I förra veckan var det dags för plåtning av Mountain Horse vår- och sommarkollektion för 2011. Som plats valdes det helt fantastiska slottet Wrams Gunnarstorp utanför Ängelholm. Slottet började byggas redan på 1600-talet och har en av de finaste slottsparkerna jag har sett. (Det tyckte även Carl von Linné när han på 1700-talet beundrade buxbomen som finns kvar än idag!). Slottet är privat och ägs av familjen Tornérhielm.
Efter tre intensiva dagar med en duktig fotograf, snygga modeller, proffsiga stylister och vackra PRE-hästar är jag övertygad om att vårens katalog kommer att bli den bästa någonsin. Kläderna går i klassiska färger som rött, vitt och navy och eftersom jag har haft möjligheten att prova det mesta ur kollektionen vet jag att passformen är riktigt bra. Jag ser fram emot att få rida i Lauren-byxorna, Britney Polo och supersnygga Allegro Jacket. Mina stövlar Supreme High Rider får hänga med även nästa säsong.
Men först kommer vinterkatalogen (som jag bloggade om i våras) och den kan ni som är hästintresserade beställa gratis här!
Enligt en pågående kampanj ger bolaget 118 800 svar på alla frågor. Skicka ett SMS med din fråga och du får ett snabbt svar med relevant information. Det funkar bra på tydliga faktafrågor, mindre bra på “nonsensfrågor”. Som man frågar får man svar, kan man säga. Men är det så enkelt?
De senaste dagarna har några “olämpliga” svar publicerats i pressen. Visserligen som svar på knepiga frågor - men dock tvivelaktiga svar. Som t ex Thimmie, som frågade vad han skulle bli när han blir stor och fick ett långt svar som avslutades “ta med sig ett hagelgevär ut i djungeln och så att säga ta ner skylten”. Roligt?
Bolagets policy är att alla alltid ska få svar. Även “svåra” frågor besvaras, men då blir svaren som tagna “ur det blå”. T ex blev svaret på frågan om när en person skulle dö - Snarare än någon kan ana!
Jargongen är onekligen arrogant och det finns många som inte gillar den sortens humor. Det måste också vara svårt med gränsdragningen, det är väl därför det inte har funnits någon sådan. Vad är lämpligt/olämpligt i det enskilda fallet?
VD Markus Öhman, som själv svarar på en hel del frågor verkar tycka att det mesta är kul. Men nu ska man se över sina riktlinjer och frågor av ovanstående typ kommer inte längre att besvaras.
Hur som helst har säkert publiciteten kring 118 800 haussat tjänsten; om än tillfälligt. Ett antal extra frågor har garanterat trillat in. Sedan återstår den gamla vanliga frågan - är all PR god PR?
ASA (The Advertising Standards Authority) har tagit emot 33 anmälningar som menar att Diesels kampanj inte är lämplig för ungdomar och att budskapet uppmuntrar asocialt beteende. På Diesel försvarar man sig med att annonserna visar “strong women” och ska inspirera till “a life less ordinary”.
Jag var kritisk först men jag tycker faktiskt att kampanjen är skitbra! Jag gillar annorlunda reklam som utmanar och provocerar (även om jag mest associerar vissa delar av “Be stupid” till dumma fyllegrejer). Men man kommer inte ifrån att “Be stupid” syns och vågar, är annorlunda och snygg.
Jag misstänker att Diesel kommer att öka sin försäljning genom sin uppmuntran till att våga ta risker, tänka med hjärtat och tro på sina idéer. Jag har inte shoppat Diesel sedan högstadiet men det kanske är dags igen?! Dock är jag övertygad om att kampanjen har tagits fram av ett gäng som är allt annat än stupid.
Framsidan på gårdagens SVD dominerades inte av varken prinsessbröllop eller fotbolls-VM utan av Försvarsmaktens påkostade reklamkampanj. USA-inspirerad action med vapen och snabba båtar (inspelat i Sydafrika med inhemska skådespelare; det blev billigast så) visar vad som krävs för att arbeta inom Försvaret. Rekryteringskampanjen har i media beskrivits som lättsinnig, ansvarslös och framförallt en stor bluff.
-Reklamen skapar en falsk bild av verksamheten, och det kan bl a locka stridslystna personer som inte passar in, säger officersförbundets ordförande Lars Fresker.
Enligt Mats Ekdahl, f d chefredaktör på tidningen Resumé, kan/bör en myndighets information inte genomföras som ett företags säljreklam. Dessutom är budskapet diffust med den återkommande frågan “Har du det som krävs för att ha en åsikt?”. En åsikt om vad? Som tur är verkar jag inte ensam om att ha denna uppfattning:
-Vi är många inom Försvarsmakten som tycker att kampanjen är obegriplig. Då har vi fått svaret att vi inte ska begripa eftersom vi inte tillhör målgruppen under 25 år, säger en officer som tidigare arbetat med rekrytering.
Men enligt SVD’s enkät verkar även målgruppen osäker och frågan är väl om DDB’s 25 miljoners reklam ens uppfattas som en rekryteringskampanj.
Jag tycker att det är tråkigt att reklamen blev en flopp. Nu när värnplikten avskaffas behöver Försvaret verkligen använda sig av slagkraftig marknadsföring där budskapet når fram.
Nästa gång kanske Försvarets egna professionella filmteam (Combat Camera) ute vid frontlinjen kan dela med sig av sitt dokumenterade material för att nå ut till blivande soldater och sjömän. För nu svarar reklamkampanjens målgrupp på SVD’s fråga angående kampanjens egentliga budskap: “Jag har ingen aning om vad det där betyder. Ingen bryr sig“.
Samtal med Jesper Holm, ordförande i Värnpliktsrådet och Erik Lagersten, informationsdirektör i Försvarsmakten finns här.
Med svensk sommar och sol kommer snart löpsedlar med rubriker som Så blev jag lådvinsalkoholist ochAlkohol farligare än LSD. Enligt undersökningar dricker svenskarna 20 % mer på sommaren och nästan alla ungdomar tycker att det är lätt att få tag i alkohol. Vad passar då bättre än att informera lite extra om denna drycks oglamorösa sida? Jag är egentligen inget fan av skrämselreklam men Diageos interaktiva kampanj som riktar sig just mot marknadens minderåriga konsumenter berör.
Spritkampanjen Partyjourens provokativa banners med texter som “Sprit till skolavslutningen? Ingen åldersgräns! Bra priser! Hemkörning!” orsakade i förra veckan debatt på Aftonbladet och självklart blev även jag så nyfiken att jag klickade på reklamen (som senare togs bort). Jag kom till sidan RingRoger där jag varnades för starka scener innan jag ombads att ladda upp ett foto på mig själv och en vän. Därefter började en film om smuggelsprit med mig själv i huvudrollen. Filmen var välgjord och visade ett scenario som mycket väl skulle kan hända desperata ungdomar i behov av alkohol.
Den kontroversiella kampanjen ska enligt Diageo öka ungdomars förståelse för vad smuggelsprit är, vilka personer och intressen som ligger bakom och vad man väljer att bli en del av när man köper alkohol från bakluckan på en bil. Sajten har redan haft 73 000 besökare där hela 80 % har klickat sig igenom hela filmupplevelsen. Jag är övertygad om att målgruppen lättare kan förstå och ta till sig budskapet när det presenteras på ett sätt där de själva blir en del av marknadsföringen.
Tidigare har IQ’s filmer om alkoholens effekter fått stor uppmärksamhet. Den senaste “Hur dricker du?” och föregångaren “Rus” (som fick brons i Epica) visar upp alkoholkonsumtionens negativa effekter. På deras hemsida (Alkoholprofilen) kan du svara på 14 korta frågor om ditt alkoholintag och få reda på om du ligger i riskzonen. Som svensk kanske man borde göra ett test nu och ett i slutet av augusti.
Varumärket får alltmer ökad betydelse som särskiljare då varor och tjänster blir mer generiska. Med detta i åtanke är det intressant att applicera resonemanget på våra personliga varumärken. Är jag bara en del av den grå massan om jag inte jobbar på mitt personliga varumärke?
Vår jakt på bekräftelse är många gånger livslång, där vi kravlar upp mot toppen på Maslows behovstrappa. För många blir utvecklandet av det personliga varumärket ett medel i denna strävan.
Det personliga anslaget blir just den särskiljande faktorn, vår USP (Unique selling point). Lägg ut din spotify-lista och jag ska säga vem du är. Hur många och vilka FB-vänner har du? Hur många följer dig på twitter? Vem har rekommenderat dig på Linked in? Listan på digitala meriter kan göras oändlig.
Nu kan du få svart på vitt hur dina ansträngningar som fullfjädrad social media-postionerare går. På sajten http://webmii.com/ges en snabb poäng i form av PeopleRank. Här får du en snabb överblick på var på nätet du är synlig, vilka bilder som finns på dig och äntligen - vilken mailadress som du kan nås på. Väldigt bra när man söker kontaktinfo på andra människor.
Piratpartiet hävdar som bekant den personliga integriteten på nätet, dvs att stat och
myndigheter inte ska följa dina rörelser där. Partiets syn på hur övriga omvärlden ska förhålla sig till dina göranden och låtanden på nätet är oklar. Jag roade mig med att kolla upp kandidater till statens företrädare, våra partiledares PeopleRank. Här är en dagsfärsk form av opinionsundersökning på hur pass synliga de är på nätet. Maxpoäng är 10.
(Vill du adda någon i din FB? De flesta namnen är länkade till deras facebook. Men inte alla - Janne, Lasse och Richard har vad jag kan se inga FB-konton.)
Nog kan man ana en viss fördelning i politisk förhållning till egot kontra kollektivet. Inte minst Mona Sahlin tycks ha en intressant kluvenhet i bekännelse och agerande. Herr Falkvinge tycks lyckas väl att hävda sin digitala integritet.
Vad väntar du på, kolla genast hur du står dig!
Min gamla mamma pratade alltid om Röda Korset med stor värme. Hon brukade sticka barnkläder till fattiga barn långt borta och flera månader före jul samlades “kretsen” för att slå in mängder av julklappar som så småningom såldes på julmarknaden. Och så minns jag snälla tant Edla, som i vått och torrt skramlade uppfordrande med insamlingsbössan utanför stora entrén till Domus.
Vi är många som undrar vad som hände….
God etik och moral är viktigt i alla sammanhang men i organisationer typ Röda Korset är det en hygienfaktor. Att jobba med välgörenhet/hjälpverksamhet förpliktigar, det är något att leva upp till och förvalta. Och så ska hjärtat vara med - det hör liksom till.
Varumärket Röda Korset har under senare tid blivit kraftigt besudlat av stöld, förskingring, alltför höga arvoden, lögner och bortförklaringar. Är det överhuvudtaget möjligt att restaurera?
Vad säger gräsrötterna? Har man fortsatt intresse att betala sina medlemsavgifter, som används till organisationens och styrelsens höga (enligt uppgift marknadsmässiga) arvoden och ersättningar? Dessutom bidrar medlemmarna med sin fritid och sitt engagemang. Jag förstår de som nu väljer att avstå.
Vad säger allmänheten? Lämnas bidrag med samma frekvens och nivå som tidigare?
Personligen har intresset minskat betydligt. Och det klassiska tvivlet om vad som “egentligen” kommer fram till mottagaren har fått en annan innebörd.
Häromdagen tillträdde Ulrika Årehed Kågström som generalsekreterare och började sitt uppdrag med att tala vid ett krisseminarium. Man kan förstå att det fanns en hel del att prata om.
Tyvärr konstaterar jag att tillträdande generalsekreteraren själv funnits i organisationen sedan 2006. I ledande befattning. Har hon sovit på sin post? Vari består hennes ansvar? Är hon rätt person att återupprätta det goda rykte och namn som Röda Korset åtnjutit i decennier?
För att inte tala om kvarsittande styrelseordförande Bengt Westerberg, som under lång tid schavotterat i pressen (speciellt DI). Häromdagen kunde vi dock se Westerberg i TV4 Nyhetsmorgon. Inte så dåligt faktiskt. Men han har en extremt tung ryggsäck att bära på.
Generalsekreterare Ulrika tror att det tar flera år att återskapa förtroendet för organisationen. Det är jag också övertygad om.
Nyligen tillträdde ännu en välbetald (?) befattningshavare - nämligen kommunikationschef Andreas Jansson. Förmodligen är ovanstående satsningar med krisseminarium och framträdande i Nyhetsmorgon hans verk. Helt ok. Men frågan är om det räcker att lappa och laga. Förtroendet är skadat i grunden. Vilket resultat kan man visa upp? Krävs det ytterligare personbyten?
Det är kanske också på sin plats att påminna om att Röda Korsets grundprinciper är humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet.
En del av ovanstående information fanns att läsa i Dagens Industri den 3 juni. (papperstidningen)
Nedräkningen har börjat och den 19 juni kulminerar den kungliga yran med vigselceremoni i den till tänderna upprustade Storkyrkan. Romantiken blommar, men samtidigt är också sköna slantar i omlopp. De officiella bröllopsprodukterna från 18 utvalda och godkända företag har hittills inbringat royaltyintäkter på 4 miljoner kronor till kronprinsparets bröllopsstiftelse. En stiftelse, som syftar till att främja hälsa och motverka utanförskap för barn i Sverige.
Mellan 7 - 14 procent av försäljningsintäkterna från bröllopsprodukterna tillfaller bröllopsstiftelsen och ju närmare bröllopet desto större lär intresset bli för produkterna - allt från choklad, mazariner och kaffe till glas och tenn.
Under veckan pågår flera lysningsmottagningar och många har valt att uppvakta bröllopsparet genom bidrag till just bröllopsstiftelsen, bl a har ett trettiotal svenska storföretag skramlat ihop ytterligare 8 miljoner kronor.
Handeln med bröllopsprodukterna är dock bara en pytteliten del relaterad till beräknad total kommers. Svensk handel och Handelns utredningsinstitut beräknar att försäljningen av bröllopsrelaterade produkter i hela Sverige kommer att uppgå till 2,5 miljarder kronor. Dessutom förväntas handeln få ett tillskott på 100 miljoner kronor i samband med att en mängd turister kommer hit.
700 - 800 utländska journalister beräknas bevaka bröllopet och värdet av den förhoppningsvis positiva exponeringen är ju svårt att uppskatta. En god förstärkning av varumärket Sverige torde dock kunna räknas hem.
Handelsminister Ewa Björling har också förhoppningar - Alla blickar kommer att dras mot Sverige och det är nu vi har chansen att visa vilket modernt, öppet och innovativt land vi är och koppla Sverige till svenska företag. Den kopplingen behöver förstärkas.
I lördags var det premiär för Göteborgshjulet. Före detta kommunfullmäktiges ordförande Göran Johansson,Lisebergs vd Mats Wedin och ett brudpar var några av de första att få sätta snurr på tillvaron. Och givetvis gjorde utsikten i kombination med det soliga vädret succé.
Som jag skrivit tidigare här på bloggen kan jag inte låta bli att vara något skeptisk till Göteborgshjulet som turistattraktion, det framstår som en billig lösning och något gammaldags; trenden skapades ju i samband med millenniumskiftet. Jag hade hellre sett att Göteborg kom med något spännande och nyskapande. Dessutom är jag förundrad över hur hjulet överhuvudtaget har fått lov att placeras vid hamnen med Barken Viking och Göteborgsoperan som närmsta grannar. Blickar man ner mot hamnen från Kungsportsplatsen känns det som om något står i vägen och skymmer utsikten.
Varumärkesmässigt undrar jag om det är ett smart drag för Göteborg? Ska hjulet verkligen vara med och sätta sin prägel på hela staden? I Stockholm byggs det futurologiska kontorsbyggnader, i Göteborg byggs det tivoliarkitektur. Vad vill vi egentligen skapa för associationer till Göteborg som stad? Pär Gustafsson sätter verkligen huvudet på spiken:
-Vilka är visionerna för framtiden? Är det ett nytt idrotts-VM, en superkänd artist som gästar Ullevi, eller en ny attraktion på Liseberg som väntar och ska bli det där extra guldkornet i vardagen. Ibland känns det nästan som Johanssons politik medvetet har gått ut på att använda evenemangen för att blända omgivningens rop på något annat och media har snällt följt efter. För hjulet symboliserar bristen på visioner och gamla idéer som ständigt återkommer. Samtalet om vår stad förtjänar och borde handla om något annat och om något nytt.
Göteborg har en förmåga att hela tiden skapa någon slags ytlig image. Evenemangen har visuellt fått ett oproportionerligt uttryck när jag istället hade föredragit att se symboler som kan visa på en annan ekonomisk kraft. Jag vill att Göteborg ska vara en intressant och spännande stad snarare än en kringresande cirkus.
Fast med Lisberg som största lockbete är svaret på frågan ovan egentligen ganska givet. Göteborg ska uppfattas som en gästvänlig stad där det är lätt för turister att trivas. Jag slår vad om att Göteborgshjulet kommer att gå på högvarv hela sommaren, för lite utsikt är väl aldrig fel?
När jag bodde i London var jag helt fascinerad av deras enorma supermarkets, utbudet var så otroligt stort jämfört med vårt svenska sortiment. Produkter från världens alla hörn och det senaste inom förpackningsdesign trängdes på hyllorna. I veckan läste jag att den brittiska dagligvarukedjan Sainsburys senaste nyhet är att sälja mjölk i plastpåsar för att minska mängden förpackningar. Den nya mjölkpåsen har tydligen skapat hysteri bland de brittiska konsumenterna och det säljs över 110 000 varje vecka. Påsen placeras i en återvinningsbar Jugit (en kanna som delas ut gratis), som är försedd med en tagg som slår hål i påsen och gör att mjölken kan hällas upp utan att man spiller. En riktigt smart produktutveckling av mjölkförpackningen, dock ganska ful och oglamorös. Lite som motsatsen till Nespressos lyxiga paketering tänker jag.
Jag har känt mig lurad sedan första gången jag blev bjuden på Nespressos “gourmetkaffe”. Visst, jag erkänner, jag älskar deras marknadsföring och hur deras produkter presenteras i färgglada och stilrena Nespresso Boutiques. Jag vill köpa guldkapslarna, Tanzarú och den supersnygga kaffemaskinen Le Cube. Men hela Nespressos koncept måste ju vara motsatsen till den där miljövänliga mjölkpåsen. Alla dessa kaffekapslar av metall, hur sorterar man dem? Skär upp och försöker pilla ut kaffesumpen? Tveksamt. Dessutom binder jag ju upp mig vid enbart en kaffeleverantör (smart tänkt av Nespresso i och för sig) och har inget annat val än att fortsätta som trogen kaffekapselkund. Konceptet känns modernt men ändå inte. Idag blir efterfrågan på miljövänliga produkter bara större och större, att konsumera fem kaffekapslar om dagen känns fullständigt ohållbart.
Med den stilige George Clooney som Nespressos talesperson är det i och för sig inte konstigt att det exklusiva kaffet syns flitigt på hotell, barer och hemma i våra kök. För mig känns det dock oäkta, precis som marknadsföringen; helt enkelt skitsnygg men med ett oärligt innehåll. Jag dricker hellre kaffe med mjölk från plastpåsar.
Dokument inifrån hade intervjuat 100 f d anställda och det var många negativa saker som kom i dagen. För arbetstagaren t ex strukna övertidstimmar, arbete trots sjukdom, gratistid och bestraffning för att behålla jobbet. Matmässigt ändrad datummärkning etc
McDonald’s har själva satt sig på piedestal vad gäller matens fräschhet. Hamburgarna får t ex inte ligga mer än tio minuter. Sedan måste de kasseras. I Dokument inifrån nämndes att liggtiden kan bli 1 - 2 timmar. Man kan då fråga sig om 10-minutaren endast är en konkurrensfloskel?
Personalchef Lotta Björk gjorde ett relativt bra intryck i Dokument inifrån. Hon verkade äkta indignerad över de uppgifter hon fick ta del av och svarade med någorlunda naturliga formuleringar. Och hade hon dessutom erkänt att hon kände till de pågående rättegångarna om fuskredovisning av anställdas arbetstider i burgarens hemland USA hade hon kammat hem ett något större förtroendekapital. Men hon sa sig inte veta någonting om detta, vilket är omöjligt. Alternativt kan man konstatera att bolagets omvärldsbevakning är mer än usel.
När Lotta Björk satte sig i morgonsoffan blev det mindre bra. Hon började fint med att “vi tar till oss all kritik”, men sedan rapade hon på : 222 restauranger, 12.000 anställda och drygt 400.000 gäster per dag etc etc. PR-byrån/krishanteraren hade gjort ett bra jobb. För bra och förvandlat Lotta till en robot. Exakt samma formuleringar återfanns i pressrelease från i söndags och även på den “spontana” chattsidan, som för övrigt verkar ligga nere för närvarande.
Det är beklagligt om ovanstående uppgifter stämmer med verkligheten. Beklagligt för de restauranger som driver sina verksamheter på ett juste sätt, beklagligt för de 400.000 dagliga gästerna och beklagligt för alla ungdomar som - ofta som förstajobb - får en skev och manipulerad bild av arbetslivet.
Återstår nu att se om utlovade åtgärder ger bestående (!) resultat. Ärlighet och Engagemang - det är väl några av de värderingar som gäller?!
Det är en utmaning att skapa ett nytt mindset, kanske framförallt i större organisationer, när förutsättningarna för att skapa framgångsrika affärer förändras. Många företagsledare där ute funderar fortfarande över om webben som den är idag har förändrat spelplanen för företagande och entreprenörskap. Och hur man i så fall ska angripa fakta. För andra skapar de nya förutsättningarna möjligheter som tidigare inte fanns.
På initiativ av Champs (Chalmers Advanced Management Programs) höll professor Amy Shuen häromdagen ett seminarie för en liten, intim grupp som representerade många av de större svenska bolagen.
Föreläsningen handlade om webbens påverkan på affärsmodeller såsom vi en gång lärt oss dem. Det var mycket spännande att höra hur professor Shuen kompletterade gamla affärsmodeller med Web 2.0 – ROI à la 2010. Hon visade ett antal goda förebilder där de klassiska, initialt tunga, resurskrävande affärsmodellerna satts ur spel genom att utnyttja möjligheterna att samverka med kunder och existerande tjänster.
Ett riktigt bra exempel är Threadless. ”… Threadless är en social nätverkssajt där formgivare tävlar med sina t-shirttryck, kunderna röstar fram de bästa – och Threadless producerar och säljer favoriterna. Formgivaren får betalt för sitt arbete, och folk får köpa t-shirts som de själva varit med och röstat fram. Det hela är genialt enkelt. Och involverar konsumenterna i produktutvecklingen på ett sätt som går stick i stäv med hela massproduktionens filosofi. Men framför allt finns det en galet smittsam glädje i varumärket Threadless. Det måste upplevas! I augusti 2007 öppnade Threadless sin första butik i centrala Chicago. Varje fredag presenteras nya t-shirts. Varje vecka skapar de dessutom underhållande inslag på Threadless Tee-V.” (kursiv text är saxad av Mattias Åkerbloms blog Please Copy Me). Läs även om Threadless på Wikipedia.
Med Threadless visade Amy Shuen hur tid till marknad kan minska från 3 år till 3 veckor med minimala kostnader. Det tål att fundera en stund över hur Threadless skapar affär genom att etablera samverkan med kundernas önskemål och kunskap som bas. På så vis minimerar de risk, marknadsföring, design, r&d m m. Deras designers är runt 150 000 fans av olika kaliber som skickar in bidrag. Alla hoppas vinna genom att bli utvalda i någon av de veckovisa tävlingarna. Vinnande designer stärker sitt personliga varumärke, får feedback på sin design (=gratis fokusgrupper!) och utöver äran ett förstapris om 2 500 dollar. Fascinerande!
Andra intressanta exempel från dagen är hur Goldcorp/US Gold den gamla, klassiska guldgruvan använde webben. Till en investeringskostnad om en miljon dollar gick man från konkursmässig till en guldgruva värd många miljarder dollar – missa inte You Tube klippet här!
Jag kan inte låta bli att nämna några andra spännande exempel:
- Visste du att Linkedin:s intäkter genereras av 5% av det totala antalet användare?
- Hängde du med år 2008, två veckor före presidentvalet i USA: Obama lanserade en (av flera) iPhoneapp som organiserade användarens telefonbok efter de stater där stödet för Obama var svagare. Första dagen laddades 5 000 appar hem där användaren uppmanades ringa sina vänner i dessa stater och försöka påverka deras val. När Obama slutligen vann valet hade 500 000 nedladdningar och ett antal miljoner telefonsamtal hjälpt honom till segern.
Med dessa och många andra exempel är jag säker på att Amy Shuen och hennes bok “Web 2.0 - a strategy guide” kan vara ett värdefullt bidrag till dem som behöver en puff i rätt riktning att se över möjligheterna. Att skapa lust att utforska hur webben kan få målgrupper att bidra till affären genom att skapa win-win situationer.
Jag fick med en signerad bok hem och ska nu läsa på.
Någon som läst boken? Vad tyckte du?
PS/ Ett av Amys exempel på webbens påverkan på en affär var när hennes egen bok fick goda recensioner i en populär blogg och på en timme gick från plats 2000 till 200 på Amazon:s http://www.amazon.com/ bästsäljarlista. ´Här finns boken “Web 2.0: A Stategy Guide” av Amy Shuen./ DS
Redan för sju år sedan rekommenderades Dawn av det amerikanska naturvårdsverket US Fish and Wildlife Service som lämpligt för att (utan några farliga gifter) tvätta fåglar rena från olja. Förra året körde också P & G en kampanj där en del av intäkterna för Dawn skänktes till miljöändamål. Vilken timing!
Nu passar P & G på att skänka 1000 flaskor Dawn för att användas vid saneringen av fåglarna runt Mexikanska Golfen. Redan innan detta tillkännagavs hade diskmedlet nämnts hela 209 ggr i amerikanska medier i samband med rapportering om oljekatastrofen.
Men - det kan vara känsligt att “sko sig” på en olycka så stora delar av vinsten från Dawn förväntas nu gå till oljesaneringen. Bra pay back för donationen blir det dock eftersom konsumenterna vid köp uppmanas rapportera in en kod som finns på flaskan + att man genom att svara på frågor ger P & G användbar information inför kommande kampanjer. Och inte minst - vilket värde ska man sätta på den PR som bolaget får som the good guy!?
Igår var det premiär för Apolivas nya reklamfilm, uppföljaren till höstens “skräckfilm” som resulterade i skrämda konsumenter och Facebook-grupper som “Jag är rädd för tjejen i Apolivareklamen”. Forsman & Bodenfors som är ansvariga för kampanjen fortsätter att utveckla Apolivas koncept: produkter speciellt anpassade för svenska förhållanden. Den här gången bad de dock konsumenterna om hjälp genom att starta bloggen Apolivafilmblogg. Här efterlyste de bilder och ljud som skulle representera det typiskt svenska. Men några åskoväder och regnstormar blev det inte igen.
-Det blev ett sådant otroligt ståhej sist, så vi funderade länge vad vi skulle göra med all den energin som finns därute. Vi vill hylla den typiskt svenska vardagen och göra det på ett vackert och poetiskt sätt i filmen. Deta födde idén till ett helt transparent projekt som konsumenterna kan läsa om på bloggen och delta i om de vill, säger Filip Nilsson, cd på Forsman & Bodenfors till Dagens Media.
Filmen har regisserats av Mikael Marcimain och musiken (som även kommer att släppas som singel) har gjorts av artisten Victoria Bergsman. I vanlig ordning innehas huvudrollen av modellen Adina Fohlin. Den här gången verkar det helt enkelt bli lite mer musikvideo än skräckfilm.
Jag undrar om den nya reklamfilmen går hem hos konsumenterna för jag får lite lätt ångest, allt känns väldigt 70-tal - Men det kanske är så vi upplever Sverige? . Det är i alla fall kul att Apoliva vågar använda sig av sociala medier för att engagera sin målgrupp i marknadsföringen. Det ska bli spännande att se vad det blir för typ av kritik den här gången.
Fram till den 15 maj går det även att tävla i att göra sin egen reklamfilm på Apolivafilmblogg.
Företagarna i Göteborg inledde sin “valbar”-serie i onsdags på Valand med en debatt med Maria Wetterstrand och centerns partisekreterare Anders Flanking. Affischnamnet Maud hade fått förhinder. Det ryktas om att SAS med sin skrala askdrabbade kassa behöver hjälp. Svenska staten, vi svenska medborgare?, är trots allt största ägare med 21,4%.
Jan Bylund inledde debatten med att deklamera “Jag fattar ingenting av ekonomi. Reporänta, är det en finsk hockeyback?” En hovnarr på scen med andra ord. Han konstaterade att politiker har lätt att hålla sina löften “Jag ska göra mitt bästa!”, kan vara svårt att följa upp objektivt. Därmed var tonen satt, lättsam och med garden nere.
Maria kan göra vilken varumärkesansvarig som helst grön (!) av avundsjuka med sin stora portion trovärdighet. Retoriken är väl underbyggd och känns äkta. Även inom området näringslivspolitik och konsekvenserna för företagande, knappast MP:s profilområde.
Centerns Anders kändes mer som politikernas commodity, en basvara som är svår att särskilja. Att fylla Mauds 37′or är inte lätt alla gånger.
Men miljöpartist!?! Efter att ha jobbat med att ta fram företags varumärken inom förnybar energi och förklarat deras affär för kapitalmarknaden är jag övertygad om att det finns lösningar för en hållbar framtid. Det handlar om att ha viljan att se nya strukturer utöver de etablerade, med affärsnäsa. Maria tog inte den uppfattningen från mig.
Debatten då? Liksom när jag var på Connect Väst-dagen då Näringsdepartementets utsände centerpartist Andreas Vass strimlades av entreprenörer och affärsänglar, går det inte att ta miste på misstron hos de som lever av företagande. Regelsättarna och följarna möts sällan helt enkelt. Center-Anders försvarade sig med att “Vi är inga systemkramare”. Vems är felet då? Både Anders och Maria pekade finger på Finansdepartementet, klassisk projicering.
Debatten avslutades med att debattörerna, panelen och publiken ledda av hovnarren gick ut på gatan och släppte på narrens tecken varsin heliumballong. Symboliken var “Släpp loss företagandet!”.
När jag tittade på ballongerna där de for iväg åt lite olika håll i den kyliga vårvinden begrundade jag, Maria ÄR bra, men ….. vart bär det iväg med de röd-gröna? Ingen rogivande frågeställning för en marknadsliberal egenföretagare.
Per Lange Show på Storan i Göteborg igår var en upplevelse som satte spår. Per, som är en föreläsare/inspiratör med stor talang även för storytelling och stand up comedy bjöd generöst publiken på såväl imponerande kunskap som personliga upplevelser och misstag.
Själv har Per en gedigen erfarenhet som säljare och vi fick många handfasta råd applicerade just på säljyrket och framgångsrik försäljning: ta actions, kundnytta, mental inställning, avslutsteknik, kundpsykologi, retorik och mental träning. De flesta av Pers tips har full bäring i allt yrkesliv, alltså även om man inte har “sälj” som uttalad uppgift. Så också i privatalivet - det visade Per genom att berätta om “en av Hemköp betald taxileverans av två liter fil en het sommar i Danderyd”.
Ett annat gott råd från Per är att man ska ta sitt jobb - vilket det än är - på fullt allvar. Detta innebär förutom en passionerad inställning att du skaffar dig ordentlig “bildning” inom ditt yrke. Per har själv läst all tillgänglig litteratur relaterad till sitt område och till oss rekommenderade han specifikt två böcker: Think and grow rich av Napoleon Hill (om betydelsen av mindset som framgångsfaktor) och Cashflow Quadrant av Robert Kiyosaki (om mål och privat ekonomi - vi tjänar pengar som proffs, men gör av med dom som idioter). Se även Pers intervju med Robert Kiyosaki.
Per betonade också att en viktig del av den personliga framgången innebär att hjälpa andra människor, bl a genom mentorskap, men även engagemang i form av välgörenhet. Hans besök hos servicecentret Midnight Mission, mitt i Skid Row; Los Angeles ruggiga hemvist för hemlösa har inneburit livsavgörande aha-upplevelser. Säkert var det många med mig som kände lusten att engagera sig, något som ger nya värden och kan innebära oanade konsekvenser.
Under årens lopp har jag gått på en hel del seminarier och ibland blivit verkligen heltänd, något som dock snabbt runnit av och så har jag kommit tillbaka i gamla hjulspår. Men efter gårdagen känner jag verkligen kraft och lust att göra en förändring. Ja, jag har faktiskt redan tagit första steget. För visst är det så att allt är möjligt - det finns inga gränser!
Ungdomsförbundet SSU har gjort sin första TV-reklamfilm (i samarbete med byrån Hy-Fi). Enligt min uppfattning en film med ett underligt och tvetydigt budskap.
Filmens syfte är att göra tittaren uppmärksam på den ungdomsarbetslöshet som Sverige har idag: en ung kille spenderar natten med en betydligt äldre kvinna. På morgonen gör han sig i ordning för att gå till sitt arbete. Det är inte den uppenbara åldersskillnaden som ska förvåna oss, utan det faktum att den unge mannen har ett jobb.
Jag var tvungen att se filmen tre gånger för jag förstod verkligen inte handlingen. Åldersdiskriminering? Prostitution? Jaha, arbetslöshet. Visst är det ett känt fenomen att sex säljer, men knappast i det här sammanhanget. På frågan om varför de har valt att anspela på just sex svarar Förbundsordföranden Jytte Guteland:
-Det är ett klassiskt knep. Jag tycker det funkar bra här, det är en varm och glad film.
Ja, visst är det ett klassiskt knep som definitivt drar till sig uppmärksamhet, men jag skulle inte vilja påstå att det fungerar bra i ett politiskt sammanhang som detta. På en SSU-blogg tror skribenten att filmen “garanterat kommer att reta gallfeber på en och annan moraltant”. Njae, visst förstår jag att ungdomsförbundet vill provocera men filmens budskap blir istället otydligt och oseriöst. Enligt Jesper Strömbäck (professor i journalistik och politisk kommunikation) är den här typen av humor ofta dubbeltydig. Något man ska vara försiktig med inom politiken. Där är det viktigt att vara tydlig.
Ungdomsarbetslösheten är faktiskt en otroligt viktig valfråga, en fråga som det är synd att sjabbla bort på det här sättet. Den förtjänar att uppmärksammas med en välgjord och genomtänkt reklamfilm.
I helgen åkte jag förbi grunden till vad som ska bli Göteborgs nya turistattraktion: Göteborgshjulet. Den 22 maj är det premiär för denna nya utsiktsplats som förhoppningsvis ska bidra positivt till stadens turistnäring. Själv är jag aningen skeptisk och befarar att hjulet mest kommer att likna de halvtomma tivoliattraktioner som kan skådas på pirarna längs Englands sydkust. Jag vet att turisterna tycker om vår stad men nog måste vi kunna erbjuda något mer spännande och nyskapande när det gäller turistnöjen? Snurrande hjul har ju besökarna redan sett på så många andra ställen.
Jag tycker att Folkpartisten Pär Gustafsson beskriver situationen på ett uppriktigt sätt:
“Alla vi som bor i Göteborg vet att det både blåser och regnar rätt ofta i vår stad, vem vill då ägna tid på sin semester att sitta i ett stadshjul och knappt se ut. Förslaget är inte hippt. Det är en gammal idé som var fräck lagom till millennieskiftet. Vad som behövs i Göteborg är satsningar som lyfter oss, det gör inte tillfälliga jippolösningar.”
Trots protester från “grannar” beviljades bygglov och just nu marknadsförs Wheel of Gothenburg för fullt. Undrar vad allt kostar egentligen? Att det här projektet skulle bidra till ökad turism måste väl ändå vara ett önsketänkande? Hjulet kommer efter sin tid i hamnen att flyttas till Liseberg, vilket framstår som en mer lämplig placering (även sett ur en ekonomisk synvinkel).
Även om jag inte själv imponeras av detta hjulbygge hoppas jag självklart att det kommer att uppskattas av sommarens turister. Det blir ju nästan pinsamt om hjulet snurrar men ingen åker. Lite som en öde pir i England.
Fakta Göteborgshjulet:
Antal gondoler: 42
Höjd: 60 meter
Vikt: 275 ton
För de som vill uppleva Göteborg från ovan rekommenderar jag följande alternativa höga höjder:
Lisebergstornet: 85 meter. Här har du även tillgång till andra åkattraktioner.
Snikens kulle (Prospect Hill): Ett populärt utflyktsmål vid konserter på Ullevi då man hör musiken helt ok härifrån.
Ramberget: 87 meter. Historik, utsikt och park på samma ställe. (Borde vara liknande utsikt härifrån som vid Göteborgshjulet).
Gothia Towers (Heaven 23): 75 meter. Njut av kombinationen mat, vin och utsikt.
Använder du Linkedin? På rätt sätt? Med Linkedin som ju är en av tio största sociala tjänsterna på internet kan du bygga nätverk förstås, men också utvecklas i karriären eller hitta ett nytt jobb. I februari 2010 hade tjänsten fler än 60 miljoner registrerade användare - fördelade på 200 olika branscher över hela världen. Drygt elva miljoner av dessa användare finns i Europa och över 130 000 i Sverige.
Här följer fem tips för god användning:
1. Hitta rätt grupper
Delta aktivt i grupper som är relaterade till dina egna yrkesmässiga intressen. Gå med i befintliga eller starta egna. Du får branschspecifik information och de fungerar som forum för egna frågor.
2. Rykten och skvaller
Det finns många program som kan läggas till den egna profilen - t ex Company Buzz. Här finns kommentarer om företag från Twitter, trender och kommentarer om vissa företag.
3. Rekommendationer
Gör din profil mer dynamisk, skapar större trovärdighet och synlighet. “Samla” på korta och kärnfulla rekommendationer från medarbetare, tidigare chefer eller kunder.
4. Följ händelser
Under särskilda menyer inkluderas här både mingel och webbseminarier som dina kontakter deltar i.
5. Sök på rätt sätt
Använd avancerade sökningar och hitta kontakter som bygger på geografisk närhet, företag, nyckelord eller bransch.
För egen del är jag en relativt grön användare av Linkedin och jag inser att jag inte alls utnyttjar de möjligheter som finns.
Något att ta itu med.
Jag har två VIP-biljetter till THE LANGE SHOW - framgångsrik försäljning - med Per Lange, som jag inte kan använda. Vill du gå?
Tid: 20 april 2010 kl 14 - 18
Plats: Storan i Göteborg
Vad ska du göra? Jo, det är enkelt. Skriv en kort motivering till varför just du ska få de två VIP-biljetterna till The Lange Show! Skicka till blog@plyhm.se alt lägg som en kommentar under detta inlägg.
Vi vill ha ditt svar senast söndag 4 april och tillkännager vinnaren onsdag 7 april.
Alla kan bli framgångsrika säljare. Det handlar bara om struktur och mental träning + insikten om att det faktiskt handlar om att hjälpa andra. Det blir en fantastisk resa som handlar om dig och din utveckling. Med energi, intensitet, humor och överraskningar berättar Per Lange om sju steg till mer framgångsrik försäljning.
Sedan några år läser jag med nöje Olle Wästbergsnyhetsbrev. Här finns ett starkt samhällsengagemang, men också ett brinnande intresse för kultur. Dessutom många praktiska och värdefulla tips - speciellt om du tänker åka till New York (mycket användbara kan jag personligen intyga!).
Olle är också en duktig kock - testa något av hans frestande recept eller kolla in någon av hans böcker.
Olle Wästberg är generaldirektör för Svenska institutet, (som jobbar bl a med att sätta Sverige på kartan) har en bakgrund bl a som riksdagsledamot (fp), statssekreterare i finansdepartementet och chefredaktör på Expressen. I fem år var han generalkonsul i New York och detta präglar starkt nyhetsbrevets innehåll.
Som framgått i media “vann” Google i veckan mot bl a Louis Vuitton i Unionsdomstolen. I dom den 23 mars 2010 klargjordes att Google inte gör varumärkesintrång genom att sälja sökord - även om dessa sökord avser varumärken som tillhör någon annan än annonsören (t ex butiker som säljer Louis Vuitton-plagiat och som vill synas när internetanvändare söker på detta kännetecken). Söktjänsten kallas för AdWords och innebär att annonsören får en reklamlänk till sin webbplats, placerad under rubriken “sponsrade länkar”.
Domen är både rättsligt och kommersiellt intressant och som oftast är Unionsdomstolens utgångspunkter marknadsekonomiska; bl a att skapa förutsättningar för konkurrens och alternativ för konsumenten.
Domstolens principiella ställningstagande är att Google som söktjänstleverantör endast gör det möjligt att använda varumärket som sökord utan att själv använda kännetecknet. Samma synsätt gäller även om sökordsfunktionen gör det möjligt att kombinera sökordet med ord som “imitation eller “kopia”. Enligt domstolens uppfattning är det annonsören som använder kännetecknet och kan göra sig skyldig till varumärkesintrång beroende på hur annonsen presenteras - exempelvis om internetanvändaren vilseleds tro att annonsörens varor har något kommersiellt samband med varumärkeshavarens.
Kommersiellt intressant är att domstolen förefaller acceptera sökordsanvändning om annonsören inte skapar något vilseledande utan endast presenterar sina produkter som ett alternativ till varumärkeshavarens. Domstolen refererar i detta sammanhang till att det är tillåtet för annonsör att använda annans varumärke i jämförande reklam.
Domen är naturligtvis en lättnad för Google, som nu i stort kan fortsätta sin lönsamma affärsidé att sälja sökord till företag utan någon egentlig bakomliggande kontroll av om annonsörerna äger rätt till de varumärken som används. Men detta är kanske inte det som är mest intressant. Domen tydliggör två viktiga saker.
- För det första så bör domen utgöra en tankeställare för rättighetsinnehavare, att i allt högre utsträckning löpande hålla ordentlig koll på Google och andra sökmotorer för att identifiera om konkurrenter försöker “muta in sig” i träffbilden.
- För det andra står det nu definitivt klart att den som använder någon annans varumärke som sökord för egen annons, löper en uppenbar risk att bli stämd av rättighetsinnehavaren. Detta gäller som vi förklarat även om kännetecknet inte används i själva annonsen, utan “bara” som sökord . Avgörande blir hur den hypotetiska genomsittskonsumenten uppfattar annonsen och eventuell koppling till varumärkeshavaren En annons med texten - Köp möbler hos det “Blågula möbelvaruhuset” under sökordet IKEA skulle nog vara tveksamt medan det neutrala alternativet “köp möbler hos MIO” antagligen är OK.
Mot bakgrund av Internets ökande betydelse som marknadsplats kan vikten av att skydda sina ensamrätter i denna miljö inte nog understrykas. Om man vid sina kontroller upptäcker ett intrång kan man först pröva att klaga till Google. Men eftersom detta är tämligen lätt att “komma runt” (t ex genom att skapa en ny profil/annons), är alternativet att vidta rättsliga åtgärder. Det skulle därför inte förvåna om vi inom kort kan “se fram emot” en ström av kommande nationella tvister där varumärkesinnehavare hävdar att annonsörer gör intrång.
Kanske kan man likna situationen med nöjesindustrins kamp mot fildelning. Där har ansträngningarna att få bredbandsleverantörerna (jfr Google) att begränsa trafiken huvudsakligen misslyckats. Industrin har i stället varit tvungna att leta sig ned i kedjan mot t ex Pirate Bay (PDF) eller enskilda fildelare; i det här fallet annonsörerna.
Det blir intressant att följa utvecklingen och se vilka annonsörer som vågar fortsätta att chansa genom att via Google AdWords och andra liknande tjänster fortsätta köpa på sig konkurrenters sökord. Den rättighetsinnehavare som vidtar rättsliga åtgärder mot detta beteende kommer att ha god hjälp av Unionsdomstolens dom i arbetet att övertyga tingsrätten om intrånget.
Jag har två VIP-biljetter till THE LANGE SHOW - framgångsrik försäljning - medPer Lange, som jag inte kan använda. Vill du gå?
Tid: 20 april 2010 kl 14 - 18 Plats: Storan i Göteborg
Vad ska du göra? Jo, det är enkelt. Skriv en kort motivering till varför just du ska få de två VIP-biljetterna till The Lange Show! Skicka till blog@plyhm.se alt lägg som en kommentar under detta inlägg.
Vi vill ha ditt svar senast söndag 4 april och tillkännager vinnaren onsdag 7 april.
Alla kan bli framgångsrika säljare. Det handlar bara om struktur och mental träning + insikten om att det faktiskt handlar om att hjälpa andra. Det blir en fantastisk resa som handlar om dig och din utveckling. Med energi, intensitet, humor och överraskningar berättar Per Lange om sju steg till mer framgångsrik försäljning.
Tre fjärdedelar av våra vardagliga känslor påverkas av vårt luktsinne. Noggrant utvalda dofter kan framkalla starka, positiva band till ditt varumärke. Och öka köpsuget förstås. Att använda doft som påtryckningsmedel är frestande, men det är inte helt okomplicerat.
Singapore Airlines är en föregångare inom sinnesmarknadsföring och man förstärker t ex sitt varumärke med doft ända sedan 90-talet. Den numera patenterade doften Stefan Florida Waters, som består av lotusblommor och bambu bärs/sprids av flygvärdinnorna, de varma handdukarna och som puffar i kabinen under resan.
Hotellkedjan Westin Hotels använder bl a doften av fresia som varumärkeshöjare. Dessutom kan man köpa - eller rättare sagt beställa för väntelistan är lång - doften med sig hem i form av doftljus och potpurri (torkade växtdelar).
Användning av nybilsdoft hos bilbranschen är en välkänd och viktig företeelse. Att glömma detta höll på att stå Rolls Royce dyrt. Man bytte till material, som visserligen medförde förbättringar, men som samtidigt saknade den karakteristiska doften. Varumärket och därmed försäljningen återställdes med tillsats av en ordentlig dos traditionell Rolls Royce-doft.
1991 kom den första registreringen av en doft i USA. Den gällde ett stickgarn, som hade en doft av oleander, men det är tunnsått med registrerade dofter sedan dess. Inom EU är det ännu svårare att få registreringar av dofter eftersom det saknas ett system för klassificering. Ett doftvarumärke måste tydligt kunna beskrivas för att registreras och enbart doftprover godkänns inte. Ett företag i Holland har dock lyckats registrera doften av nyklippt gräs för tennisbollar!
Jag undrar hur det blir när frustrerade “kreatörer” i avsaknad av nya revolutionerande uttryckssätt sätter näsan i fokus. I vår överlastade och manipulerade tillvaro ska vi nog vara tacksamma så länge vi får “andas fritt”. Men visst är det intressanta - och lukrativa - möjligheter som återstår att utforska!
HM, ICA, Kicks, Åhléns, NK… Överallt erbjuds man som kund ett medlemskort. Jag tackar nästan alltid nej. Jag tycker inte om att ha en massa kort i min plånbok. Det känns bara omodernt. Tur att min frisör har insett detta och infört ett digitalt kundkort.
Frisörsalongen ENVY i Göteborg har koll på det senaste inom både hår och teknik. Tillsammans med företaget Zatero har de tagit fram ett mobilt kundkort där alla erbjudanden sker via sms. De flesta är ju trogna sin frisör så någon typ av medlemsförmån känns helt rätt när det handlar om att bygga kundrelationer inom skönhetsbranschen.
-Vi har märkt att de vanliga plastkorten hade en tendens att försvinna eller vara kvar hemma vid besöket här, och då har kunden inte kunnat tillgodogöra sig sina rabatter eller erbjudanden säger ENVY’s ägarinna Jeanette Radal.
Men varför är det då så få företag som använder sig av en mobil lösning? Anses det fysiska innehavet av kortet så pass viktigt att det är därför företagen behåller det? Tror NK att jag som kund känner mig privilegierad genom att ha deras medlemskort i plånboken?! Ett mobilt medlemskort känns ju så mycket enklare och modernare.
“För dig som gillar att synas med rätt människor skräddarsyr vi en upplevelse utöver det vanliga. Champagne, ostron och fest med allt från kända artister och programledare till de hetaste fotomodellerna.”
Så lät det i kampanjen (PR-kuppen) bakom TV3’s senaste realitytillskott Sandhamn (premiär 31 mars). I marknadsföringen av programmet lockade påhittade eventbyrån Sandhamnstek med diverse exklusiva ” Stekarpaket” där det ingick fest med “eliten” och tillgång till vattenskotrar.
Men herregud tänkte jag, går folk verkligen på det där?! Tydligen, för då allt avslöjades i mitten av februari bad “företaget” om ursäkt för att bokningsförfrågningarna de hade fått tyvärr inte kunde genomföras…
Jag tycker att den här typen av marknadsföring kan vara kul, kontroversiell och provocerande. Dock är den riskfylld. Och det är väl tveksamt om den uppskattas fullt ut av målgruppen (vilken den nu är i det här fallet). Rickard Svensson, byråchef på A World Beneath, sa till Dagens Media:
- En fejkkampanj kräver en yngre publik som har vana att kritiskt granska och filtrera medier. 40-talister litar generellt sett mer på medier och då fungerar det inte alls.
Självklart ska inte den här typen av marknadsföring användas då det rör sig om att bygga en långsiktig relation, men i detta fall känns det relativt oskyldigt. Och visst kan man räkna hem en god exponering.
Det är så oerhört tacksamt att driva med stereotyper och jag erkänner att jag skrattade högt när jag läste Sandhamnsteks blogg. Jag fascineras knappast av stekarnas livsstil men lär ändå sitta några minuter framför TV:n den 31 mars.
Taxichauffören springer runt bilen, öppnar dörren, viker in min kappa och stänger dörren försiktigt. Väl på plats i förarsätet säger han: Jag kommer från Taxi Göteborg och jag heter Jan.
Va, har han gått charmkurs, eller? Tyvärr är vi nog många som reagerar så på den faktiskt enkla artigheten.
Service och personligt bemötande borde vara självklart i alla serviceyrken, ja vid alla kundkontakter. Men hur ofta är det så? Det borde vara naturligt och behöver absolut inte vara så märkvärdigt. Resultatet är ändå alltid förvånande positivt.
Nöjdheten är ju dessutom dubbel. Det ger tillfredsställelse och arbetsglädje att vara tillmötesgående och “extra trevlig” i jobbet. Och som arbetsgivare kan man inte heller nog uppskatta anställda som lever sitt jobb med passion. Tala om varumärkesbyggande!
För några år sedan jobbade jag med PR för Taxi Göteborg. Då gjordes en omprofilering/komplettering av profilen med hjälp av ”gubben” (en dekal som klistrades på sidorna av bilen). I samband med detta genomfördes även en “charmkurs”. Alla taxichaufförerna instruerades att öppna dörren för kunden och allmänt vara extra tillmötesgående och lyhörda för kundens önskemål. Tyvärr ebbade effekten ut ganska snabbt. Visst är bolagets chaufförer numera korrekta, men sällan mer än så. Det krävs nog en långvarig repetitiv implementering innan ett beteende förhoppningsvis blir en naturlig del av företagskulturen. Om det inte är en läggningsfråga som hos Jan, förstås!
……………………………………………………………………………………………………….
Ragnar Fagerberg, då över 90 år var förebild för gubben och “Originalet från 1922″. Det år då taxirörelsen startade i Göteborg. Omprofileringen med gubben gjordes för att särskilja från friåkare som kopierade Taxi Göteborgs bilar och därmed gjorde sig skyldiga till varumärkesintrång.
……………………………………………………………………………………………………… Bättre kundvård behöver inte kosta - 5 bra tips! på IDG.se
Här kan man läsa om kundvård och att bygga långa kundrelationer; eller om Extern och intern kundvård.
Men kan för mycket exponering med anknytning till bröllopet ha en negativ inverkan på kungahuset och Sverige som varumärke? Kan all uppmärksamhet och kommersialisering resultera i billigt istället för exklusivt? På vilket sätt stärker t.ex. Delicatos “kungliga” hallonmazariner varumärket Sverige och vad har monarkin egentligen för intresse av den här typen av “begränsad upplaga produkter”? Antagligen ingen, men företagen inser att det finns pengar att tjäna.
Svensk Handel och Handelns utredningsinstitut har beräknat att försäljningen av bröllopsrelaterade produkter i hela Sverige kan uppgå till 2,5 miljarder kronor. Givetvis vill många företag (och privatpersoner) dra nytta av bröllopets ekonomiska fördelar:
• Utvalda företag lanserar (som nämnt ovan) mazariner, blomfrön, kaffe och gräddtårtor som alla ingår i Den Officiella Bröllopsserien.
• Stockholm stad och Svenska institutet har tagit fram en gemensam plattform - Brands of Sweden, där företagare kan marknadsföra sig under ett gemensamt paraply.
• UD satsar 4 miljoner kronor för att ta hand om de 700 journalister som kommer hit.
• Lägenheter i Stockholm hyrs ut för 20 000 kr under bröllopsveckan.
Thomas Brüls, VD på Visit Sweden, säger till SvD:
-Bröllopet betyder mycket för Sverige. Varumärket Sverige kommer att exponeras väldigt mycket i utländsk press och ett starkt varumärke attraherar fler investeringar och besökare.
Brüls har rätt. Ett kungabröllop betyder guldläge vad gäller exponering av vårt land och många utlänningar fascineras av Sverige just för att vi fortfarande är en monarki. Frågan är bara var gränsen går? När blir exklusivt bara billigt?
Michael Treschow, en av svenskt näringlivs tyngsta profiler spelar improviserad teater och berättar om sig själv enligt “här har du ditt liv”-modellen. Ett oväntat och tillfälligt (?) inhopp på scen.
När Michael Treschow intervjuas visar det sig att han är som folk är mest. Han hade dåliga betyg i skolan, vilket innebar extrastudier på somrarna, han plankade in på Folkets Hus och åkte fast och kärleken blomstrade på internatet Lundsberg med förbjudna kyssar.
Vi får också höra om frånvarande föräldrar, inte det heller så ovanligt. Men Treschow vänder detta till en fördel - det blir till frihet med utveckling av nyfikenhet och kreativitet. Viktiga egenskaper i den framtida karriären.
Om inte hemlig dröm - varför ställer då Michael Treschow upp på den här typen av exponering? Barn i ensemblen? En släkting i teaterstyrelsen? Eller är det kanske en åtgärd för att reparera ett dåligt rykte som hårdhudad och osympatisk styrelseordförande för Svenskt Näringsliv. Nyligen uthängd av Ebba Linsdsö i hennes bok “Livet, makten och konsten att vara sig själv”.
Om jag som PR-konsult hade fått uppdraget att vända på den steken kunde jag tänka mig att den här typen av framträdande vore ett av flera möjliga steg. Och visst är det “sympatiskt”! Så länge exponeringen är äkta och från hjärtat. Att det finns något bakom fasaden. Det återstår att se.
Boulevardteatern på Söder i Stockholm bjuder på stand up, “vanlig” teater, operetter, barnteater, kabaréer, konserter etc etc Och en och annan improvisation.
DI hade en helsida mån 22 feb, som återgav Michael Treschows inhopp på scentiljorna.
Lyssna gärna på Michael Treschow som sommarpratare på P1 2007-07-08.
Man kan söka Michael Treschows stipendium också!
Apoteksbranschen har nu blivit som andra branscher med företag som måste konkurrera under olika namn. Vid en sådan förändring inställer sig frågan, hur påverkas branschens användning av ordet apotek/apoteket?
Varumärke eller namn på företag skall identifiera och individualisera produkt eller verksamhet så att konsumenten uppfattar att märket/kännetecknet pekar på visst kommersiellt ursprung. Därför kan man inte använda ord som anger produktens eller verksamhetens art som varumärke/namn; exempelvis “bilen” för en bilprodukt, “jeans” för jeansprodukt eller apotek/apoteket för en läkemedelsdetaljist.
Men, tänker den som är genomsnittligt uppmärksam, staten har ju kvar en tredjedel av apoteksverksamheten och uppträder under namnet apoteket, hur kan det vara möjligt?
Svaret på den frågan är att man faktiskt kan använda i stort sett vilket ord man vill som namn på sin verksamhet - fast man har ju då förstås inget skydd. I det här fallet finns dock Apoteket AB registrerat som bolagssnamn sedan tidigare. Förklaringen är att apoteksmarknaden genom distributionsmonopolet bestod av ETT företag. Då fungerade det att använda apoteket som namn och det var tillåtet att namnregistrera Apoteket AB. Sådan registrering skulle naturligtvis inte varit möjlig i dag.
Men nu har marknaden avmonopoliserats och då blir ordet apotek tillgängligt för alla i branschen samtidigt som staten har kvar “apoteket” som namn på sin apoteksverksamhet. Hur agerar och använder då de nya aktörerna ordet apotek och vad händer med apoteket som kännetecken. Jag skall illustrera med några exempel:
-Medstop är namnet på en av de nya aktörerna, medstop.se: “Välkommen till medstop, en ny apotekskedja, vi har nu tagit över många av de gamla apoteken…”, meddelas på websidan.
-Ytterligare en ny aktör är ApotekHjärtat. På fasad och hemsida anges Apotek följt av en hjärtfigur. Under fliken “om oss” beskrivs ApotekHjärtat som Sveriges största apotekskedja efter “det gamla apoteket”.
-Kronans droghandel blir den tredje största apotekskedjan. På websidan beskrivs verksamheten: “Vi har varit läkemedelsgrossister till Sveriges Apotek i över hundra år och har nu apotek i hela Sverige.”
-Ytterligare en aktör är den utländska kedjan DocMorris, som endast hunnit etablera två apoteksbutiker och som använder namnet “DocMorris Apotek”. -De företag som tillåts driva apoteksverksamhet får använda en särskilt framtagen apotekssymbol med det gröna stiliserade korset kombinerat med ordet Apotek.
Apoteksbranschens nya aktörer använder självklart apotek för att beskriva sin verksamhet och som del i sitt namn. Vid referens till Apoteket AB används beteckningen “det gamla apoteket”, kanske medvetet för att framhålla sig som ny aktör men också för att apoteket inte ensamt fungerar särskilt bra som kännetecken för verksamheten. Medstop kan ju knappast skriva: “Vi är efter Apoteket den tredje största apotekskedjan.” Vilket apotek syftar Medstop på?
En något provokativ slutsats är att det statliga Apoteket AB inte bara förlorat sitt monopol och 2/3 av sina butiker utan också sitt varumärke/namn. Eftersom Apoteket AB har haft lång tid på sig att överväga förändringen finns det säkert välövervägda rationella skäl för valet. Märket har ju bra records.(Super Brands).
Men nog är det en utmaning att arbeta vidare med ett beskrivande namn som konkurrenterna tvingas eller tillåts benämna “det gamla apoteket”. Kanske är svaret som en person på en kommunikationsbyrå retoriskt uttryckte det: Fanns det egentligen något alternativ för Apoteket AB? Vem vågar svara på den frågan? För dagen kan vi inte göra annat än att lämna svaret till framtiden.
Uppdatering 20100311: En hel del av Håkans Sjöströms funderingar kring den nya apoteksmarknaden tas upp av Carin Fredlund i en artikel i dagens DI/Trender sid 25.
Det blev monterbyggande, konkurrentbevakning och givetvis hästar i världsklass på den årliga hästfesten Gothenburg Horse Show. Det var fantastiskt kul att få uppleva EuroHorse från “insidan” och inte endast vara på plats som besökare. Göteborg Horse Show anordnades för första gången 1977 och har sedan dess haft över två miljoner besökare. Samarbetet med Nordens största hästsportmässa EuroHorse har pågått sedan 1992.
Mountain Horse hade valt att exponera sitt företag extra mycket i år och förutom montern och 12 meter långa affischer syntes logon även på mässfolkets kläder! Givetvis var hoppryttaren och Mountain Horse-ambassadörenHelena Lundbäck på plats för uppskattad signering och frågestund. Mountain Horse gör helt rätt när de väljer att sponsra duktiga ryttare. Det höjer nivån på varumärkets trovärdighet och genom att produktutvecklingen sker i nära samarbete med ryttareliten anpassas både design och funktion till ett liv på hästryggen.
Familjeföretaget Mountain Horse startades 1988 av Lars Sjöswärd och har sedan flera år tillbaka deltagit på EuroHorse. Mässplatsen var full av återförsäljare och nyfikna kunder som ville prova vårens nyheter. I förra veckan släpptes den nya vår- och sommarkollektionen men designavdelningen ute i Paradiset jobbar redan på för fullt med lanseringen av vintern 2011…
I dag är det premiär för “S” - Amelia Adamos nya skötebarn. Det är ett magasin om skvaller på hög nivå och Bonniers investering i en ny marknad. 92 sidor för 29 kronor är ett hyggligt pris för en tidskrift, som ger insikt i kändisars liv på kungafamiljnivå och i det exklusiva näringslivet.
Kronprinsessan Victoria tronar på förstasidan och vi kan bl a läsa om hur Sveriges rikaste kvinnor lever. Med de två prinsessbröllopen senare under året som garanter borde nästan första året redan kunna räknas hem.
Bonniers har investerat mellan 15 och 20 miljoner för att försäkra sig om en succé. Här ligger bl a en satsning på namnkunniga profiler som Elisabeth Tarras-Wahlberg, tidigare informationschef vid Hovet som nu blir krönikör och Beatrice Birkeldh från Expressen, som nu blir tidningens nyckelreporter. Förebild lär vara amerikanska tidksriften People.
Många kommentarer kring tidskriften handlar dock om namnet. Vad står “S” för? De flesta associerar direkt till socialdemokraterna; en omöjlig koppling i det här sammanhanget? Bakom bokstaven “S” finns dock en stor stjärna, så en gissning är att “S” står för Star?! Eller kanske har Amelia en hund, som heter Sofus?
Amelia lär vara nervös den här gången. Hon har ju ett bra record i många sammanhang och har t ex lyckosamt sjösatt tre klassiker i den svenska tidskriftsvärlden. Såväl Amelia (numera 15 år), Tara och “M” har blivit säkra kort och funnit stora och stabila läsargrupper. Fallhöjden är alltså hög.
Häromkvällen hörde jag ett kort uttalande av Amelia inför den nya lanseringen. Hennes största farhåga var att “dom” inte skulle släppa till - d v s att kändisar på “rätt” nivå inte är vana att vika ut sig och att det alltså kommer att saknas tillräckligt underlag att skriva om. Förutsatt att exponeringen sker inom justa ramar blir nog detta inget problem, men det återstår att se.
Personligen är jag (hittills) måttligt intresserad av skvallertidningar, men visst måste jag kolla om “S” är något att ha. Nu går jag och köper ett ex!
Uppdatering 20100305: Nu blir det ytterligare ko: nkurrens - Aftonbladet Royal - glossigt lyxmagasin kommer första gången torsdag nästa vecka och sedan ytterligare sex ggr under våren.
Uppdatering 20100313: Första numret av S sålde mer än 50.000 ex! Det är Amelia mycket nöjd med. Förhoppningsvis håller den goda försäljningen även i fortsättningen.
“Det var mindre än ett år sedan SAS senast tog in sex miljarder i en nyemission. Nu är det dags igen - SAS vill ha 5 miljarder till! EasyJet tror att det bara är en tidsfråga innan SAS kommer tillbaka till pappa staten och vill ha ännu mer pengar. Frågan är exakt när? Om du kan gissa det så kan du vinna ett års fria resor med EasyJet för två! Allt du behöver göra är att skriva vilken dag, månad och år som SAS går ut och ber om pengar nästa gång.”
Oliver Aust, kommunikationsdirektör på easyJet, menar att SAS är skyldiga svenska skattebetalarna pengar som de ska betala tillbaka. Till Dagens Media säger han:
- Vi kommer i veckan att skriva ett brev till EU-kommissionen där vi påvisar att det SAS håller på med är emot svensk lagstandard. De får tjäna sina egna pengar som alla andra flygbolag, inte leva på skattebetalarnas pengar.
Än har facebookgruppen bara 143 medlemmar men har man tur i spel kan det ju löna sig att dra till med en gissning. Vem tackar nej till gratis flygresor i ett år? Fast med tanke på mina egna erfarenheter av lågprisflyg och deras ibland undermåliga kundservice finns det ju en risk att kampanjens vinnare bokar sina följande resor hos SAS.
SAS har hittills inte kommenterat EasyJet’s kampanj.
Inte nog med att Carolina Gynning ersätter Elisabeth Höglund i programmet Förkväll (där hon tidigare varit programledare), hon är även aktuell i lanseringen av Glacéau Vitamin Water.
Den svenska drycken Vitamin Well ska alltså få en konkurrent och produkterna ska vinna marknadsandelar utan traditionell marknadsföring.
Glacéau har planerat att lanseringen ska göras helt utan köpta medier. Detta innebär bland annat en pop-up butik på Grev Turegatan i Stockholm med diverse event som yoga och premiärvisning av musikvideor. Utanför Glacéaus temporära butik syns en stor färgglad målning, “Glacéau Vitamin Water Queen”, av Gynning.
Att Glacéau valde Gynning beror på att de, liksom hon, arbetar mycket med färg (-ämnen?!). Jag tycker faktiskt om Glacéaus design, och innehåll så klart, och hoppas att produkterna går hem på den svenska marknaden. Byter gärna ut kaffet mot en power-c eller en focus!
Glacéau lanserades år 2000 och ägs numera av Coca Cola. Svenska konkurrenten Vitamin Well tillverkas utanför Stockholm.
Sponsrad charterresa till Gran Canaria, frispråkigt bloggande på Hanky.se och dragqueen i Smirnoffbar. Fredrick Federley och hans alter ego Ursula förefaller jobba dygnet runt. Om detta rapporterades flitigt i gångna veckans kvällspress och Fredrick försvarade sig med den numera välkända repliken:
På sin blogg skriver Fredrick att Aftonbladet har kammat hem grand slam i rubriker utan att ha något att skriva om. Jag håller med; storm i ett vattenglas. Givetvis åker inte Fredrick på charter i egenskap av riksdagsledamot och jag förstår ironin i att hänvisa till Ursula af Drakbane. Men i och med att han låtit sig bjudas på resan har han lagt ut ett “bete” till pressen, vilket har resulterat i (önskvärd?) uppmärksamhet.
Fredrick är en framgångsrik politiker, kontroversiell och trivs i rampljuset. Vill Fredrick extraknäcka som dragqueen tycker jag att han ska få göra det. Fredrick försöker ju faktiskt skilja på politikern Fredrick Federley och dragqueen Ursula, vilket ur marknadsföringssynpunkt är helt rätt då han använder olika kännetecken för kanske två olika målgrupper. Den retoriska frågan inställer sig dock; kommer omsättningskretsen att blanda ihop de olika produkternas egenskaper? Själv vet jag inte vilken målgrupp jag tillhör men jag hade föredragit att träffa på Ursula ute i vimlet än diskuterat FRA-lagen med politiker-Fredrick.
Jag har spenderat hela veckan på de fantastiska slotten Övedskloster i Skåne och Hjuleberg i Halland. Det var dags för Mountain Horse’s plåtning av nästa års vinterkollektion.
Som praktikant på marknadsavdelningen ansvarade jag för välstrukna kläder och blänkande ridstövlar, men det blev givetvis också mycket hästskötsel med några goda råd från Johan Lundin (landslagsryttare i fälttävlan) som var på plats med sina hästar.
Med den lite lätt galne fotografen Morgan, vars assistents främsta uppgift var att fixa spetsade öron på hästen, är jag övertygad om att katalogen kommer att bli supersnygg.
Efter att ha sett de nya ridkläderna vill jag köpa allt! Som hästtjej vet jag sedan länge att Mountain Horse satsar på innovativ design i kombination med funktion och säkerhet.
Tyvärr har jag ingen egen häst att prova de nya stigbyglarna SCS3 LITE på, men det kommer förhoppningsvis i framtiden.
Det kan skönjas en viss frustration bland de frälsta över den snigelsnabba mognaden vad gäller sociala medier hos dem som fattar beslut.
Själv ställer jag mig frågan hur vi ska komma förbi sociala medier som en enskild företeelse och istället prata om hur den digitala utvecklingen kan sättas i perspektiv till företagets hela kommunikation.
Att skynda långsamt behöver inte nödvändigtvis betyda att man kommer att missa tåget. Viktigast är den centrala insikten om att de digitala medierna är här för att stanna. Resten är mål, omvärldsbevakning och handling.
Processen med organisationer där marknadsföring-, pr- och information är integrerade med varandra påskyndas av att sociala medier suddar ut gränserna mellan pr och reklam. De sociala medierna måste hitta sin plats i varje företags arbete med att addera värde, utöver Pris och Produkt, till varumärket.
Vi behöver både gamla och nya kanaler. Och gammal och ny kommunikationskompetens. Tillsammans kommer de att hitta fram till kombinationen av budskap, kanaler och medier som passar det specifika företaget.
2013 kommer 90 procent av all internettrafik bestå av video enligt Martin De Beer, Senior Vice President of Cisco’s Emerging Technologies Group (ETG).
Webbtjänsteföretaget Kaigan hade tagit del av De Beers profetia och bjöd på ett frukostseminarium i fredags på temat “Bli framgångsrik på webben”. De gav flera argument för att utnyttja video, dvs film och ljud, på internet. Film på nätet är inte bara webb-TV eller YouTube för den delen. Det är även egna videos som läggs på ditt företags hemsida. Exempel på flera användningsområden gavs:
Reklam/PR - vid produktlanseringar, ha en film om produkten eller tjänsten, t ex ambitiöst (läs dyrt) som Porsche eller ha en FAQ där en talesperson ger svar på vanligt förekommande frågor, t ex Sveriges ingenjörer som tog videon till hjälp för att åskådliggöra vanliga frågor inför avtalsrörelsen 2010.
HR eller kundundersökningar - visa personporträtt på medarbetare eller kunder som uttalar sig.
Instruktionsfilmer - gör det själv-området är etablerat, Byggmax har hängt på, när kommer IKEA med film om hur du sätter ihop möblerna?
Tvåvägskommunikation - SVTs tackfilm är ett lysande exempel på hur webbesökaren blir en del av mediet. Ett annat kul exempel är Wranglers lansering av sin klädkollektion som kräver en interaktivitet av webbesökaren.
Kaigans budskap var att ta videon till hjälp, det är inte så krångligt. Du kan göra filmerna själv, varför inte med mobilen. De löser tekniken med anpassningen för och publicering på webben. Kanske det finns en video som visar hur enkelt det är?
Sveriges äldsta hamburgerkedja Max har hakat på Hollywoodhysterin och tagit hjälp av lyxhustrun Maria Montazami, känd från TV 3’s program Svenska Hollywoodfruar. Det är omöjligt att ta fel på Marias karaktäristiska röst när hon presenterar den nya hamburgaren “Hot American” och jag skrattar faktiskt lite lätt åt reklamfilmen. Till skillnad från sin kollega Anna Anka (som antagligen aldrig äter snabbmat) är Maria charmig och ödmjuk.
Reklamen är enkel och fyndig och har fått ett riktigt positivt mottagande bland både bloggare och hamburgerälskare. Jag som inte ens äter kött kan nästan tänka mig att köpa en liten bit av Hollywood för 67 kr.
Flash mob kan vara dans på Plattan i Stockholm, offentligt kuddkrig, kurragömma i varuhus eller tunnelbaneåkning utan byxor. Den gemensamma nämnaren är en grupp människor som samlas på en förutbestämd plats vid en fastställd tidpunkt för att genomföra något tillsammans. Handlingen ska helst vara bisarr och oförutsedd. Efteråt skingras alla. Vem som helst kan vara initiativtagare och platsen är det offentliga rummet.
På 1960-talet genomfördes s k Happenings (se även Practical Jokes och Performance) - i svensk tappning var det premiär på Moderna Museet 1962. En del av syftet var även då att överraska/provocera. Happenings genomfördes dock av en mindre grupp, ofta med konstnärlig anknytning. En flash mob eftersträvar deltagande av en större grupp, något som underlättas genom användning av sociala medier.
Det är ju inget tvivel om att sociala medier är på stark frammarsch. Nu påbjuder t o m påve Benedictus XVI användning av sociala medier i kyrkans tjänst. Detta inför årets världskommunikationsdag, som infaller i mars.
Katolska kyrkan har t ex redan nu byggt upp en hemsida med åtta språk, det finns en särskild kanal på Youtube och flera Facebookgrupper. Kanske nästa steg blir Benedictus-bloggen? Och kommer den i så fall vara öppen för negativa kommentarer? Det finns ju många känsliga frågor att ta upp.
Självklart finns det otroliga möjligheter och rätt använt kan tidens teknik främja såväl kunskap som insyn. En större öppenhet skulle garanterat på sikt gagna en sådan uråldrig institution som den katolska kyrkan. Men det är en ovanligt minerad väg att vandra och det krävs en fingertoppskänsla av Guds nåde. Det ska bli intressant att följa utvecklingen!
Enligt VD Pontus Bodelsson i en intervju i DI beror det goda resultatet på en ny marknadsmix, dvs nytt format, nytt pris och nya kanaler (Expressen och DN + via direktförsäljning förstås). Vem köper då ett uppslagsverk i bokform i vår tidsålder? Alla som fortfarande vill bläddra i en bok. Förvånande är åldersfördelningen relativt jämn. Intressant!
De närmaste fem veckorna säljs genom Expressen dessutom fem nya fristående böcker om världens länder, fjolåret och tre band om andra världskriget.
NE jobbar också aktivt med internettjänster och adresserar bl a målgrupp skola med läromedel i nya former.
Var tredje vecka kommer NEs nyhetsbrev och det senaste är ovanligt innehållsrikt!
• Vem tror du att du är? Hitta din historiska like! Själv blev jag Marie Antoinette - tänker på frasande siden i pasteller, vitpudrade peruker, gräddbakelseorgier och slutligen halshuggning av den berömda franska giljotinen. Nja, kanske inte precis min drömförebild, men kul ändå!
I studien “European Communication Monitor 2009″ genomförd av 11 universitet från hela Europa har kommunikationsansvariga fått svara på vilka områden som anses bli viktigast på medellång sikt d v s till år 2012.
De viktigaste kommunikationsområdena 2012. Inom parantes visas placering för 2009.
1. (1) Corporate communication →
2. (4) Internal communication and Change management ↑
3. (2) Marketing/Brand and Consumer communication ↓
4. (-) CSR and sustainability ↑
5. (5) Public affairs/Lobbying →
Överst hamnar “Corporate communication” - en organisations övergripande kommunikation såväl externt som internt. Kanske inte så konstigt då begreppet är övergripande och uppdragsgivarrelaterat. Därefter kommer klättraren ” Internal communication and Change management ” (Interkommunikation och förändringsarbete). Här kan man reflektera över insikten i inte bara de konjunkturella förändringarna utan även de förmodat strukturella och vilka utmaningar de ställer på många organisationer.
Att marknadsföring är fortsatt viktigt är heller inte förvånande men det tycks åter vara ett tidens tecken att detta område har tappat placering och blir följt av uppstickaren ” CSR and sustainability”. Måhända balanseras den kundpåverkande kommunikationen med en växande insikt om allas ansvar för vår framtid.
Slutligen får det engelska ordet company i detta sammanhang en intressant innebörd. Det kommer från latinets cum pane, den man delar bröd med. Mången motivationsstärkande och måldefinierande vackra budskap blir så mycket enklare om man utgår från cum pane, de jag delar mitt dagliga bröd med. Troligen mer sammansvetsande än vad en karismatisk eller elak ledare kan åstadkomma.
Det lilla konferensrummet på Hornsgatan är fullt till sista plats. Vi deltagare jobbar alla på något sätt med kommunikation och vi har alla kommit för att lära oss mer om corporate storytelling och dess möjligheter. Matts Heijbel, en guru inom området är föreläsare och han öppnar självklart med en berättelse - en skapelseberättelse om sin egen svensk-finska familj med rötter i bistra krigstider.
Därefter får vi i rask takt höra en skön story om Gyllenspets, barberare på 1920-talet på Centralen i Stockholm och samtidigt grundargestalt i banken/växlingskontorets Forex historia.
En sedelärande historia från IKEAs varuhus i Shanghai om den irakiske kocken, som serverade köttbullar, hade lingonröda ränder på kockskjortan och som “följde kunden hela vägen tills problemet var löst” - samtidigt gav han den kinesiska personalen insikt i hur ikeanernas företagskultur fungerar.
För att spegla det “nya” Malmö, som numera har ca 30% utomeuropeiska invånare satsas nu stort på att hitta nya historier - gärna mellan två enskilda människor. Huvudpersoner i en av berättelserna är nyanställde Mohammed och 82-åriga änkan Maria, som möts inom hemtjänsten. Här relaterar historien till såväl människa, kultur, ålder och entreprenöriellt tänkande.
Visst kommer vi att minnas “Olga” - den manlige, hästsvansförsedde SSAB-fantasten, som vid fick 7.500:- från företagsledningen för att korrigera sin “gamla” SSAB-tatuering enligt den nya grafiska profilen.
Och vi kunde känna stoltheten hos SSABs anställda, som med jättedumpers fyllda med mat, läkemedel och andra förnödenheter var först på plats i det orkandrabbade New Orleans.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Corporate Storytelling har funnits i USA sedan slutet av nittiotalet, men är hos oss en förhållandevis ny företeelse. Matts pratar mycket om att “befolka varumärket” - det tycker jag säger mycket om vad det hela handlar om.
Den emotionella kommunikationen har ett brett användningsområde och är gångbart inom bl a marknadsföring, sälj, rekrytering, ledningsfrågor och coachning. Exponering kan ske på hemsidan, i årsredovisningen, broschyrmaterialet, annonsen och varför inte vid introduktion av nyanställda. Det är dock viktigt att historierna baseras på verkliga händelser.
Vi pratade förstås även om word-of-mouse och vilka fantastiska möjligheter musklicken innebär när det gäller användning av storytelling i de sociala medierna.
“Vi kan utveckla både oss själva och svenskt arbetsliv om vi tar berättarkapitalet och organisationens anekdoter på allvar. Storymedvetenheten är en framgångsfaktor och ett konkurrensverktyg,” sammanfattade Matts fredagens föreläsning.
Så har årets Kom-in-dag gått av stapeln på JMG här i Göteborg. Temat för sjunde upplagan av Kom in var Vändpunkter och i fokus under dagen stod försök att sia om framtiden blandat med diskussioner kring var (sociala) medier/kanaler står idag, vilka lärdomar som har dragits och framtida yrkesroller.
Apotekets varumärkesdirektör Eva Fernvall stod för det som var dagens mest intressanta exempel för de många bolag som funderar över hur de sociala medierna ska användas och vilken påverkan det kan komma få på varumärket.
När Apolivareklamen visades i tv fick den enorma reaktioner i sociala media och i förlängningen även i övrig media. Reklamen blev en snackis och Facebook-gruppen “Jag är rädd för tjejen i Apolivareklamen” har närmare 110 000 medlemmar. Eva gav Apotekets syn på kampanjen, hur man valde att hantera den uppståndelse som skapades och vilka konsekvenserna blivit för Apotekets fortsatta satsning på sociala medier.
Evas summering av uppståndelsen var att det var fascinerande att uppleva vilken påverkan sociala medier kan få på media. Däremot var hennes svar på frågan om hon var nöjd med uppmärksamheten för Apoliva-filmen överraskande: ”Varken bra eller dåligt” med motivationen att mätningar påvisat att uppmärksamheten haft fokus på tjejen i reklamen och inte Apoliva-produkterna. Samtidigt berättar hon att produkterna säljer mycket bra.
Lärdomen från uppmärksamheten kring Apoliva blir för Apoteket att ta sig an sociala medier ur ett något annorlunda perspektiv nu när de vet vilken påverkan de kan få på varumärket. Ett konkret exempel Eva tog var samarbetet med viföräldrar.se där man går ut och möter föräldrar med adekvat information.
Avslutningsvis fick Eva frågan om sociala medier kommer att ersätta den traditionella mediesatsningen hos Apoteket. Hennes svar var nej med motiveringen att de sociala medierna är svårkontrollerade, det går inte att förutse resultat av satsningar. Min egen reflektion kring detta svar är att med lärdom av Apoliva-exemplet så gäller det all kommunikation idag?
Summeringen av lärdomarna Eva lyfte fram kring exemplet Apoliva summerar även vad som sades kring sociala medier i stort under dagen:
Var aktsam att sätta principer – pröva er fram. Vi är bara i början av att förstå hur vi ska använda de sociala medierna.
Var ska de interna kunskaperna och resurserna för att kommunicera i sociala medier finnas? Ofta finns inte resurserna på informationsavdelningen och i kundtjänst finns inte kompetensen.
Skapa en intern samarbetsgrupp för att bygga referensramar. Ta fram en policy och utbilda ledningen och övriga berörda.
Var målgruppsrelevanta vid användning av sociala medier.
Dra nytta av en snackis!
Kanske det mest tänkvärda som diskuterades i övrigt under dagen handlade om hur yrkesrollerna (journalist/informatör) och kanalerna har utvecklats över tid men att människors användningsområde för information/kommunikation är detsamma idag som det var för hundra (och kanske tusen) år sedan…
Vad tror du?
En annan välspenderad timme under dagen var att lyssna till retorikern Elaine Bergqvist som tog upp de fem viktigaste sakerna (Du – Kläder – Rösten – Kroppsspråket – Budskapet) att tänka för att behärska konsten att få folk att lyssna. Hennes bok Härskarteknik ligger just nu överst i min bokhög på sängbordet.
Om man arbetar med PR och kommunikation är inte immaterialrätten långt borta. Numera och i kommersiella sammanhang används det engelska begreppet IP-rätt, Intellectual Property. IP-rätten räknas till företagets viktigaste tillgångar.
Detta blogginlägg handlar om den legala kopplingen till kännetecken/varumärke. Det är det verktyg, som används som en länk i kommunikationen mellan företaget och marknaden. Genom design, profilering och kommunikation används olika former och kännetecken för produkter.
Exempel är flaskförpackningarna för Absolut Vodka och Coca Cola; Nikes figurmärke (swooshen), ordmärket Volvo, rakapparaten Philips triangulära skärhuvud, Löfbergs lila färg, butiksinredningen för en affärskedja.
Listan kan göras lång för de detaljer/uttryck som företag använder för att känneteckna sina produkter/tjänster och sin verksamhet. Kännetecknen kan alltså vara ord, figur, form, siffror, färg. Ensamt eller tillsammans särskiljs och individualiseras därmed produkten och företaget.
Företag borde systematiskt identifiera de kännetecken och form/designdetaljer/uttryck som används för sina produkter och ställa sig frågan om dessa är eller kan bli föremål för rättsskydd inom det IP-rättsliga systemet. Exempelvis genom varumärkesskydd.
En sådan genomgång ökar medvetenheten om och betydelsen av varumärkesrätten som ett strategiskt verktyg och en resurs i den löpande och framtida verksamheten. Särskilt när varumärkesrättigheterna till stor del motsvarar de ekonomiska värden som är resultatet av PR/kommunikation/reklam på marknaden.
Ett syfte är också att medvetandegöra hur man kan använda IP-rätten för att skapa ett bestående mervärde i företaget.
Ytterligare ett syfte med genomgången är att försöka skapa “ordning och reda” bland IP-rättigheterna som legal struktur. Ett sådant dokument kan nämligen användas som underlag eller hjälpmedel i samband med värdering av verksamheten.
Sammanfattningsvis - glöm alltså inte den legala varumärkesstrukturen i marknadsföringen.
Från promenad i jeans, t-shirt och keps till förlovning med blå sidenklänning av Pär Engsheden. Den icke-modeintresserade Victoria har sedan februari 2009 synts i alltmer lyxiga outfits. Det är re-branding på gång i Kungahuset. Kläderna måste associera till den kommande rollen som gift, drottning och säkerligen även varumärket Sverige.
Då kändisar ska få en ny image är det oftast stylisten som byts ut (titta bara på Nicole Richie och Rachel Zoe). I Danmark stylas Mary av Anja Camilla Alajdi vilket enligt Roger Lundgren (hovexpert på tidningen Queen och hovbloggare på TV4) har betytt otroligt mycket för den internationella marknadsföringen av danskt mode. I kungahuset sägs stylisten Tina Törnqvist ligga bakom kronprinsessans förvandling och eftersom Victoria ofta ses i svensk design borde detta vara positivt även för Sveriges modebransch.
Det finns dock en oklar fråga som kan påverka negativt; vem är det egentligen som betalar för klänningarna från Matthew Williamson och skorna från Yves Saint Laurent? Är det vi skattebetalare eller stämmer det att hovet blir sponsrade och att gåvor tas emot på löpande band?
Kommer Victorias klädval att gynna Sverige som varumärke? Antagligen.
I söndagens Göteborgs-Posten uttalar sig Martina Bonnier (modechef på Damernas Värld och författare till boken Fashionista) om Victorias moderesa. Martina har förståelse för kronprinsessans Birkin väska från Hermès i 100 000 kronors klassen men inte matchandet av lädersnoddar runt handleden och sportklocka till Pucciklänning. Äh, säger jag. Det är väl just detta ett varumärke behöver för att vara trovärdigt, något genuint och äkta. Precis så som många av mina utländska vänner uppfattar Sverige.
Den här boken är verkligen intressant, inspirerande och informativ på ett lättillgängligt sätt och det märks att Lena har stenkoll på sitt område! Boken tar upp allt ifrån hur Apoliva fick kunderna att starta grupper på Facebook till kortfattade legala synpunkter.
För mig har sociala medier aldrig framstått som någon typ av fluga, utan jag håller helt och hållet med Lena och andra sociala medie-experter (t ex bloggande Icehotel och Lantmännen) som uttalar sig om den här kommunikationsformens effekter.
Jag tror att användandet av sociala medier som vi ser idag bara är en början. Digital marknadsföring kommer i allt större utsträckning att påverka företags (och givetvis privatpersoners) relationer och varumärken.
Efter att ha läst Lenas bok inser jag att den här typen av kommunikation är lämplig för i stort sett alla branscher. Titta bara på Saltå Kvarn som kommunicerar med sina kunder via både Saltåbloggen och Twitter. Inte trodde jag att jag skulle tycka det var intressant att läsa information från ett företag som tillverkar mjöl. Men det är nog som Mattias Åkerberg (Please Copy Me) säger i boken:
Människor har ledsnat på reklam i den form vi lärt dem, och vill se varumärken som kommunicerar ärligt och mänskligt med sina konsumenter. Verkligen kommunicerar. Lyssnar, tänker, pratar, lyssnar. Som bjuder på sig själva. Som berättar något intressant.
Och det är precis vad kvarnen i Saltå gör, de har förstått betydelsen av sociala medier.
Boken Marknadsföring och kommunikation i sociala medier går att köpa här.
All pr är bra pr säger ett gammalt talesätt. Och visst är det så att det är nödvändigt att skilja sig från konkurrenterna på kreativa sätt för att nå fram i bruset. Men - när budgivarna på Saab är mindre sportbilsföretag med ägarbilder som inte är helt klockrena, börjar jag gärna fundera över om det hela kanske är mer törst efter pr än seriösa affärer som ligger i potten.
På Aftonbladet.se läser jag ”… Det lönar sig att vara intresserad av Saab. Det holländska bilföretaget Spykers aktie steg med över 25 procent på Amsterdambörsen under morgonen efter helgens besked att bolaget har lagt fram ett nytt bud på Saab till GM…”. Jag avvaktar med spänning resultatet av Spykers nya bud till GM.
Ett exempel av annan dignitet är marknadsföringskriget mellan Elgiganten och branschkonkurrenterna. Mediarapporteringen har omfattat allt från nedmonterade skyltar, uppköp av kampanjvaror i butik till juridiska tvister i marknadsdomstolen. Att MediaMarkts juridiska ombud dessutom omnämner Elgigantens agerande som puckat får åtminstone mig att dra slutsatsen att det handlar mest om pr.
Seriösa aktörer? Bra/dålig pr? Det avgörs som alltid av betraktaren. Faktum kvarstår det är inte ovanligt att söka gratis publicitet vare sig budskapet tolkas positivt för avsändaren eller inte.
