet och enkelhet har dock ett pris, “plagiat” är något man får räkna med.
Själv har jag inte testat FarmVille, eller något annat spel heller för den delen. Det finns många som vittnar om att man lätt blir fast och jag känner väl inte att jag behöver skaffa mig några fler “måsten”. Men man vet aldrig och lite nyfiken är jag allt……
…………………………………………………………………………………………………….
En hel del av informationen ovan har hämtats från tidningen Fokus.
På bloggen TkJ konstaterar Tommy att FarmVille är starkt beroendeframkallande; han lämnar också en del speltips.
Och på Arwengrim får du skördetabell och andra tips!
På Metro kan man läsa om hur speltillverkare tjänar kosing på annonsering/blåsning. För att undvika (?) restriktioner vad gäller annonsering har nu Zynga öppnat upp FarmVille utanför Facebook – se http://www.farmville.com/
Känner du att du vill känna på det verkliga livet på landet – varför inte prova lite wwoofing!?
Den känsla dina ord väcker hos mottagaren blir bestående och lagras i hjärnan. Om du tänker dig för och uttrycker dig rätt kan du sätta igång positiva känslor, som gör att mottagaren uppfattar ditt budskap mer positivt.
Metoden Talkmap har utvecklats av Lena Skogholm och gör oss till smartare kommunikatörer.
Några råd:
• Bli en ja-sägare (säg “ja, så kul, men det passar mig bättre nästa vecka” i stället för “nej, jag inte tid att träffa dig idag”)
• Bli en jag-sägare (säg “jag hängde inte riktigt med” i stället för “du förklarar dåligt”)
• Säg “därför att” (förklara varför du är försenad etc – då får du större förståelse)
• Förstå andra – (bekräfta att du har hört, förstått och respekterar i ett samtal. Då slipper din samtalspartner känna sig kränkt och har lättare för att lyssna utan att behöva hävda sig. Du får förhoppningsvis samma förståelse som du själv visar.)
Det låter väl vettigt. Användbart inte bara i jobbet, det borde vara självklart i alla sammanhang. Det krävs förmodligen lite övning, men visst kan det vara värt ett försök. Behöver du hjälp kan du ju alltid gå på kurs.
Ovanstående information har delvis hämtats från januarinumret av Kupé – SJs trevliga magasin.
Det finns ju också möjlighet att använda humor i kommunikationssammanhang! Se tidigare inlägg “Får en VD vara rolig?”
I skolan lär vi ut vikten av att träna kroppen och rätten till fysisk rörelse är inskriven i skolplanen. Men hur är det med den mentala träningen?
Precis som med fysisk träning kan man öka sin mentala kapacitet och på så vis minska mycket onödig stress och känsla av oro för “att inte kunna”. Leker man med tanken och ser hjärnan som en muskel så kan man förstå att även denna muskel behöver tränas. Vad kan man då göra för att för att få denna träning?
Minnesträning involverar hela hjärnan. Man ska ha roligt, använda fantasin, överdriva, involvera alla sina sinnen som lukt, känsel, hörsel ja till och med sitt sjätte sinne – den intuitiva känslan att nu har jag rätt svar. Genom att använda minnesteknik kan man visa för elever att kunskap finns där, alla kan lära sig att lära. För kan man lära sig att memorera 40 siffror på några få minuter och redovisa dem i exakt ordning, framlänges som baklänges. Ja, varför skulle man då inte kunna lära sig 20 glosor i engelska eller ekvationerna i matte!?
I Falun har tre elever som går andra året på Falu Frigymnasium inlett ett 17 veckor långt projektarbete. De ska testa hur mycket bättre deras simultanförmåga blir genom att träna upp minnet. Minnesträningen är dock sekundär i det här fallet. Men eleverna är unika i det att de tränar minnet under så lång period. Det ska bli otroligt spännande att se hur deras läxläsning förändras när de förstår vilken kapacitet de har. Svaret får vi med deras slutredovisning i slutet av maj.
Vem vet, kanske kan de få våra politiker att tänka om när de lägger framtida skolplaner.
Filmen Precious handlar om en 16-årig tjej i 80-talets Harlem. Den unga flickan är analfabet, kraftigt överviktig, blir slagen av sin mamma och nu är hon gravid för andra gången – med sin pappa. Det är precis så tröstlöst som det låter. Men även i detta helvete finns det ljusglimtar. En engagerad lärare betyder vändpunkten och Precious hittar till slut sig själv och värden i livet…
En stark och hoppfull film, men med många tuffa scener.
Precious, som bygger på romanen “Push” av Sapphire är delproducerad av Oprah Winfrey och nominerad i flera kategorier till årets Oscar. Alla välförtjänta.
En avsminkad (eller kanske omsminkad) Mariah Carey spelar förresten en biroll, en lysande sådan. Och häromdagen vann Mon’Nique (Precious mamma i filmen) en Golden Globe.
“Life is hard. Life is short. Life is painful. Life is rich. Life is….Precious.”
Se den!
Några röster om filmen Precious och dess karaktärer.
En bra recension finns på Kulturbloggen
Se även bloggen Sarixa om Oscarsnominering för Precious och aspekter på Fat Pride-rörelsen
Alla gillar inte Precious – se Film.nu
Då ska du ta chansen och anmäla din affärsidé till “Playing for Change”. Ditt förslag ska främja barns och ungas rätt till lek – och på så sätt bidra till ett bättre samhälle. De åtta bästa förslagen får – med lön under ett till tre år – genomföra sina projekt med professionell coachning och tillgång till supernätverk. Sista anmälningsdag är 28 februari.
Enligt en undersökning anser sig 47 procent av den svenska befolkningen ha en idé som skulle kunna göra samhället bättre. Det som behövs är rätt kontakter, startkapital och coachning. Något som ju erbjuds inom ramen för “Playing for Change”!
Du kommer att göra en behjärtansvärd insats. Med tillgång till professionell hjälp och allt tänkbart stöd – ett stort plus i kanten.
Flash mob kan vara dans på Plattan i Stockholm, offentligt kuddkrig, kurragömma i varuhus eller tunnelbaneåkning utan byxor. Den gemensamma nämnaren är en grupp människor som samlas på en förutbestämd plats vid en fastställd tidpunkt för att genomföra något tillsammans. Handlingen ska helst vara bisarr och oförutsedd. Efteråt skingras alla. Vem som helst kan vara initiativtagare och platsen är det offentliga rummet.
På 1960-talet genomfördes s k Happenings (se även Practical Jokes och Performance) - i svensk tappning var det premiär på Moderna Museet 1962. En del av syftet var även då att överraska/provocera. Happenings genomfördes dock av en mindre grupp, ofta med konstnärlig anknytning. En flash mob eftersträvar deltagande av en större grupp, något som underlättas genom användning av sociala medier.
Vet du vad lol, vgd, omg, ffs, sj, iofs och lr står för? Det är några av de förkortningar som används i det s k SMS-språket (se längre ner för “översättning”). Det svenska språket utvecklas snabbt och förändras främst med nya ord från SMS-förkortningar, invandrarslang, chattspråk och fackuttryck. Och så lånord från engelskan förstås.
Kring SMS-språkets betydelse och påverkan råder det delade meningar. Det finns dock de som är rädda för att dess nya uttryck, hopfogade tecken, smilisar och förkortningar utarmar det svenska språket. Men det finns också motsatta åsikter om att SMS-språkets kreativitet och effektivitet berikar vårt svenska modersmål. Hur som helst verkar SMS-förkortningarna vara på intåg i det svenska tal- och skriftspråket.
Folkpartiet ställer sig frågan om ny teknik dödar läsningen och kräver en ny bokutredning för att stärka läsandet. Christer Nylander, partiets representant i riksdagens kulturutskott hävdar att det är skillnad mellan att läsa Den fula Ankungen och hundra sms. Och att det är viktigare att kunna läsa och förstå en bok än statusuppdateringar på Facebook. Det ena utesluter inte det andra enligt min åsikt, men förhoppningsvis tillför en god bok andra värden än aldrig så många sms.
Svenskan är faktiskt ett av världens starkaste språk och kommer av ca 6.000 språk på 20:e plats. Ca 1.000 nya ord fångas upp varje år och takten ökar. Detta anses positivt, ett levande språk är vitalt. Och de gamla orden – försvinner de? Nej, även om de stryks ur ordböcker etc finns de kvar i minnet.
Just engelskans starka påverkan uppfattas dock av somliga som ett möjligt hot. Kan svenskan bli ett litet internt hemmaspråk så småningom? Detta vill nätverket Språkförsvaret motverka. Nätverket ogillar t ex kravet att skriva akademiska avhandlingar direkt på engelska vid många utbildningar vid svenska universitet.
Översättning: lol = laughing out loud, vgd = vad gör du?, omg = oh my god, ffs = for fuck sake (skärpning), sj = själv dd = du då?, iofs = i och för sig, lr = eller
Ett stort antal åhörare hade mött upp, liksom ett flertal representanter för media. Kvällen inleddes med en slice pizza och ett glas bubbel, en pikant kombination och något som Anders enligt boken gärna trakterar sina vänner med. Moderator Maria Gerlofson (chefredaktör tidningen PS) höll i trådarna under kvällens intressanta presentationer och diskussioner.
För fem år sedan fick Anders besked om att han hade högst ett år kvar att leva. Boken handlar om författarens liv efter detta besked, av naturliga skäl kretsande kring sjukdomen, men även hans upplevelser av vården och de människor han träffar under tiden.
“Att överleva” är en dramatisk och tänkvärd bok skriven med perspektivet “att varje dag kan vara den sista”, men ändå med en osentimental och objektiv ton. Anders har fått fem år “till skänks” och har utnyttjat tiden väl med bl a produktion av flera böcker, inspelning av en skiva, segling i skärgården, hård fysisk träning och umgänge med många trevliga vänner.
En del av boken utgörs av Anders kontakt med och tilltro till en ny svensk behandlingsmetod mot cancer, som han av en tillfällighet kom i kontakt med och som då testades i en pilotstudie. Anders är övertygad om att han till stor del har behandlingen, som han då fick tillgång till att tacka för sitt liv idag.
Se information om bolaget SentoClone, vars produkt är under utveckling och numera klassad som läkemedel. För närvarande genomförs en klinisk studie på malignt melanom och förhoppningsvis kommer metoden även att kunna användas på flera sorters cancer t ex tjocktarmscancer, bröstcancer, prostatacancer och lungcancer.
Se artikel om Anders i senaste numret av det utmärkta magasinet Filter under rubriken Räddad av sin egen kropp.
Se intervju med Anders på YouTube eller hör honom läsa ur boken.
Det är ju inget tvivel om att sociala medier är på stark frammarsch. Nu påbjuder t o m påve Benedictus XVI användning av sociala medier i kyrkans tjänst. Detta inför årets världskommunikationsdag, som infaller i mars.
Katolska kyrkan har t ex redan nu byggt upp en hemsida med åtta språk, det finns en särskild kanal på Youtube och flera Facebookgrupper. Kanske nästa steg blir Benedictus-bloggen? Och kommer den i så fall vara öppen för negativa kommentarer? Det finns ju många känsliga frågor att ta upp.
Självklart finns det otroliga möjligheter och rätt använt kan tidens teknik främja såväl kunskap som insyn. En större öppenhet skulle garanterat på sikt gagna en sådan uråldrig institution som den katolska kyrkan. Men det är en ovanligt minerad väg att vandra och det krävs en fingertoppskänsla av Guds nåde. Det ska bli intressant att följa utvecklingen!
Den japanska filmen Avsked handlar mycket om döden. Vi får följa Daigo, en arbetslös cellist i hans nya anställning som balsamerare på japanska landsbygden. Oväntat, intressant, lärorikt, vackert, känslosamt. Och faktiskt humoristiskt.
Den japanska avskedsceremonin och förberedelsen för kistläggning är en respektfull och central företeelse i filmen. Den avlidna personen tvättas, kläs och sminkas inför de sörjande släktingarna, något som framkallar både väntade och oväntade känslor. Ceremonin är konstfull, fascinerande och närmast rituell.
Arbetet som balsamerare är dock inte precis högstatus i det japanska samhället vilket påverkar handlingen, liksom far-son relationen såväl i då- som nutid.
Skådespelarinsatserna är fantastiska och filmen Avsked fick en väl värd Oscar förra året för bästa utländska film. Nu går den på svenska biografer. Se den!
Enligt VD Pontus Bodelsson i en intervju i DI beror det goda resultatet på en ny marknadsmix, dvs nytt format, nytt pris och nya kanaler (Expressen och DN + via direktförsäljning förstås). Vem köper då ett uppslagsverk i bokform i vår tidsålder? Alla som fortfarande vill bläddra i en bok. Förvånande är åldersfördelningen relativt jämn. Intressant!
De närmaste fem veckorna säljs genom Expressen dessutom fem nya fristående böcker om världens länder, fjolåret och tre band om andra världskriget.
NE jobbar också aktivt med internettjänster och adresserar bl a målgrupp skola med läromedel i nya former.
Var tredje vecka kommer NEs nyhetsbrev och det senaste är ovanligt innehållsrikt!
• Vem tror du att du är? Hitta din historiska like! Själv blev jag Marie Antoinette – tänker på frasande siden i pasteller, vitpudrade peruker, gräddbakelseorgier och slutligen halshuggning av den berömda franska giljotinen. Nja, kanske inte precis min drömförebild, men kul ändå!
Det lilla konferensrummet på Hornsgatan är fullt till sista plats. Vi deltagare jobbar alla på något sätt med kommunikation och vi har alla kommit för att lära oss mer om corporate storytelling och dess möjligheter. Matts Heijbel, en guru inom området är föreläsare och han öppnar självklart med en berättelse – en skapelseberättelse om sin egen svensk-finska familj med rötter i bistra krigstider.
Därefter får vi i rask takt höra en skön story om Gyllenspets, barberare på 1920-talet på Centralen i Stockholm och samtidigt grundargestalt i banken/växlingskontorets Forex historia.
En sedelärande historia från IKEAs varuhus i Shanghai om den irakiske kocken, som serverade köttbullar, hade lingonröda ränder på kockskjortan och som “följde kunden hela vägen tills problemet var löst” – samtidigt gav han den kinesiska personalen insikt i hur ikeanernas företagskultur fungerar.
För att spegla det “nya” Malmö, som numera har ca 30% utomeuropeiska invånare satsas nu stort på att hitta nya historier – gärna mellan två enskilda människor. Huvudpersoner i en av berättelserna är nyanställde Mohammed och 82-åriga änkan Maria, som möts inom hemtjänsten. Här relaterar historien till såväl människa, kultur, ålder och entreprenöriellt tänkande.
Visst kommer vi att minnas “Olga” – den manlige, hästsvansförsedde SSAB-fantasten, som vid fick 7.500:- från företagsledningen för att korrigera sin “gamla” SSAB-tatuering enligt den nya grafiska profilen.
Och vi kunde känna stoltheten hos SSABs anställda, som med jättedumpers fyllda med mat, läkemedel och andra förnödenheter var först på plats i det orkandrabbade New Orleans.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Corporate Storytelling har funnits i USA sedan slutet av nittiotalet, men är hos oss en förhållandevis ny företeelse. Matts pratar mycket om att “befolka varumärket” – det tycker jag säger mycket om vad det hela handlar om.
Den emotionella kommunikationen har ett brett användningsområde och är gångbart inom bl a marknadsföring, sälj, rekrytering, ledningsfrågor och coachning. Exponering kan ske på hemsidan, i årsredovisningen, broschyrmaterialet, annonsen och varför inte vid introduktion av nyanställda. Det är dock viktigt att historierna baseras på verkliga händelser.
Vi pratade förstås även om word-of-mouse och vilka fantastiska möjligheter musklicken innebär när det gäller användning av storytelling i de sociala medierna.
“Vi kan utveckla både oss själva och svenskt arbetsliv om vi tar berättarkapitalet och organisationens anekdoter på allvar. Storymedvetenheten är en framgångsfaktor och ett konkurrensverktyg,” sammanfattade Matts fredagens föreläsning.
Mångkulturellt centrum och Svensk Handel ger tillsammans ut en trevlig almanacka med högtider från hela världen. Vi minns våra döda, uppvaktar våra mödrar, skämtar med varandra och hälsar livets pånyttfödelse – det är några grundteman men med olika utformning alltefter olika länder.
I almanackan finns nationaldagarna både hos våra grannländer och de länder som många i Sverige har anknytning till. Här finns också info om ett antal internationella dagar – t ex den kända Kvinnodagen. Men har du hört talas om Läskunnighetsdagen eller Världsskrattdagen?!
I dagens Sverige finns 135 000 flicknamn och 110 000 pojknamn, varav 615 återfinns i vår vanliga almanacka. En bra spegling av svensk kulturhistoria. I den mångkulturella almanackan finns en inspirerande alternativ namnlängd med 365 namn. Tänk t ex att Gioconda (italienska), Ronit (hebreiska), Thabo (tswana) och Yi (kinesiska) alla är namn som är hänförbara till lycka!
Några exempel på information från almanackan:
• Vårfrudagen (26 mars) har genom hörfel eller en ordlek gett upphov till en mattradition: Våffeldagen.
• Tanabata (7 juli) – Denna “stjärnfest” handlar om de två älskande som lever på var sida om Vintergatan och som bara får mötas en natt om året. Om vädret är klart så att skatorna kan bygga en bro över himlavalvet.
• Vishwakarma Puja (16 september) En högtid då hinduerna ber för bra affärer och hyllar sina arbetsredskap för att få ett problemfritt arbetsår.
• En köpfri dag (27 oktober) ingår i den internationella kampanjen Buy Nothing Day, som syftar till att väcka medvetenhet om överkonsumtionen.
Elisabeth Ström är nytillträdd kommunikationsdirektör på Vattenfall. Ingen avundsvärd uppgift precis. Om man inte älskar extrema utmaningar förstås. Det ansågs säkert vara ett tufft jobb redan när Elisabeth tackade ja till uppgiften, men nyheten om Vattenfalls pantsättning och de övriga frågor som kom i dagen i november ökade belastningen dramatiskt.
I en intervju i SvD i fredags berättade Elisabeth om dagsläget och förväntningarna på framtiden. Man förstår att även om hon är väl meriterad som informationschef på både Posten och Swedbank blev hon överraskad av medias snabbhet vid krisen i november. Högt på prioriteringslistan borde alltså ligga en väl genomarbetad krishanteringspolicy och träning av en snabbfotad organisation.
Det finns väl knappast heller något svenskt bolag med en mer tvistad bild av sin verksamhet. Som Elisabeth själv säger – “är vi en europeisk koljätte eller ett svenskt energibolag som jobbar med vattenkraft”? Ja, det kan man verkligen undra. Vilken gigantisk kommunikativ uppgift att bringa ordning och reda i den soppan!
En renovering av Vattenfalls varumärke görs inte heller på en kafferast. Själv uppskattar Elisabeth att det kommer att ta 3 – 5 år. Och det verkar ju högst troligt. Det ska bli intressant att följa arbetet!
Se Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska och en fena på statistik när han i november körde en bejublad presentation vid TEDIndia . Rubriken var Asia’s rise – how and when! I sin presentation förutspår Hans den exakta tidpunkten (dag, månad och år) när Indien och Kina “kör om” USA. De flesta begrepp ställs på huvudet!
Med hjälp av s k bubbeldiagram visualiserar Rosling utvecklingen (refererat till inkomst per person och år jämfört med förväntad livslängd) sedan 1958 fram till den tidpunkt när väst och öst byter plats på den ekonomiska världskartan.
TED - Ideas worth spreading – startade 1984 som en konferens med fokus på Technology, Entertainment och Design. TEDIndia ägde rum i november 2009 i Mysore och här var Hans Rosling en av många intressanta talare.
Som PR-konsult har jag ibland uppgiften att producera presentationer av olika slag till VD/ledningsgrupp, alternativt att tycka till om både framförande och material. Av Hans tycker jag man kan lära det bästa av det mesta. Trots ett “torrt” ämne är hans presentation intressant, humoristisk, inspirerande och faktiskt spännande (ibland påminner Hans om en sportkommentator). Dessutom är engagemanget fantastiskt! Det kan inte bli bättre!
Alfanummer, frimester och slidkrans finns alla på Språkrådets lista över nya och aktuella ord, som berikat svenska språket under år 2009. Ett år som präglats av bl a influensa och självklart sociala medier. Från bruttolistan, som i år omfattade 1500 ord, presenterades 30 ord sedvanligt vid nyår. Några ord tyckte jag kändes väldigt familjära, andra totalt främmande. Här följer några exempel:
Vi spritade ju händerna så att handspriten tog slut och var omöjlig att få tag på. Ordet svininfluensa har nämnts tusentals gånger under året (är dock en felaktig benämning på den nya influensan A(H1N1) [svininfluensa refererar till en annan, tidigare typ av influensa].
Sociala medier med ord som följare, tvittra, twittra och kvittra är ju väletablerade begrepp vid det här laget, medan frimester (semester då man är helt ledig och inte uppkopplad till arbetet via e-post eller mobil) var okänt för mig -dock enkelt och självklart.
Spikmattan – årets julklapp. Ordet är väldigt hemtamt medan alfanummer
(“telefonnummer” i form av ett namn eller ord i stället för siffror) var något nytt. RFSU har föreslagit användning av slidkrans i stället för det hittills använda och mer “värdeladdade” ordet mödomshinna.
Fiskpedikyr – pedikyr där man utnyttjar fiskar som gnager av hudflagor på foten (usch! – var förekommer det?) och chefsnappning – anställda håller sin chef inlåst för att för att hindra nedläggning av arbetsplats [efter det engelska uttryck som användes i Frankrike, bossnapping]. Dessa ord känns dock helt främmande för min del.
Orden i Språkrådets nyordslistor är inte alltid helt nya, men de har ökat i användning eller varit aktuella under året. Se hela listan!
En längre och utförligare lista över nyorden 2009 kommer att publiceras i Språktidningen och i Nationalencyklopedins årsbok. I Språktidningen och på språkrådet.se kommer senare även en lista över 00-talets nyord att publiceras.
Månadens ord hos Språkrådet är förresten vampyr, varulv och vamp. Nog så aktuellt med vampyrfilmer på både bio och TV!
En person, som definitivt gjort avtryck är Susan Boyle, som mot alla odds slog igenom i Britain’s Got Talent. Den lilla knubbiga “tanten” från den engelska landsbygden slog alla med häpnad och rev ner stående ovationer vid sitt första framträdande någonsin inför större publik. Så härligt att kunna slå i underläge! Hur bilden av en alltmer stylad och exponerad Susan senare under året krackelerat är bara att beklaga, berömmelse kan vara tungt att bära.
Vad gäller 2010 lär det bli ett spännande och händelserikt år. Vi kan förhoppningsvis se fram emot högkonjunktur och så väntar ju riksdagsval, två prinsessbröllop, OS och fotbolls-VM. Dessutom förväntas Sociala Medier få ett genombrott på bred basis.
Gott Nytt År önskar
Birgitta, Charlotte och Josephine
På väg till Stockholmståget en råkall decembermorgon passerar jag en luggsliten och blåfrusen man. Med en spasmisk handrörelse räcker han mig ett exemplar av magasinet Faktum. Vi växlar några ord om kyla och kommande snöoväder innan jag stressar i väg till den varma tågkupén.
I Faktum läser jag lite senare om försäljare nr 180, nr 264 nr 212 och nr 278. Alla berättar om saknad inför julen, flera är hemlösa och utan hopp om en bättre framtid.
I veckan sändes också ett reportage på TV4 Nyhetsmorgon från Stadsmissionens Bostället i Stockholm. Där ska det firas jul med julbord och t o m en och annan julklapp. Men det är bara en liten del av alla 4.000 (varav ¼ kvinnor) hemlösa i Stockholm, som får uppleva lyxen av en stunds ombonad värme.
För många av oss med familj och ett eget hem är gemenskap och julmys något självklart. Men låt oss stanna upp ett ögonblick. Tänka tacksamma tankar. Bjuda in någon till gemenskapen som vi vet sitter ensam över julen. Och låt oss ge bort lite av vårt överflöd till människor i nöd.
När floppar ett klimatmöte? Hvergang! Ja, denna fyndiga rubrik prydde (den utmärkta) tidskriften Fokus förstasida redan några dagar innan klimatkonferensen började i Köpenhamn. Ack, hur väl stämde inte detta med det verkliga resultatet två veckor senare.
De största bovarna i dramat verkade inte beredda till några eftergifter och tidigare i veckan pratades också om brist på ledarskap, samt att viktiga aktörer i näringslivet lyste med sin frånvaro.
Desto roligare är det då att kunna berätta om ett seminarium med rubriken Smart Green Home 09, som ägde rum i Köpenhamn den 8 december och som ur ett mångfaldigt perspektiv belyste de gröna hemmens nuläge och framtid. Begreppet Green Homes fick en ny innebörd, en smart sådan.
Ett åttiotal deltagare från bl a Singapore, USA, Tyskland, Holland, Norge, Danmark och Sverige hade samlats för att bl a dela med sig av kunskaper och erfarenheter inom just Green Homes på praktisk och teknisk nivå. Samtidigt påvisade man även möjligheten till 30% lägre elräkningar.
Men vi fick också höra om intressant och innovativ stadsplanering i Singapore, fakta och ambitioner hos dansk vindkraft (som inom relativt snar framtid kommer att stå för 50% av landets energiförsörjning, jämfört med dagens 23%). En dansk arkitektbyrå visade ett vinnande koncept på intelligent och användarvänligt boende med spännande och annorlunda lösningar och Göteborg Energi presenterade en case study med smarta mätare som provas på bred basis.
Det var första gången seminariet Smart Green Home arrangerades, men det finns redan planer på fortsatta aktiviteter – förhoppningsvis nästa gång i Sverige.
Även om konferensen bara relaterade till en liten bråkdel av alla de ämnen och problemställningar, som var aktuella under klimatmötet i Köpenhamn känns det ändå bra för oss som var där att vara delaktiga i något som upplevdes som konstruktivt och relativt gripbart.
Affärskedjan Tesco (drygt 4.300 affärer i 14 länder) har råkat i blåsväder. Julkortet enligt ovan föreställande ett barn – rödhårigt – sittande på Jultomtens knä anses vara diskriminerande och dras därför tillbaka från sortimentet.
“Santa loves all kids. Even the ginger ones”. Så lyder texten på kortet i fråga. En mamma med tre rödhåriga barn uppfattade kortet som kränkande, klagade hos butikspersonalen i York, England och uttalade sig även offentligt, vilket föranledde en kraftig reaktion bland medier och bloggare i Storbritannien.
Kortet har nu tagits bort ur sortimentet och Tesco har gått ut med en offentlig ursäkt.
Om barnet varit färgat, överviktigt, anorektiskt, handikappat etc – hade vi förmodligen instinktivt tyckt att det var provocerande. Men om det varit ett barn med lockigt hår eller fräknig hy? Vad är diskriminerande? Är det en personlig upplevelse?
Jag undrar också över den snabba och kraftiga exponeringen av en sådan här “banal” händelse. Hur det kan få en sådan dignitet? Jag tycker bara kortet är ovanligt töntigt och allmänt smaklöst. Men diskriminerande och värt en sådan uppmärksamhet (nu även i svensk media)? Är det så triggande? Eller råder det bara allmän nyhetstorka?
Men det klart jag är ju inte rödhårig. Vad tycker du?
Tre företag från respektive 14 branschkluster nominerades av totalt 2174 pressrum på MyNewsdesk och SentoClone AB utsågs till årets pressrum i kategorin Biotech och Medtech.
Utmärkelsen Årets Pressrum går till det företag som utifrån branschens förutsättningar bedöms ha lyckats bäst med att optimera sitt pressrum och utnyttja möjligheterna med MyNewsdesks PR-verktyg. Detta för att uppnå en effektiv distribution av pressinformation för bättre spridning och mer publicitet.
De 14 vinnande företagen och organisationerna representerar näringsliv, offentlig sektor, idéburna och ideella organisationer.
Mingla gör man i den digitala världen, men som komplement blir det ibland aktuellt att mingla in reality. Är du bra på det?
Nedan följer några punkter att tänka på för att effektivisera och optimera ditt minglande:
• Tänk på varför du är där och sikta in dig på att ta kontakt i “rangordning”.
• Träna på din “elevator speech” – du har ofta lika lite tid som “mellan två våningar i hissen” för att presentera dig och göra avtryck.
• Kom i god tid så att du hinner coola ner dig lite och fokusera.
• Fastna inte med samma person utan växla “objekt” då och då. Byt visitkort, så du kan följa upp kontakten.
• Träning ger färdighet. Gillar du inte att mingla kom ihåg att man brukar säga att bara 10% av din nervositet syns. Det är bara att träna på.
Det är bra att ha förberett ett s k “Elevator speech”, en kort och kärnfull presentation av dig själv och ditt företag/jobb. Slagkraftig och intresseväckande. Högst en minut lång. Det kan tyckas svårt att hinna säga “allt” på så kort tid, men det går bra med lite eftertanke och man behöver ju inte säga allt. Att avsluta med en bra knorr, som öppnar för fortsatt kontakt är förstås optimalt. Testa själv – det är bra att kunna!
Definition av mingel på Wikipedia: (ja, så enkelt är det väl) – Mingla är att där människor träffas blanda sig med de närvarande, för att under småprat bekanta sig med dem. Ordet är ett lån från engelskan där mingle betyder ‘blanda sig’ eller ‘umgås med’.
Funktionshandikappade Praktikant-Jerry har väckt enorm uppmärksamhet som ny praktikant i Icas omtyckta och prisbelönade reklamfilmer. Ovanstående film har t ex visats 243 161 ggr på You Tube och Jerry/Mats Melin har ett fyrtiotal grupper och fanklubbar på Facebook.
Filmerna om Praktikant-Jerry väcker många känslor, men mottagandet har på det hela taget varit mycket positivt. Före projektstart togs kontakter med FUB, Förbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, som välkomnade initiativet. Från Icas sida betonar man att avsikten är att lyfta fram de fördomar som finns i samhället och att det verkligen inte handlar om att göras sig lustig på någons bekostnad.
I en artikel i onsdagens DI “Svenska företag är fega” (finns tyvärr inte på nätet) läser jag om Icas vd Kenneth Bengtsson, som berättar om bolagets handlingsprogram “Vi kan mer”. I samarbete med bl a Samhall tänker Ica anställa mellan 500 – 1000 funktionsnedsatta personer för att jobba i butikerna. Inspiration till reklamfilmen och handlingsprogrammet “Vi kan mer” kommer från teaterensemblens Glada Hudiks uppsättning av “Elvis”. Jag såg själv föreställningen i Göteborg förra vintern. Fantastisk och tankeväckande! Se den om ni får tillfälle!
Ica har genom sina reklamfilmer, som började sändas redan 2001, hittat en väg att ta ställning och exponera sina värderingar. Men VD Kenneth nämner även idéer om att delta i olika mångfaldsprojekt och stöd till minoritetsgrupper som måste involveras i samhället, samt 65+are, som borde beredas tillfälle till fortsatt jobb om så önskas.
En eloge till Ica med VD Kenneth Bengtsson, som går i bräschen för den här typen av insatser och företagens sociala ansvar. Förutsatt är då att engagemanget är en hjärtesak och inte ett varumärkesbyggande på falska grunder.
Tisdag morgon samlades ett antal morgonpigga (?) DI-prenumeranter på Storan i Göteborg för att höra om en tidning i förändring.
DI:s nytillträdde chefredaktör Peter Fellman berättade om satsningen på fem olika produkter: papperstidningen, di.se, DI Weekend, tidskriften Dimension och så DITV. Dessutom tog han upp beslutet att skilja på exponering via nät och papper. Det ska inte kosta något att läsa informationen på nätet, men å andra sidan ska den heller inte överensstämma med materialet i den tryckta upplagan. Runt om i världen löses den här problematiken på olika sätt. Det ska bli spännande att följa utvecklingen här!
För oss utanför 08-området var också beslutet om satsning på lokal närvaro runt om i landet en positiv nyhet.
Peter betonade även hur viktigt det är att behålla känslan av litet företag och att brinna för sin uppgift. Personligen vill han fungera som inspiratör och kan tänka sig att – så tävlingsmänniska han är – jobba på att bli en bättre förlorare.
Gina Tricot startade för 12 år sedan och omsätter i år ca 2,3 miljarder kronor – vilken bedrift. Jörgen gav intervjuaren Lotta Edling, ny redaktionschef på DI en match med mycket raka och lite oväntade svar. En extra krydda i sammanhanget.
Med Jörgens målsättning “att alltid vara/bli lite bättre” förstår man att han trots framgångarna inte slagit sig till ro och jag gillade också det kluriga “att inte förändra såvida man inte kan förbättra, såvida man inte vill försämra”.
En lansering i Tyskland finns nu närmast på agendan. I gott sällskap med där redan befintliga H&M och IKEA. Lycka till!
DI:s initiativ till att möta sina läsare på hemmaplan uppskattas mycket. En träff (gärna med de lokala journalisterna Gerhard Larsson och Kim Lundin) då och då rekommenderas för utbyte av kontakter och idéer till gagn för båda parter. Gärna då också med lite mer tid för frågor och diskussioner!
Kan presentationen av en kvartalsrapport vara kul? Och kan humor vara en naturlig del av ledarskapet? Ja, det är frågor som diskuteras när Roa Produktion, ett produktionsbolag inom stå-upp-komik utbildar chefer i humor. Första utbildningen (se artikel i VA) hölls i början av oktober och fick bra gensvar.
Att en ledare är personlig och pålitlig anses ju viktigt. Och att ha en chef med karisma, som man kan skratta tillsammans med är definitivt ett plus. Men är humor en väsentlig del av ledarskapet?
Thomas Järvheden, årets manlige komiker 2004 utbildar i komisk retorik. Enligt Thomas är det A och O att vara närvarande, att känna in och ta de tillfällen som kommer. Och att det då inte heller är någon risk att uppfattas som flamsig och oseriös om man skämtar om viktiga saker. I en företagskultur där man kan tillåtas ha roligt är det god stämning och det påverkar i slutändan även hälsan.
Enligt Thomas kan alla utveckla humor som egenskap och han ger några snabbtips:
- Var realistisk – du blir kanske ingen komiker, men behöver inte vara en tråkig chef
- Titta på stand-up-komikerna (se några länkar nedan)
- Undvik sexistiska skämt
Och kanske kan du testa att lägga in en seriestripp nästa gång du drar resultatet?
Visst är humor en personlig tillgång, men också en tillgång för omgivningen. Vi mår bra i en humoristisk atmosfär och att ett gott skratt förlänger livet är ju vetenskapligt (?) bevisat. Men att som ledare “använda humor” i såväl kommunikation som ledarskap måste bottna i en personlig trygghet och att det känns naturligt. Annars blir det lätt ansträngt och t o m negativt.
Jag funderar också på hur det är med den ”svenska mentaliteten” - har vi svenskar humor och vågar vi använda den? Och finns det någon differens i hur en manlig respektive kvinnlig “humoranvändande” chef uppfattas?
Förmodligen har många redan sett och hört talas om Matt. Men jag skriver om honom ändå för jag tycker det är en härlig story!
Matt, 32 år bor med sin flickvän Melissa och hunden Sydney i Seattle, Washington. Han har de senaste åren rest tre gånger runt hela världen. För att dansa. Senaste gången tillsammans med människor som sett honom dansa ensam på internet och som ville vara med . Under sex månader dansade Matt genom 39 länder på sju kontinenter. Den senaste resan gjorde han 2008.
Stride gum har fungerat som sponsor – tala om att få valuta för pengarna!
En av många kommentarer på You Tube:
Great Vid. Thats what people all over the world link together, no matter what religion or culture they belong to…
*thumbs up* for this project, showing us a little part of universal peace. Thank you!
Jag håller med – Matt dansande på alla dessa fantastiska platser runt om i världen tillsammans med alla glada och entusiastiska människor förmedlar känslor av hopp och glädje!
99 procent av Rysslands viktigaste medier finns i Moskva och bara ett dussintal publikationer ges ut i hela landet. Därför är förstås PR-marknaden också starkt centraliserad.
På regional basis är det mycket svårt att få information publicerad och det krävs betalning såvida man inte representerar ett myndighetsägt företag. Korruptionen är mycket besvärande, men å andra sidan kan man bli garanterad införande om man hostar upp en viss summa. Ja, man kan t o m specificera viss dag och plats i tidningen.
I Moskva tillämpas s k “stopplista” – mot ett visst belopp informeras PR-byrån om planerade införanden relaterade till kunder. Byrån kan då granska artikeln, ändra i den och t o m stoppa den – mot extra betalning förstås.
Det positiva är dock att de korrupta medierna ofta har en relativt begränsad läsekrets. I stället kan man koncentrera sig på några få, oberoende medier med stort inflytande, som trots allt finns även där.
Som PR-konsult fascineras/avskräcks jag av de arbetsförhållanden som beskrivs ovan, men kan inte heller låta bli att reflektera över de förändringar som pågår i vårt eget medielandskap med köpt plats och påverkan av sociala medier.
För mer information – Se Tendens Special nr 3 (finns ej i digital form) Leonid Konik, Chief Editor ComNews Group - och googla på PR Professionals Newsletter Juli 2009
Ja, det är en gammal sanning, som vi hört många gånger. Trots det träffar jag fortfarande förvånansvärt ofta på personer som inte tycks ha tagit till sig detta faktum (här pratar vi ju förstås önskad publicitet).
Den utmärkta tidskriften Fokus har låtit mediebevakningsföretaget Infopaq göra en studie över mediegenomslaget för de tio högst listade makthavarna i Sverige under oktober 2008 – oktober 2009.
Toppnotering alla kategorier når Maud Olofsson under Saab-krisen i februari, men Wanja ligger bra till med en riktig mediestorm under tre veckor i mars-april. Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt alternerar med att vara mest omskrivna i svensk press. Och så i botten ligger de s k dolda makthavarna Marcus Wallenberg, Gustaf Douglas och moderaternas partisekreterare Per Schlingmann. Familjen Wallenbergs motto “Att verka men inte synas” är ju en känd klassiker – men inte kan väl någon på allvar hävda att detta skulle vara något positivt idag?! Utom möjligen Wanja förstås.
Informationen om mediegenomslag är intressant, men att enbart se till synligheten mätt i antal artiklar per månad känns lite trubbigt. Det hade varit ännu intressantare att se en mer mångfacetterad bild där även hänsyn hade tagits till närvaro i sociala medier.
Idag börjar VM i Minne med drygt 85 tävlanden från 20 länder. Fyra minnesatleter har rest till London för att försvara de svenska färgerna. Tävlingen pågår i tre dagar och för första gången ställer Sverige upp med ett fullt landslag – det är förbundskapten Idriz Zogaj från Göteborg tillsammans med Mattias Ribbing från Stockholm, Boris Carlsson från Växjö och Daniel Andersson från Falkenberg.
Det är tiokamp som gäller och de tävlande memorerar bl a spelkort, siffror, ord, fiktiva händelser/år och ansikten/namn. Idriz har bl a som mål att slå sitt eget personliga rekord med fyra !!! kortlekar.
Tyskland och England är ledande nationer, men Kina kommer starkt. VM i Minne har arrangerats sedan år 1991, även den gången i London. Associationer och bildspråk är grunden. Träning och åter träning är nödvändig, men för övrigt krävs ingen speciell talang. Alla kan bli minnesmästare! (se Idriz memorera kort på You Tube)
Praktisk användnig – ja, bortsett från att det blir lättare memorera shoppinglistor etc resulterar träningen i hög koncentrationsförmåga. Man kan också se tydlig nytta inom såväl skolväsende som sjukvård.
SM i Minne arrangerades för första gången i september i år i Göteborg. Då var mediekarusellen total. Även inför VM är minnesatleterna populära i media. Se/hör några exempel!
Nu hoppas vi på fina svenska rekord i London. Det finns målsättning att komma topp tio och särskilt att slå Norge!
Vi önskar hela landslaget LYCKA TILL!
Restaurang Swea Hof, en del av Elite Plaza Hotel på Västra Hamngatan i Göteborg är en riktig pärla. Med fantastisk mat och extremt trevlig personal. Den “fina” affärslunchen blir en trivsam och avkopplande stund för den stressade gästen. Små + i kanten är den lilla aptitretaren och den avslutande minidesserten. Rekommenderas!
OBS – Det kan vara svårt att hitta parkeringsplats på nära håll under lunchtid. Kungsgaraget kan vara lösningen.
Nu på torsdag morgon ska jag kolla in struktören David Stiernholm under ett frukostmöte hos Connect Väst i Göteborg (kontakta Karin Burö kb@connectvast.se om du vill anmäla dig!). David ska tala under rubriken “Ät aldrig mangon hel!” Fyra tumregler för god personlig struktur, som hjälper dig få koll på läget och mer tid över. Låter mycket spännande! Kanske trillar det ner en pollett så t o m jag fattar hur jag ska få lite bättre ordning på tillvaron!?
Varje måndag morgon kl 08.45 kommer ett e-mail med strukturtips från David, som man antingen kan läsa som pdf eller lyssna på som mp3. I går kom 87:e utgåvan! Enkla och praktiska råd hur du hanterar din vardag på bästa sätt. Med ordning och reda. Igår fick man t ex veta hur man kan ta hand om den fulla mailboxen när man kommer tillbaka efter en ledighet. Planera in processtid redan från början! Och tänk du kan redan nu avsätta tid efter jul- och nyårshelgen!
Idag har David uppdrag som struktör med kunder på alla nivåer i organisationen och i olika konstellationer – individ, grupp och ledning/styrelse. Företagsbransch och storlek är varierande.
Hur ser då David på framtiden? – Vill vara “the go-to guy” (bra uttryck!) när det gäller struktur och internationellt etablerad. Samtidigt vill han fortsätta att själv jobba direkt med människor, den personliga kontakten är viktig och att vara genomförare.
Hur är det med den egna strukturen? Jo då, David lever som han lär och har förstås samma behov av ordning och reda som alla andra. Själv säger han dock att han lever i en experimentverkstad, han testar på sig själv och lär sig nya saker hela tiden. Och han har anpassat sig vartefter, löst vissa saker och fått erfarenheter att jobba vidare med.
Om man nu vill införa struktur i sitt liv. Varför lyckas man inte?
1. Tar för stora grepp
2. Dåligt samvete – skjuter framför sig
Det gäller att hitta praktiska lösningar när man vill förändra:
1. Gräv där du står
2. Ta små steg
Prenumerera på Davids Nyhetsbrev med strukturtips eller följ honom på bloggen. Det finns även möjlighet att ta del av Davids goda råd via podcast och i en webbshop finns ljudböcker, E-böcker, koll-på-läget-kort och Tickler files.
Häromkvällen var jag på Hagabion i Göteborg och såg dokumentären Agnès Stränder om den färgstarka franska regissören Agnès Vardas liv. Det är en självbiografi där Agnès ser tillbaka på femtio års arbete i filmens värld, men hon bjuder också på inblickar i sitt privata liv. Vi får följa drygt åttioåriga men mycket vitala Agnès från tidigaste barndom till idag. Hennes liv kantas av ett stort antal fascinerande personligheter och i marginalen noteras även några viktiga historiska händelser.
Detta är en film att njuta av – vacker, harmonisk och sympatisk.
Fakta: På 1960-talet var Agnès Varda en av de regissörer som företrädde den Franska nya vågen. Hon var gift med filmregissören Jacques Demy och på hennes repertoar finns filmer som Cléo från 5 till 7, Min lycka, Flickorna fyller 25 och Efterskörd. Agnès stränder vann César 2009 för Bästa dokumentär.
Plus: Ett plus i kanten är att filmen visas på trivsamma Hagabion. En biograf av gamla sorten. Inte helt praktisk, men med fin atmosfär och numera uppfräschad restaurang där man t o m kan ta sig ett glas vin före eller efter föreställningen.
Ja, så stor är den konsumtion som kvinnor styr över. En snabbt ökande marknad, som redan nu är dubbelt så stor som Kina och Indien tillsammans. Hur tar man då som produktutvecklare och marknadsförare bäst hand om denna gigantiska målgrupp?
Harvard Business Review presenterade nyligen en stor undersökning, som bygger på intervjuer med drygt 12.000 kvinnor i olika åldrar och med olika bakgrund såväl geografiskt, som socialt, samt med olika personliga förhållanden. En gemensam nämnare framkom - känslan att nonchaleras av såväl produktutvecklare som marknadsförare och handel.
Speciellt gäller detta kvinnor över 50-60 år. Det är synd. Denna köpstarka grupp har starkt inflytande på det egna hushållet, men ger också råd till barn, barnbarn och föräldrar. Dibs, som levererar e-handelssystem visar på att Kvinnor e-handlar mer än män och enligt en engelsk undersökning från universitetet i Essex är det kvinnan som oftast bestämmer när det är dags att flytta.
Inom branscherna livsmedel, skönhet, hälsa, kläder och finanssektorn finns största potentialen att specifikt rikta sig till kvinnor som grupp. Vad kan man då tänka på när det gäller marknadsföringen – ja, inte att “måla produkten rosa” i alla fall!
En del försök att specifikt adressera kvinnor har blivit riktigt tokiga. Som när t ex Dell via sin hemsida skulle lansera en laptop vid namn Della. Säljargumenten var färg, tillbehör, kaloritabeller och matrecept, vilket resulterade i irritation från målgruppen.
Och nu finns det hotell med rum/hela våningar bara för kvinnor. På St Paul’s i London kan man t ex bo i en särskild korridor med “Female friendly rooms” med extra garderober, badrum med imfria speglar och lyxigare känsla. Endast kvinnlig personal är tillåten. Overdoing!
När det gäller marknadskommunikation med kvinnliga förtecken är jag övertygad om att lättillgänglighet och tidsbesparing i kombination med kvalitet fungerar bra som ledord. Socialt och ekologiskt ansvar, liksom konkret användarnytta är också käckt. Märkvärdigare än så är det inte!
(Ovanstående text refererar och citerar delvis Carin Fredlunds artikel i DI från den 28 oktober.)
People to people i stället för paper to people – en målsättning för Göteborgs Stadsteater är att öka antalet personliga möten med teaterns publikgrupper. Ej endast i scen och salong utan även ute på t ex arbetsplatser. En annan ambition är att sänka trösklarna och att skapa naturlig närvaro i teaterhuset.
Pia Wahlqvist arbetar som “publikarbetare” och har ansvar för personliga kontakter med företag/organisationer.
Pia har en konstnärlig bakgrund som kostymdesigner från flera olika teatrar de senaste 20 åren och sedan två år är hon nu anställd på Stadsteaterns marknadsavdelning. Det är en ny tjänst, som bidragit till att teaterns kontaktnät utökats väsentligt.
Ett bra exempel på aktiviteter utanför huset genomfördes i samarbete med IKEA under en lördag i maj. Med ett 70-tal medverkande spelades tio olika scener upp runt om i varuhuset i Bäckebol norr om Göteborg. Vad är detta? Är det på riktigt? Reaktionerna hos de förvånade kunderna var mycket positiva och överraskningsmomentet fungerade fullt ut.
Under de närmaste månaderna kan vi se fram emot en mycket spännande och intressant repertoar på Stadsteatern. Några exempel är: Carin Mannheimers ständigt utsålda Sista dansen, som med humoristiska förtecken träffsäkert skildrar tillvaron på hemmet. Peter Dalle presenterar Familjen, en amerikansk tragikomisk dundersuccé om familjeliv. Och så Hantverkarna, en komedi/fars om husrenovering – där nog många känner igen sig.
För egen del såg jag nyligen – inbjuden som företagskontakt av Pia – Susanne Ostens Publiken, som i sig själv är ett bra exempel på det arbete som pågår med nära publikkontakt.
Dramat Publiken bygger på en pjäs skriven 1929 av den radikale spanska poeten Federico Garcia Lorca. Välkända Susanne Osten regisserar för första gången i Göteborg och föreställningen har fått strålande recensioner. “Att inte förvänta sig att förstå allt utan att se det hela som en upplevelse,” är Susannes egen rekommendation. Jag förstår vad hon menar, dramat är en utmaning med obefintliga gränser mellan scen och salong. Ett öppet sinne och avkall på invanda föreställningar krävs. Men vågar du blir det en upplevelse att minnas!
Ett av dagens heta diskussionsämnen var så klart sociala medier. Vi konstaterade bl a hur viktigt det är att tänka till innan man gör en satsning. Det är visserligen gratis att använda sociala medier, men det krävs personella resurser och det är viktigt att ha planerat för detta. Vid en snabb handuppräckning visade det sig att en stor del av de närvarande var upplagda på Facebook och en del twittrade också. Bloggandet var inte lika utbrett.
Hur skriver man en intressant pressreleae? Ja, det var en fråga som alla ville ha svar på. Några handfasta råd: Skriv enkelt, tydligt, kortfattat och lägg gärna till bilder/illustrationer. Material som går att använda direkt och tillgänglighet vid eventuellt intervjubehov är extra plus förstås.
Vi pratade också en del om mätbarhet vad gäller PR. I vår bransch presenteras ju ibland t ex “värdet” av PR/publicitet schematiskt med formeln “annonskostnaden x 7″ (en helsidesannons i DI kostar t ex 120.000:-). Detta är dock ett trubbigt sätt att räkna värde. Vi ser ju hellre långa satsningar med utvärdering i ett helhetsperspektiv.
Bland exempel på goda PR-satsningar nämndes Ostindiefararen Gotheborg. Gösta Andersson från storsponsrande SKF, berättade om affärsnyttan via de öppnade nätverk som bl a var ett resultat av satsningen på PR.
En annan intressant fråga var: Är kulturen resp näringslivet bra på att använda PR? Här kunde vi bara konstatera att näringslivet nått mycket längre. Frågan varför återstår att besvara……
En blekare och alltmer härjad Guillou löper sedan några dagar gatlopp i medierna. Undrar om han har kontaktat någon PR-konsult för krishantering? I det här skedet är det förstås ganska meningslöst – det är redan kört. Men det klart, igår erkände han ju att han begått två misstag. Då kanske han ändå är under bearbetning?
Nyligen läste jag Paul Ronges utmärkta bok “När Janne Josefsson ringer”. Där handlar ett långt avsnitt om just krishantering. Paul är numera själv PR-konsult men har tidigare jobbat länge som journalist, bl a grävande på flera kvällstidningar. Här finns många goda råd att beakta i samband med kris och många bra och intressanta exempel. Läsning rekommenderas, inte minst i proaktivt syfte!
(se även dagsaktuell info om avveckling av Ronge Kommunikation, men med planer på ny verksamhet)
Jag vet också hur det är att känna sig som ett villebråd, även om jag i min position inte var personligen ansatt. För många år sedan var jag informationschef på IT-raketen Prosolvia. En journalist på den stora affärstidningen utsåg oss till sin “tolvtaggare” – en sådan som det är status att fälla. Nio månader senare - med många åskådare via ständigt hög mediabevakning - gick bolaget i konkurs den 28 december 1998. De nio månaderna kan inte beskrivas som något annat än ett rent helvete, även om det för min personliga del visserligen gav ovärderlig erfarenhet och kompetens inom område krishantering.
Dreven kommer och går, ibland kortvariga men priset är ändå högt och upplevelsen smärtsam. Med egen erfarenhet i färskt minne, trots många års distans finns därför – rätt eller fel – min sympati idag hos människan Guillou.
I år var det Newbody (strumpor o underkläder för ideella grupper), Microbial Analytics Sweden (analyser av mikroorganismer) och slutligen Alex Miljöteknik (en miljövänlig papperskorg), som avgick som segrare. Grattis och lycka till med er fortsatta utveckling!
Inledningsvis fick vi också lyssna till trendanalytiker Göran Adlén – som vanligt full av energi och humor – när han talade bl a om 40-talisterna, som kommer att ställa nya krav på det mesta och om extremservice – det som krävs i den framtida kundkontakten. Därefter berättade etnologen Ida Hult om samhällstrender, livsstilsförändringar och beteendemönster utifrån egna intressanta observationer i svenska hus och hem.
Föreläsningar och prisutdelning varvades med ett trivsamt mingel och Erik Blix agerade initierad och lättsam moderator i positiv anda.
Nätverkande via communities i all ära, men det kan inte ersätta det levande mötet. Här bygger du fortfarande en stor del av ditt viktiga kontaktnät och vårdar ditt bolags/personliga varumärke. Urvalet vad gäller nätverk är stort och tid är ju en begränsning. Dessutom finns det en del att fundera över vad gäller manliga, kvinnliga resp blandade nätverk. Det kan vara värt att tänka igenom vad du vill uppnå med ditt nätverkande, ja faktiskt lägga upp en strategi. Vad förväntar du dig? Kontakter? Affärer? Kunskap? Stimulans?
Jag odlar dessutom ett personligt nätverk med “udda” kontakter – här finns bl a tänkologen, struktören, futuristen, modisten, designern, stylisten, konstnären, fotografen, frilansen, översättaren, författaren, affärscoachen och så förstås minnesatleten. I de här mötena får jag input med stimulans och livsglädje – det behövs när man som konsult står för mycket givande och drivande.
Se även: Nätverken som lyfter karriären i Veckans Affärer (de flesta kvinnliga nätverk)
Har inte kunnat hitta motsvarande lista för manliga nätverk? Eller varför inte blandade nätverk? Finns det en sådan?
I DI/Weekend viker han återigen ut sig. Arne Mårtensson. Men denna gång som livsnjutare på heltid och definitivt före detta karriärist. För tre år sedan gjorde Arne det som jag är övertygad om att många av hans kollegor i näringslivet mer än gärna skulle göra. Han hoppade av en välavlönad topposition som ordförande i Handelsbanken. Sedan gav han sig ut på en tre år lång jordenruntsegling med sin hustru Heléne. Nu är han alltså tillbaka, har nyligen publicerat boken Vid nytt roder och ser fram emot nya seglatser. Med nya perspektiv på livet.
Jag fruktade att Arne var unik. Men idag träffade jag en likadan. En VD, som “frivilligt” lämnat “makten och härligheten” bakom sig. Han talade om det vackra soliga vädret och om morgondagens andjakt. Slipsen skavde lite runt halsen, han hade inte använt någon slips de senaste 12 veckorna. Men han log och tog gärna bussen till uppdraget som ordförande i den välkända stiftelsen.
Kanske finns det hopp för VDarna? Att livet kan vara rikt och sunt efter förtidspensioneringen. Och inte tomt och meningslöst i avsaknad av kvartalsrapportering och bekräftelse.
Är du “beroende” av att ständigt uppdatera din status och att förmedla vad du håller på med – möten, resor etc. Ja, helt enkelt vad som händer, stort som smått. Känner du dig rastlös eller stressad om du inte hela tiden kan vara uppkopplad och lägger du allt större del av ditt umgänge på internet?
Enligt den engelske internetpsykologen Graham Jones får det ständiga uppdaterandet oss att fyllas av en känsla att tillhöra ett större sammanhang. Dessutom känner vi samhörighet – och det är en våra största drivkrafter.
Kanske frestas du tom att skapa en ny personlighet online, en person som är mer spännande och intressant än vad du är i levande livet?
Jag tror det är många som känner trycket. Att hänga med. Att inte gå miste om något.
Men det är väl som med allting” nytt”, så småningom hittar vi förhoppningsvis en balans även när det gäller vår närvaro online. Under tiden kanske vi ska koppla ner en stund!
I fredags kväll invigdes utställningen Sjöfartsmuseet nästa! i samband med Kulturnattas öppnande i Göteborg. Sjöfartsmuseet nästa! visar historia, samtid och framtid och är ett första steg i det stora förändringsarbete som kommer att genomföras under de närmaste åren.
Det var ett stort antal besökare på plats och här fanns verkligen något för alla! Vad sägs om ett webbakvarium med livesändning från havets botten, en fiskpinnes väg till tallriken, Håkan Hellströms sjömanskostym och Tatuerar-Kalles fantasieggande motiv. Och så några av dagens svåra frågor som skrotning av fartyg i tredje världen och problemen med nutida pirater.
Under de senaste åren har Sjöfartsmuseet slagit publikrekord varje år och förra året uppgick antalet besökare till 110.000. Museet har en stor trogen besöksgrupp, men har under senare tid även öppnat upp för nya målgrupper med utställningar om t ex tatueringar och gaykultur.
Ett långsiktigt arbete pågår (där jag har nöjet att delta) med strukturerat PR-arbete inklusive presskontakter, events och seminarier.
Museichef Anna Rosengren är en föredömlig ambassadör för sin verksamhet och leder med stor entusiasm nu bokstavligen Sjöfartsmuseet in i framtiden.
Illustration: Ola Jeppson
Foto Håkan: Sture Johansson
Tatuering: Tatueringsstudion Bloodwrok Tattoo
Inlagt av Birgitta
Enligt önskan (se kommentar under inlägget “Konsten att sälja till 50+”) fortsätter jag utveckla tankarna kring marknadsföring för 50+. Denna gång bl a inspirerad av Docent Peter Öberg och Jan Nord, creative director H&M i tidskriften Tendens.
“Uniage” är ett intressant uttryck som bygger på att våra fördomar om olika åldrar håller på att försvinna. Det är ju t ex inte längre ovanligt med en 80-åring i jeans. Marknadsföringen kommer följaktligen i de flesta fall bli mindre ålderssegmenterad. På H&M vill man t ex gärna se 65-åriga Catherine Deneuve som modell. Som manliga ideal kan man nämna Keith Richards (65 år) och Sean Connery (78 år) – vem bryr sig egentligen om hur gamla de här coola killarna är? Se Sean Connery och Catherine Deneuve på You Tube, när de modellar för Louis Vuitton!
Om man tittar på 50+ i sammanhang sociala medier kan de väl generellt inte precis betecknas som några early adopters (även om min åldersgrupp förvisso kommer starkt på Facebook). Jag kan tala för mig själv – i det längsta försökte jag värja mig från som jag tyckte ett mycket jobbigt område där jag inte kände mig komfortabel alls. Nu bloggar jag, men det finns mycket kvar att lära.
Är du dessutom chef tillkommer alltför ofta prestige och revirtänk. Därmed finns det också en risk att man väljer bort att sätta sig in i vilka möjligheter som finns och vilka resultat som kan uppnås med sociala medier. Här krävs tydlighet och goda exempel. Och att påvisa faktiska resultat. Förr eller senare lär vi alla komma till insikt – utvecklingen går inte att stoppa!
Josefin Lassbo fick nyligen utmärkelsen Årets Rookie av Företagarna och Business Region i Göteborg. “Ekologiskt” och “hållbar kläddesign” är ledord för Josefin, som med tio års engagemang börjar bli ordentligt rutinerad. Dock är det enligt Josefin först nu omvärlden hunnit ifatt och som det är möjligt att jobba med ekologiska förtecken.
Josefin är också en utmärkt föreläsare och kommunikativt mycket genomtänkt och välformulerad. Då handlar det självklart om design, men framför allt generellt om hållbar utveckling. Under våren föreläste Josefin på nätverksträffar med bl a MIG och Connect Väst, längre fram i höst väntar dels ett seminarium inom hållbar utveckling och ett juryuppdrag vid en tävling om ekosmart mode vid en designtävling i Köpenhamn. Slutligen återfinns Josefin numera på Talarforums talare över intressanta och kompetenta talare.
En person/företeelse kan ibland upplevas som ”fejkad”, men med Josefin är det äkta vara. Hon lever enligt en mycket stark värdegrund och det slår igenom i alla delar. Med ett eldrött, lockigt hårsvall och blek, fräknig hy matchar till och med utseendet budskapet väl. En inte alltför vanlig – och oftast svårkorrigerad – tillgång. Josefin är verkligen en mina favoritkunder!
Det finns mycket att vinna på att förstå hela åldersbilden! Vi har nämligen minst fyra, kanske sju åldrar samtidigt. Och åldern i personbeviset är inte den viktigaste. Det är åldrarna som vi skulle vilja ha, känner att vi har och som vi identifierar oss med som marknadsföringen bör inriktas mot. En hel del intressant info om ålder och marknadsföring finns att läsa i Tendens Special, ett inspirationsmagasin från Sveriges Marknadsförbund (se bl a en artikel av Anders Wikberg).
Själv fyllde jag nyligen 59 år. Fast det känns inte alls så. Kanske beror det på att jag började satsa på min yrkeskarriär först vid 44. Alltså är min professionella ålder på sätt och vis snarare 35. Å andra sidan blev jag mormor för några veckor sedan – för andra gången! Undrar vilken målgrupp marknadsförarna placerar mig i?
Foto: Plyhm, Tendens Special (Leif Åbjörnsson) Inlagt av Birgitta
