Berättelserna om den svarta Venusen Sarah och den hårt prövade modersgestalten Nawal engagerar på många plan. Inte minst för att båda bygger på verklighetsbakgrund. Detta är ingenting för dem som bara vill sitta av några timmar i biomörkret. Här blir man ohjälpligt indragen i dessa två kvinnors öden och många bilder stannar kvar länge på näthinnan.
Nawals hemlighet visar sig vara av den outhärdliga sorten, något som hennes två barn får kännedom om efter hennes död. Under syskonens långa resa mot sanningen får vi följa Nawals öde i många chockerande scener där speciellt de religiösa motsättningarna får grymma konsekvenser. Filmen utspelas i nutid, skådespelarna är fransktalande och miljön är ett krigshärjat Mellanöstern.
Svart Venus handlar om sydafrikanska Sarah (Sartjiee Baartmann) som lämnar sitt hemland för att under namnet Hottentott Venus exponeras i Europa för sitt utseendes skull – bl a en ovanligt omfångsrik bakdel. Förnedringen ökar gradvis till att sluta i totalt utlämnande. Handlingen är förlagd till början av 1800-talet och miljön är smutsiga bakgator i London och snuskiga salonger och bordeller i Paris. Sartjiee Baartmanns kvarlevor återfördes så småningom till Sydafrika och år 2002 begravdes hon i sin hemtrakt.
Nawals hemlighet utsågs till Kanadas officiella Oscarsbidrag 2010 och blev uttagen som en av nio filmer vid 2011 års gala i kategorin bästa utländska film.
Som affärsresenär kan du numera välja att övernatta i ”kvinnlig” miljö. Hotell i bl a London, Milwaukee (USA), New Delhi, Singapore och New York har inrett särskilda rum för resande affärskvinnor och även försett dem med bekvämligheter av olika slag. Allt för att attrahera den kvinnliga gästen – en allt större och dominerande målgrupp.
Hur är det, tjejer? Har ni provat? Vad tycker ni?
Och så undrar jag om det finns motsvarande satsningar på ”manliga” hotellrum? Vad utmärker i så fall ett sådant?
Följande kvinnoattraherande hotell listas i senaste numret av tidskriften Passion for Business:
• The Westin Gurgaon i New Delhi har speciella s k “aurarum“, som ligger nära hissen, har bättre säkerhetsfunktioner och endast kvinnlig personal. Ett stort badrum och regnskogsdusch ingår också i paketet
• The Premier Hotel i New York med en hel våning enbart för kvinnor. Rummen är specialutrustade med bl a badsalt, platt- och locktång, samt yogamatta.
• Naumiär först ut i Singapore med en speciell våning, vilket i sig garanterar integritet och avskildhet. Inredningen går i rosa och det finns ett brett utbud med spabehandlingar.
•Grange City Hoteli London erbjuder s k female friendly rooms – specifikt utformade för kvinnors bekvämlighet och säkerhet. Här finns belysta garderober och speglar, större hyllutrymme i badrummet, deluxe bad- och dusch produkter och särskild makeupspegel med inbyggt ljus.
Har du någon kreativ idé i byrålådan? Ta chansen att delta i tävlingen My Mission, som numera är Sveriges största idétävling inom upplevelseindustrin. Förslagen kan vara nya tekniska innovationer, smarta tjänsteidéer, turismkoncept, designprodukter etc etc
Sedan starten för fem år sedan har det kommit in närmare tusen bidrag. Yngsta tävlande har varit 12 år och äldsta 80+. Minst 88 bolag och 120 nya arbetstillfällen har skapats via My Mission.
Du behöver inte ha en färdig affärsplan eller snyggt presentationsmaterial – det är potentialen i själva idén som bedöms. Några vinnande och framgångsrika bidrag har varit Soundracer och Brottsportalen.
Vad är syftet med idétävlingen My Mission?
- My Mission ska inte bara vaska fram årets bästa affärsidéer utan vi ser även en stor uppgift i att vara en idégenerator, som uppmuntrar folk att formulera sina idéer.
Kan du säga något om de idéer som kommit in?
- Vi kan se en skillnad vad gäller inkomna förslag jämfört med andra år. Det är färre webblösningar och fler som trycker på värden som hållbar utveckling.
Hur ser det ut på vinstfronten? - My Mission är mer än bara en tävling. Vinsterna som delas ut har ett sammanlagt värde av närmare 500.000 och fokuserar främst på att underlätta för entreprenören att utveckla sin idé och bilda företag.
Hur har det gått i årets tävling? Det är ju bara knappt en vecka kvar!
- I år har vi en enorm trafik till hemsidan – över 100.000 besökare bara under mars månad. Och så händer det mycket på vår blogg. Det är skönt att ha en plattform där deltagarna dagligen kan följa hur arbetet fortskrider.
Det var överfullt med damer (var fanns de manliga medlemmarna?) i en av Palace festmatsalar när Informationsföreningen bjöd in till lunch. Den stora attraktionen var förstås krishanteraren, medietränaren och författarenPaul Ronge, som något speedad drog en tvåtimmarsföreläsning på 45 minuter. Men vi hann få oss en hel del nyttigt till livs.
Paul pratade om vinkel, nyhetsvärde, målgrupp och ”medierollerna” David, Goliath och experten. Sedan kom redogörelse för hantering av fråga, svar och budskap. Att det finns olika lösningar, ingen quick fix och om att lägga korten på bordet var några andra frågeställningar.
Vi fick även verkligt 10 handfasta råd i samband med en journalistkontakt:
Ljug aldrig
Förbered dig noga
Sök nyckelformuleringar
Tappa aldrig humöret
Du säger bara det du vill
Anpassa dig till mediet
Tänk på bilden
Inget off the record
Säg ifrån vid fel
Undvik att säga nej
Att oväntat är det som utmärker krisen – t o m Paul, som förmodligen sett det mesta inom krishantering var noga med att påpeka nödvändigheten av en ödmjuk inställning.
Men – om nu Janne Josefsson ringer på dörren – då är det bra om krisgruppen har följande checklista till hands:
Vad har hänt och hur kunde det hända?
Vad gör vi för att hjälpa ev drabbade i akutsituationen?
Vilket fel – vårt/andras; Vilka faktorer?
Vad gör vi långsiktigt?
Hur kommunicerar man med omvärlden under tiden?
Självklart gjorde Paul också reklam för sin bok När Janne Josefsson ringer. Jag har den själv i bokhyllan och läste den när den kom ut för 1 ½ år sedan. Nu får jag nog ta och läsa om den! Kan beställas här.
Sveriges Informationsförening har själva lagt ut en sammanfattning av Pauls presentation.
Här på Plyhmbloggen har vi tidigare skrivit om bl a Paul Ronge under rubriken Drevet går…..
Ett fastighetsimperium byggdes upp med investeringar främst i Göteborg, Stockholm och London. Lennart jobbar också gärna med gatumiljön och delar kostnaderna med kommunen. Han vill inte ha bilar i innerstaden utan bygga underjordiska garage. Nya innovativa arkitektoniska lösningar är också något som fängslar. Vi fick se skisser på en fastighet byggd på pelare på Kungsholmen i Stockholm och ett spännande hotellprojekt med trädhus i samarbete med White. I samma andetag passade Lennart också på att efterlysa större öppenhet och nytänkande hos Göteborgs stad. – Det är fel på klimatet här! Ja, det är helt enkelt inte roligt!
I skolan var Lennart ingen lysande elev, men längre fram i livet ägnade han sig åt studier i såväl idéhistoria, astronomi och filosofi vid Götebors Universitet. I hans konstnärliga verk syns intresset för de existentiella frågorna och det monotona upprepandet. Och så gillar han primtal, vilket återspeglas bl a i boken One million primes där primtal listas sida upp och sida ner.
Med åren har det sociala engagemanget blivit allt större. För tio år sedan startade Lennart tidningen Faktum , som säljs av hemlösa. Sedan ungdomen har Indien en särskild plats i hans hjärta, men han lägger också mycket energi på ett antal specifika projekt t ex att hjälpa romer i Rumänien, ett mentorprogram för invandrarstudenter och biogas i Mexiko.
Lennart huserar numera med sitt Sätila Holding på Västra Hamngatan i ett vackert hus från början av 1800-talet. Han betecknar sig själv lite som en ensamvarg, jobbar måttligt mycket och på fritiden fotvandrar han, läser böcker eller gör helt enkelt ingenting. Det är, som han själv säger, skönt att vara ledig och bara låta tiden gå…….
Efter en längre tids hektisk ombyggnation öppnade Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg för en månad sedan portarna till ett uppfräschat museum. Idag kan man summera antalet besökare och glädja sig åt en fantastisk besökstillströmning. Ca 40.000 under en månad, vilket kan jämföras med ca 155.000 under ett normalår.
Ambitionen har varit att det ska finnas något för alla. Och det finns det verkligen.
De yngsta kan tumla om på fantasifulla sjöodjur eller klättra på jättetrossar, teknikintresserade kan prova på hur det är att kryssa sig fram mellan kobbar och skär med ett fartyg i den verklighetstrogna bryggsimulatorn.Håkan Hellströms fans kan kolla in hans sjömanskostym i en glasbox. Och alla kan glädjas åt spännande och pedagogisk information om t ex miljö, musik och skeppsbyggande.
Vill man vila fötterna rekommenderas en stund i det trivsamma läsrummet Gripsholm med inspiration av Svenska Amerika Linjen. Här finns möjlighet att läsa en bok eller helt enkelt njuta av den fantastiska utsikten över Göta Älv.
Storytelling i många former är ett genomgående tema i utställningarna. Människor berättar sin historia och vi får möjlighet att ta del av många spännande livsöden.
Sammanfattningsvis har det ombyggda våningsplanet på museet blivit en intressant exponering av Göteborg och den viktiga sjöfarten – i dåtid, nutid och framtid. För såväl i staden boende som besökare utifrån.
Nu önskar vi museichef Anna Rosengren och hennes kompetenta och engagerade medarbetare fortsatt lycka till med det fortsatta förändringsarbetet. På önskelistan står nu en ny glasad entré!
11 september är annars en av de händelser som mest triggat till konspirationstänk. Några teorier – USA behövde en förevändning att attackera oljeproducerande stater alt israeliska spioner, som ville lägga skulden på araber och muslimer.
Vaken.se har blivit en samlingsplats för konspirationsteorier. Grundaren heter Mikael Cromsjö och sajten, som startade 2004 är ett av Sveriges största forum för alternativa sanningar. Den sägs bygga på en politisk och religiöst obunden gräsrotsrörelse och har den amerikanska sanningsrörelsen som förebild. Sajten ska vara öppen och tolerant, men det finns även här klagomål kring censur och som i många sammanhang idéer kring en judisk konspiration.
Inte för att jag till vardags går runt och grubblar på ovanstående världshändelser. Men visst är det intressanta frågeställningar! Och de blir onekligen ännu intressantare när de ställs i ett slags övergripande sammanhang.
……………………………………………………………………………………………………………………………….
Ovanstående text är till mångt och mycket hämtad ur artikeln Med komplotten som tröst i den utmärkta tidskriften Fokus.
Amerikanen Michael Barkun har skrivit en känd bok om konspirationsteori: A Culture of Conspiracy från 2006.
På Youtube finns flera filmer från 11 september. Just den här har visats drygt 9 miljoner ggr. Se även kommentarerna nedanför!
Uppdatering idag: Intressant artikel i DN - Låt inte utredningen om Palmemordet dö sotdöden
Den senaste tiden har vi kunnat läsa om säljkultur ur olika aspekter. Diverse peppningsfilmer med säljcoacher som skriker och gapar och gör raketen är halvjobbiga, men inte så sensationella enligt min uppfattning. Nyligen hade dock Svenskmedia i Öresund en kickoff för att peppa sina säljare. Filmen från den tillställningen har väckt extra stor uppståndelse på nätet. Och därför stängts av användaren!?
VD Paul Burton på Svenskmedia berättar att målsättningen med peppningen är att utveckla attityd, något som är nödvändigt i säljyrket. Han kan inte förstå att folk i allmänhet tycker det är något konstigt.
Säljaren Peter Paunovic menar däremot att man måste vara delaktig i kulturen för att den ska vara förståelig. Det skapas en väldigt speciell atmosfär och det blir en enormt driven kultur - att jämföra med ett fotbollslag.
Personligen vill jag inte försvara den här typen av säljkultur – övningen med säljarna hos Svenskmedia verkar mer hjärntvätt än peppning. Som kund är det ju dessutom vi som utsätts för säljarens adrenalinstinna säljattacker. En balanserad attityd med mer sofistikerade metoder kan då vara något att drömma om. Eller vad tycker du?
Uppdatering 20110221 – Krishantering hos The Phone House: VDn hos The Phone House protesterar före sändningen av SVT:s program. The Phone House meddelar två dagar före sändning i ett pressmeddelande att man lägger ner fältförsäljningen i sin nuvarande form – nya Mobila butiker ska nu ha fokus på tillgänglighet och kundservice.
Baddräktskungen Panos Papadopoulos firar att verksamheten Panos Emporio fyller 25 år. Det görs både på catwalken och i TV-rutan. PR-gurun Panos celebrerar under innevarande vecka vältajmat och med god hjälp av krönikören och författaren, numera PR-konsulten Linda Skugge och man kan bara gratulera till ett supergenomslag.
Igår kväll kunde man se Panos i serien ”Den hemlige miljonären” på TV5. Programmet, som har pågått några veckor och med deltagare som bl a GI-experten Ola Lauritzon går ut på att miljonärer ska lämna sin ordinarie tillvaro för att under en vecka leva under cover med hemlösa och hjälpa volontärarbetare i deras vardag. Panos, som själv har en fattig bakgrund i Grekland bakom sig upplevde veckan som extremt jobbig. Missade ni gårdagens inslag finns det en chans till den 12 februari!
Imorgon 10 februari jubilerar Panos Emporio med en galakväll och en exklusiv modevisning i Stockholm. Detta sker i anknytning till Stockholms modevecka och jubileumskollektionen “Honeymoon Collection” visas då upp med hjälp av ett antal utvalda kända ansikten.
Då har du väl fått ditt lystmäte under Göteborg International Film Festival som just nu pågår för fullt!? Med 450 filmer från 76 länder och 45 seminarier finns det ju en hel del att välja på. Personligen har jag svårt att greppa vad som egentligen är intressant. Utbudet är enormt och för oss “filmintresserade men ej filmfreaks” finns det risk att guldkornen går förlorade i mängden av alternativ. Då känns det bra att kunna kolla in vad programgruppen och seminarieansvarig rekommenderar. Dessutom ger Marit Kapla, konstnärlig ledare för Filmfestivalen lite extra tips på GPs hemsida.
Själv har jag tyvärr bara hunnit se en enda film under veckan men den var helt klart sevärd. Har ni en stund över på lördag em, befinner er i Göteborg och inte har spanat in något annat alternativ så rekommenderar jag filmen Flowers of Evil!
I filmen “Flowers of Evil” av David Dusa får man följa Anahita, en iransk tjej från Teheran, som spenderar en sommar i Paris. Där träffar hon också sin kärlek Gecko. Filmen visar Anahitas vistelse i Paris och hur kärleken mellan henne och Gecko växer.
I Anahitas hemland pågår samtidigt dramatiska protester efter presidentvalet och hon är därför ständigt uppkopplad på Internet för att följa sin familj och sina vänner hemma i Iran.
Flowers of Evil skildrar även medialiseringen och man får se hur de båda huvudpersonerna använder sociala medier med två helt olika syften. Storyn är både lättsam och djup, vilket bidrar till att göra handlingen mycket fängslande. Filmen är också snyggt filmad med ett levande foto.
Ytterligare ett plus – filmen väcker definitivt en önskan att beöka det vackra och stämningsfulla Paris.
Flowers of Evil visas:
Lördag 5/2 kl 17.30 på biograf Roy i Göteborg
Årets Riskapitalkonferens i Göteborg drog nyligen fullt hus på Elite Park. Aktörer med kapital och kompetens på fickan frotterade sig med tillväxtintresserade företag av olika slag. Möjligheterna till finansiering och tillväxt i vår region verkade outtömliga. Mest inspirerande var förstås vittnesmål från några redan lyckade entusiastiska och framgångsrika entreprenörer.
• Superentusiasten Alexander Hars presenterade sitt senaste projekt Let’s Deal och berättade om sin otroliga framgångsresa under de senaste fem åren.
• Mattias Göransson, grundare och chefredaktör för den prisbelönta och högkvalitativa tidskriften Filter reflekterade över sitt recept på framgång med berättarnördighet som en viktig faktor.
• Sedan var det dags för en äkta (affärs)ängel att äntra scenen – Kristina Fahl berättade bl a om det lyckade kvinnliga nätverket IDA.
Språkrådet publicerade nyligen sin lista över nya ord i det svenska språket. Inte oväntat är sammansättningar med aska vanligt förekommande. Ord som hamnar på Språkrådets lista anspelar oftast på ett eller annat sätt på årets händelser, men det som är mest avgörande är att orden kan visa på bred användning.
Vuvuzelan, plasttutan som bokstavligen var på allas läppar under sommarens fotbolls-VM i Sydafrika gjorde ett outplånligt intryck. Så även internationellt förstås – därav återfinns ordet även på motsvarande Top 10 Buzzwords hos tidskriften Time.
Köttklister är ett otrevligt ord med en otrevlig innebörd = ämne tillverkat av djurblod som kan användas för att klistra ihop mindre köttdelar till något som ser ut som hela köttstycken. Cykelbarometer är svårtippat som vanligt förekommande, men det är hur som helst en apparat som registrerar hur många cyklar som passerar en viss punkt. Bloppa tror man hos Språkrådet definitivt blir ett bestående ord i svenska språket – betyder sälja på bloppis (av blogg + loppis). Plånboksbröllop verkar ju sunt och är helt enkelt ett bröllop anpassat efter plånboken.
Språkrådet, som är Sveriges officiella språkvårdsorgan samlar in ord genom att läsa dagstidningar och så får man förstås in många förslag från allmänheten. Ordens fortsatta användning är sedan avgörande för om de ska bli bestående delar av det svenska språket. Numera bidrar även sociala medier i hög grad till spridningen.
Dagens Nyheter har en egen lista med årets mest uppmärksammade ord/uttryck år 2010 – Här ges exempel som askmoln, bröstpump och kaffeflickor.
Visst är det buttra, charmiga naturbarnet Per Morberg ett fenomen. Inte minst ett PR-fenomen. För det är ju så tacksamt med människor som sticker ut. Sådana man antingen älskar eller hatar. Och så är det förstås tacksamt när man dessutom har ett antal färdigheter att visa upp. Sedan skadar det ju inte heller att personen ifråga verkar ha näsa för affärer också.
Igår kväll hade 4:ans nya serie “Sveriges Mästerkock” premiär. Där agerade Per Morberg, Leif Mannerström och Markus Aujalay domare som smakar och dömer. Genom auditions runt om i Sverige ska man vaska fram fjorton lovande talanger som sedan ska tävla ch laga mat i rutan under våren. Bra positionering inte minst för juryn.
Tidigare har Per visat upp sina matlagningsfärdigheter i ett eget TV-program “Vad blir det för mat”. Han har skrivit flera böcker och till våren kommer första numret av en egen tidning - Magasin Morberg om jakt, mat och kultur.
Per har även designat bl a en fantastisk grillhäll (finns på Grillbutiken för det facila och nu reducerade priset av 19.990:-) och under hösten lanserades en garderob med exklusiva jaktkläder. Vill man glädjas åt Per i det egna köket har jag ryktesvägen hört att ett besök av mästerkocken kostar 120.000:- . Men vill man ha det bästa så….
Jobbar Per med egen PR? Eller finns det någon god bakomliggande rådgivare ? Ja, inte vet jag, men snyggt förpackat är det i alla fall! Och timingen är inte heller fel!
I år passar Bing Crosbys klassiska White Christmas extra bra som julunderhållning och det är verkligen inte tal om att drömma. Den vita julen är högst påtaglig. Särskilt för alla som ska resa någonstans för ett julfirande tillsammans med nära och kära. Förhoppningsvis kommer alla fram i tomtetid och slipper tillbringa dessa dyrbara timmar på en terminal eller en centralstation.
Det har som vanligt varit full rusch på julhandeln. Årets “officiella” julklapp år 2010 på den svenska marknaden är ju en I-Pad, ett hårt paket som säkert kommer att glädja många. I USA har man dock konstaterat att barn i sina traditionella brev till tomten önskar så – som man kan tycka – basala saker som en varm ytterjacka.
Sista minuten – Julklappstips: Ge bort en helårsprenumeration (4 nummer) av nya tidskriften Morbergs Magasin så får du hans fina kokbok på köpet (Morberg jagar och lagar). För alla som gillar jakt, mat och kultur – och säkert för många andra också. Beställ här!
Eller ännu hellre – kolla in Unicefs Gåvoshop, där man enkelt kan beställa/köpa presenter som räddar och förändrar barns liv. Du kan välja allt möjligt från myggnät till en jeep. Konceptet har blivit en stor framgång och även vi på Plyhm Kommunikation har valt att stödja detta projekt.
Slutligen vill vi tacka för kontakt och uppmuntran under gångna bloggåret och önska alla läsare en GOD JUL!
Höstens stora och oväntade tittarsuccé“Så mycket bättre” i TV4 avslutades förra helgen med 1.475.000 tittare. Personligen bryr jag mig sällan tillräckligt för att följa någon specifik programserie, men denna underhållningssåpa inspelad på ett somrigt Gotland har varit ett undantag. Varför det?
“Så mycket bättre” där ett antal folkkära artister tolkar varandras musik känns bra av flera orsaker. Det vilar en “snällkänsla” över hela upplägget, det är “tillåtet” att lyfta fram det positiva och att visa uppskattning för varandra. Därigenom blir ju också allt och alla så mycket bättre.
Även PR-mässigt har det positiva fått råda – inga skandaler har serverats, det mest spektakulära var väl att Lill-Babsstod på näsan när hon skulle hämta öl till orkestern.
Det sägs vara svårt att upprepa en succé, vi får hoppas att detta inte stämmer i det här fallet.
För Bert-Inge ligger Chalmers Tekniska Högskola extra varmt om hjärtat – inte minst på det personliga planet. Där träffade han nämligen som student sin hustru Åse och som ansvarig för 1963 års kortege fick han här sina första och grundläggande erfarenheter i entreprenörskap.
Genom talarens intressanta berättelse fick vi sedan följa den numera välkända Hogia-gruppens utveckling från källarföretag till expansiv företagsgrupp med nu 25 företag och 500 anställda i Sverige, Norge, Finland och Storbritannien. Vilken resa!
Intressant var också att ta del av Bert-Inges övertygande framgångsrecept vad gäller relationen till medarbetarna. Där handlade det mycket om att ta personligt ansvar för sina arbetsuppgifter, men också viktigheten av att vara tydlig i ansvarsfördelningen och att kunna delegera. Genom att bryta ner verksamheten i ett antal mindre bolag med eget totalansvar har det varit möjligt att trots stark expansion behålla småskaligheten och därmed entreprenörskapet levande.
Behållningen av denna tidiga morgonstund var till stor del det starka engagemang och den klokskap som förmedlades av superentreprenören Bert-Inge. Efter 30 års verksamhet upplevs han fortfarande vara på språng och redo att söka nya utmaningar. Inspirerande!
Vad är ok benämning? Andra generationens invandrare eller etnisk svensk eller kanske blatte? Vi har svårt att hitta en term som känns rätt för personer med annan kulturell bakgrund än svensk. Invandrare har kallats för utrikesfödd och svensk medborgare blev utlandssvensk. Första generationens invandrares barn blev andra generationens invandrare. Ja, det är många begrepp för samma sak.
Vi är så rädda att stöta oss med människor med annan hudfärg, religion etc (som t ex i humoristiska You Tube-klippet från “Sunes sommar” ovan). I andra länder med lång mångkulturell tradition är man tydligare. I USA och England är det t ex naturligt att säga “black male” eller female hispanic”. Man är det man är helt enkelt.
Visste ni förresten att mannen som greps för skottlossningen i Malmö har finska föräldrar!? Då kan man fråga sig om han är svensk eller invandrare? Och är det svenskar eller invandrare som blivit beskjutna? Intressant frågeställning, eller hur?
Vi vill förklara utan att peka ut. Och det är svårt. Varför är vi så känsliga? Finns det verkligen inte ett naturligt förhållningssätt? Kanske kommer vi dit så småningom!?
Ovanstående är delvis en sammanfattning/omskrivning av en artikel av Ramin Rahmani i det senaste numret av den utmärkta tidskriften Fokus.
På Blatteförmedlingen. se kan vi läsa följande generella beskrivning av vad en blatte är: “individ med svenskt eller utländskt ursprung, som bor i Sverige och har insikt i andra språk, kulturer, seder och bruk än de traditionellt svenska.”
Följande beskrivning av ordet blatte finns på Wikipedia.
Söker man på ordet “invandrare” får man 96.100 träffar som bilder/illustrationer på Google.
Bättre forskningsklimat. Entreprenörskap i skolan. Rimligare skattesystem. Uppmuntran och stöd till nya företag – i stället för regelkrångel. Detta är några av de viktiga frågor som måste drivas för att entreprenörens villkor ska ändras.
Samtidigt kan ovannämnda ses som en programförklaring för den nya Bonnierrelaterade tidskriften Nya Affärer; ett samarbete mellan Privata Affärer och Veckans Affärer.
Till det facila priset av 69:- får vi gott om handfasta tips och konkreta hjälpmedel att användas i vår entreprenörstillvaro. Som läsare kan du även ta del av mentorsprogram, event och nyhetsbrev. Dessutom finns sedan i somras www.nyaaffarer.se. Tidskriften trycktes som första upplaga i 40.000 exemplar och skickades i första hand till Privata Affärers och Veckans Affärers intresserade prenumeranter.
Sponsorer/Partners är mobiloperatören Tre, SEB och UC. Dessa presenteras/används som experter inom några av tidningens fokusområden. Sponsorskapet innebär även exponering som specialister i tidningen och deltagande vid kommande event. Frågan har tagits upp i bl a Dagens Media om detta upplägg kommer att påverka journalistiken som sådan, något som redaktör Mikael Zachrisson förstås bestämt avvisar.
Störst enskilt utrymme i första numret får den minst sagt mångsidige profilen Charlie Söderberg, som bl a i sex kärnfulla företagartips (skapa en ny produkt, sätt upp mål, skapa nätverk, våga bryta mönster, gör det du är bäst på, jobba med attityden) sammanfattar sin syn på ett lyckat entreprenörskap. Låter som ett vinnande koncept!
Under rubrikerna Nyheter, Marknad, Ekonomi, Juridik, Ledarskap finns det mycket smått och gott att läsa, lära och inspireras av i Nya Affärer. I oftast mycket korta, populistiska reportage, gärna i “tipsform” ges mer lättillgänglig inspiration än djuplodande kunskap. Men det hela är aptitligt förpackat och inger definitivt läslust – om än i blädderstil.
Det finns redan en tidskrift med samma målgrupp – Entreprenören.
Varannan svensk tyckte enligt en SIFO-undersökning att “kungen kunde få vara ifred”, indignerade vänner rasade över påhoppet, kungens “hallick” spydde galla över alla lögner, påstådda älskarinnor hukade i buskarna oroliga för repressalier och var förstås heta villebråd för grävande journalister. Och så hade vi ju bl a Monica, 45, som visade privata bilder och berättade om festerna i den kungliga vänkretsen när det begav sig.
När Madeleines otrogne fästman, Jonas, schavotterade i pressen för sin uppdagade affär med norska Tora var det egentligen första gången kungligt relaterad otrohet tilläts bli en issue. Svensk press anammade därmed en mer internationell standard, vilken numera får anses helt etablerad. Spaltkilometer har nu bekräftat detta – även med dyningar runt om i internationell press.
Presskonferensen utanför Trollhättan, som attraherade ett stort pressuppbåd med ett femtiotal journalister blev en “besvikelse” men samtidigt något av en vändpunkt. Kungen babblade på relativt osammanhängande - men ändå till synes avspänt om den årliga älgjakten, ja, han tillät sig tom att skämta då och då. Till slut kom dock en kommentar om boken - eftersom han inte hade läst den kunde han inte heller uttala sig. Smart!?
Så finns det verkligen mer att säga? Eller väljer alla inblandade, inklusive media – liksom kungen och hans familj – att vända blad? Och är det faktiskt inte till slut kungen själv som drog det längsta strået!?
En artikel i SvD – Hör du vad det smakar? – fångade min uppmärksamhet. I en studie som betalats av Unilever fick 48 engelsmän smaka på småkakor, ostkex och riskakor. Försökssituationerna varierade med skiftande ljudmiljö. Godare vid angenämt bakgrundsljud – ja, visst.
Intressant var dock att det också framkom att ljudet påverkade hur enskilda smaker upplevdes. När brus blev oljud upplevdes maten mindre salt och söt. Med lägre ljudnivå blev smakerna tydligare.
Ett sådant här resultat ger självklart nya marknads- och PR-möjligheter; som det innebär att anpassa ljudmattan till önskad smakupplevelse. Artikelförfattaren Mats-Eric Nilsson funderar även över hur dessa rön kan appliceras på alla slamriga skolmatsalar. Skulle maten smaka bättre med annan inredning eller mindre rum? Kanske i klassrummet? Och hur är det med innekrogarnas bullermattor – ger de utrymme för upplevelser på gourmetnivå?
En släng av sleven får Göteborgsbelägna restaurang Familjen. Mats-Eric var nyligen där på besök, men på grund av det höga (o?)ljudet från baren är han osäker på matens kvalitet. Kanske något att betänka!
Och jag minns faktiskt själv ett tillfälle som gör mig benägen att instämma med ovanstående påståenden!
För några år sedan tillbringade jag en helg i Vadstena kloster tillsammans med några väninnor. Vi var ett tjugotal gäster vid måltiderna som avnjöts med en nunna som värdinna vid varje kortsida och under påbjuden tystnad. Det enda som hördes var diskret klassisk musik i bakgrunden, försiktigt slamrande med bestick och mer eller mindre hörbara sväljningar. Faktum är att jag aldrig förr eller senare upplevt smak, doft och konsistens så tydligt!
TävlingenSM i Minne, som arrangeras av Svenska Minnesförbundet äger i år rum på mässan Bok & Bibliotek i Göteborg. Mitt bland 100.000 besökare i ett stort inglasat och ljudisolerat rum kommer minnesmästarna och deras utmanare att tävla i tio grenar under helgen 25 – 26 september. Vi får se bl a förra årets svenske champion Mattias Ribbing och uppstickaren – och första kvinnan – Lena Göthberg lägga pannorna i djupa veck.
SM i Minne är en del av Swedish Memory Open, där tre av världens absolut främsta minnen kommer att delta och då vi förhoppningsvis kan notera nya världsrekord. Speed Cards är särskilt spännande – en gren där det gäller att memorera en hel kortlek så fort som möjligt och sedan lägga en andra kortlek i samma ordning. Världsrekordet innehas av Simon Reinhard på otroliga 21,90 sekunder.
Även under 23 – 24 september kommer många kul och intressanta aktiviteter att anordnas i monter E01:28. Bl a har Idriz “Minnet” Zogaj , arrangör för SM i Minne och ordförande i Svenska Minnesförbundet memorerat mässans 500 utställare och agerar levande monterkarta. Det kommer att göras försök att slå Guinness rekord (bl a 30 namn + personnummer) och inte minst finns dessutom tillfälle att själv prova på de minnestekniker som används av minnesmästarna.
För Svenska Minnesförbundet är målet att minnesträning ska bli en folksport. Förhoppningsvis kommer det målet ett steg närmare i och med helgens exponering. Vi hoppas ju dessutom på samma mediala succé som förra året.
Lycka till alla tävlanden! Och välkommen till SM i Minne!
Idriz har tagit fram ett kul och lärorikt spel, som passar för minnesträning av alla åldrar! – för iPhone, iPad och som tryckta kort! Lansering under Bok & Bibliotek.
Se YouTube-filmen med dokumentation från förra årets tävling!
Vi har skickat ut en pressrelease om SM i Minne också.
Se intressant artikel i Aftonbladet om Idriz minnesträning i en skolklass.
Det finns även en mycket intressant artikel i magasinet Filter.
Och idag var det dags för framträdande hos Morronprogrammet, P4 Göteborg.
Att se Leonardo DiCaprios nya film Inception är inget latmansgöra. Under de två och en halv timme filmen varar gäller det att hålla sig vaken – ja, klarvaken. Annars är du lost i en drömvärld. Men uppmärksamheten är inte svår att uppbåda, spänningen är på topp rakt igenom.
Christopher Nole, står som regissör med tidigare filmer som Memento. Och huvudrollen har alltså Leonardo DiCaprio, som brukar prestera enligt förväntan. Senast såg jag honom i Shutter Island, också en spännande och sevärd film.
Handlingen i den surrealistiska Inception rör sig på flera nivåer mellan dröm och verklighet och det är inte helt lätt att hänga med i alla svängarna. Jag läste i en intervju med DiCaprio att han själv haft vissa problem att förstå sin karaktär innan filminspelningen startade.
Gillar du action, med psykologiska undertoner kan Inception rekommenderas! Och så slutar filmen i exakt rätt ögonblick……
Rosling finns att se i ett antal inspelade och mycket inspirerande presentationer på ted.com. I dokumentären på SVT kompletteras bilden av den originelle professorn genom inblickar i bakgrund och privatliv.
Vi får se glimtar från hans många år som läkare i Afrika tillsammans med hustrun och barnmorskan Agneta. Och hans uppväxt i Uppsala med pappa kafferostaren och en mamma som led av sjukdomen tbc.
Enligt en pågående kampanj ger bolaget 118 800 svar på alla frågor. Skicka ett SMS med din fråga och du får ett snabbt svar med relevant information. Det funkar bra på tydliga faktafrågor, mindre bra på “nonsensfrågor”. Som man frågar får man svar, kan man säga. Men är det så enkelt?
De senaste dagarna har några “olämpliga” svar publicerats i pressen. Visserligen som svar på knepiga frågor – men dock tvivelaktiga svar. Som t ex Thimmie, som frågade vad han skulle bli när han blir stor och fick ett långt svar som avslutades “ta med sig ett hagelgevär ut i djungeln och så att säga ta ner skylten”. Roligt?
Bolagets policy är att alla alltid ska få svar. Även “svåra” frågor besvaras, men då blir svaren som tagna “ur det blå”. T ex blev svaret på frågan om när en person skulle dö – Snarare än någon kan ana!
Jargongen är onekligen arrogant och det finns många som inte gillar den sortens humor. Det måste också vara svårt med gränsdragningen, det är väl därför det inte har funnits någon sådan. Vad är lämpligt/olämpligt i det enskilda fallet?
VD Markus Öhman, som själv svarar på en hel del frågor verkar tycka att det mesta är kul. Men nu ska man se över sina riktlinjer och frågor av ovanstående typ kommer inte längre att besvaras.
Hur som helst har säkert publiciteten kring 118 800 haussat tjänsten; om än tillfälligt. Ett antal extra frågor har garanterat trillat in. Sedan återstår den gamla vanliga frågan – är all PR god PR?
Igår kväll invigdes under euforiska former världens största ungdomsturnering i fotboll inför ett fullsatt (52.000 personer) Ullevi. Gothia Cup arrangeras för 36:e gången, i år med 1567 lag från 71 länder på plats i Göteborg. Ett sant mini-VM/OS!
Invigningen var mycket imponerande – vilken show! Fest, färg, musik och otrolig glädje. Med flaggorna stolt fladdrande paraderade alla lagen, många klädda i dräkter med nationell prägel – t ex de indiska deltagarna, som bar orange turbaner och ockragula dräkter. På scen var det också full fart från första minuten till sista. Med hela publiken som engagerad uppbackning. Det avslutande fyrverkeriet gick inte heller av för hackor!
SKF är huvudsponsor för Gothia Cup och har även etablerat konceptet Meet the World. Förturneringar arrangeras lokalt runt om i världen och det vinnande laget i respektive land får möjlighet att åka till Göteborg för att spela fotboll. I år deltar lag från 18 länder från världens alla hörn. Säkerligen ett minne för livet!
Gothia Cup pågår tom lördag med spelningar på ett stort antal planer runt om i Göteborg. Passa på och se en match! För mer information, se http://www.gothiacup.se/
Humorrapporten 2010 visar hur väljarna ser på humor i politiken. Det visar sig att 46% tycker det är för lite humor i svensk politik. Det konstateras också att Mona Sahlin är tråkigast och att en tredjedel av väljarna säger att deras engagemang skulle vara större om det fanns mer humor.
För andra året i rad är det TV-kanalen Comedy Central, som redovisar vad väljarna tycker om humornivån i den svenska politiken. I rapporten konstateras alltså att humor är en bristvara hos politikerna. Men också att humor kan vara en effektiv strategi i den politiska kommunikationen. Här finns dessutom en hel del tips hur politiker kan använda humor för att vinna röster.
31 % av miljöpartisterna tycker att man som politiker kan skämta om allt. Kristdemokraterna tycker generellt inte att det finns mycket att skämta om, men å andra sidan anses Göran Hägglund vara roligast.
Kan man då vara trovärdig med humor? Ja, det är svårt att generellt svara ja eller nej på den frågan. Det finns flera parametrar att ta hänsyn till. Men visst vore det spännande att se lite nya grepp!
Vi har tidigare diskuterat humor på Plyhmbloggen. Då gällde det VDar – Får en VD vara rolig?
New York är en fantastisk stad, där finns allt. Men bäst är atmosfären, vilket återspeglas på ett utmärkt sätt i filmen New York, I love you. Filmen består av ett antal fristående episoder med “love” som gemensamt tema. Vi befinner oss nästan uteslutande på Manhattan, med utantag för en liten snutt från Brooklyn.
Ett mångsidigt galleri av människor passerar revy. Det uppstår en del dråpliga situationer, men även allvaret återfinns här och där. En röd tråd är kärleken, som det ju finns många varianter av. Positivt är också alla överraskningsmoment.
Filmen om New York är den tredje i serien Cities of Love. Producenten har tidigare ansvar för Paris, je t’aime, där ett antal regissörer bidrog med varsitt inslag. Liknande upplägg finns i Tokyo och planer lär finnas för Rio, Jerusalem och Shanghai. Låter som något att se fram emot. Se New York under tiden!
Semestertider! Kan vi förbereda oss? Hur gör vi för att må som bäst? Tidningarna är fyllda med tips och goda råd. Här följer några:
• Planera och fixa så mycket som möjligt innan semestern så du kan koppla av när den väl börjar (sent påtänkt för en del)
• Släpp kontrollen, det gäller i synnerhet jobbet
• Kolla inte din mejl, eller minska frekvensen radikalt
• Byt miljö, det är viktigt med omväxling
• Hitta på något nytt, bryt dina invanda mönster och gör något annat än det du är van vid
• Ta minst tre veckors semester (kanske lättare sagt än gjort)
(Ovanstående råd kommer från professor Gunnar Aronsson)
För er som ska ut och resa gäller det att njuta av förberedelserna - lyckokänslan kan vara som störst innan (!) man ger sig iväg. Och lev i nuet för lyckan är kort. Väldigt snabbt efter semestern mår du lika bra/dåligt som dina kollegor, som inte rest. MEN – de som haft en avslappnande resa mår bättre än de som haft en stressig resa. (Kanske inte så oväntat!)(Enligt en nyligen publicerad studie från Holland.)
Vad har då jobbet för betydelse på semestern? Enligt undersökningsföretaget Netsurvey har många jobbet i fokus även under semestern. Nära hälften av alla svenskar kan inte låta bli att tänka på jobbet och 40% läser mail varje dag eller flera ggr i veckan. Många har dessutom frekvent kontakt med sin chef….
ÄVEN VI SOM SKRIVER PÅ PLYHMBLOGGEN DRAR NER LITE PÅ ENGAGEMANGET OCH GÅR UT I SOLEN. FAST VI LÄGGER INTE NER HELT UTAN SKRIVER DÅ OCH DÅ NÄR ANDAN FALLER PÅ!
VI ÖNSKAR VÅRA BESÖKARE EN SKÖN SEMESTER!!!!
Ett personligt semestertips: Ta dig tid att lyssn på programmet Sommar då och då! Det är en höjdare!
Filmen “En italiensk familj på gränsen till sammanbrott” utspelas i den pittoreska syditalienska småstaden Lecce där Familjen driver en pastafabrik. Tre generationer lever tillsammans, men det finns mycket okänt under ytan. Kärlek, passion, homosexualitet, svartsjuka, död, lögner, lycka och en stor portion humor är några av ingredienserna i detta burleska drama.
Persongalleriet är intressant, här finns den kloka och franka farmodern, den självgode och inbilske fadern, den försmådda och bitchiga modern, den försupna och äventyrliga fastern, de två homosexuella bröderna etc etc
Vid det klassiska italienska matbordet, med sin på ytan jovialiska gemenskap, kommer diverse sanningar upp till ytan och får konsekvenser som vänder upp och ner på hela tillvaron. Men efter diverse utsvävningar blir ändå slutet gott, allting gott (för nästan hela familjen).
Gillar du Almodóvars filmer kommer garanterat även Ferzan Ozpeteks senaste film att falla dig i smaken. Väl värd ett biobesök! Och ett plus för den väl anpassade musiken!
Personligen gillar jag ju också att filmen går på den trevliga Hagabion, som för övrigt 9 – 29 juli arrangerar Filmfrossa. Då kan man se ett stort antal Hagabioklassiker till det facila priset av 40:-/föreställning. Passa på att frossa i kvalitetsfilm och ta gärna en kopp kaffe eller ett glas vin före på den mysiga uteserveringen.
Ryska Irina Vostrilkova är vacker, välutbildad och vältalig. Hon jobbar som servitris på en liten bar, trots att hon är läkare. Och så skriver hon långa mail om kärlek. SvD fejkade en identitet som 39-årige dataingenjören Mats från Gubbängen och tog kontakt med Irina.
Efter tio kärleksfulla mail där hon berättar allt om sig själv, sin familj, gudstro, att hon är bra på att laga mat och vad hennes förra hund hette, kommer så en förfrågan om 500 euro för hjälp med visum.
I senaste numret av Passion for Business finns slutligen en intressant artikel om den ryska kvinnans villkor i det moderna Ryssland, vilket är = Moskva. Kalla fakta om ekonomiskt hårda villkor och rådande traditionella värderingar visar på många kvinnors tuffa vardag. Kanske inte så underligt då att det förutom gott om fiktiva Irinor även finns ett antal verkliga Irinor med samma mål – att knyta hymens band med en välbärgad man.
När kvicksilvret stiger åker långbyxorna av och shortsen på. Och kring shortsens vara eller inte vara i stadsmiljö finns olika åsikter. Hemma hos Magdalena Ribbing, vår mesta folkvettsexpert och etikettrådgivare börjar telefonen genast gå varm. Är det ok med shorts i stan?
Enligt Magdalena ska man inte ha shorts på jobbet, på krogen eller i mataffären. Det handlar om hänsyn till andra människor och det är inte ok med exponering av lurviga (!?) och svettiga (!?) ben.
Ja, det verkar vara skillnad på manliga och kvinnliga ben – en pub i Karlskrona anmäldes förra veckan till diskrimineringsombudsmannen av en man som inte fick komma in klädd i shorts. Kvinnor på samma pub sägs ha visat betydligt mer ben.
Patrik Steorn, modevetare förklarar att stilkoder är en process i ständig förändring och här reflekteras samhällsutvecklingen som sådan. Idag är gränsen mellan arbete och fritid mer flytande än någonsin. Det märks även när vi klär oss.
Pelle Strandberg, PR-konsult har flera banker som kunder. Där existerar visserligen inte shorts på arbetstid, men dock slipslöst och ej vit skjorta i vissa sammanhang. Så trenden mot mer avslappnat finns även här. Även om det nog dröjer innan vi får se korta byxor i bankmiljö.
För gemene man verkar numera korta byxor hur som helst vara acceptabla i stadsmiljö och den generella uppfattningen är tydlig – vi går mot en mer avslappnad klädstil och det är helt klart en trivselfaktor.
Nu när vi är mitt inne i en värmeperiod och dessutom närmar oss semestern känns det väl rätt skönt att tagga ner med ett par shorts. Som förresten USAs första dam Michelle Obama gjorde redan förra sommaren.
Sagan blev verklighet och verkligheten var som en saga när kronprinsessan fick sin prins i helgen. Det var fest, kärlek i luften och höga förväntningar i den kungliga huvudstaden när hundratusentals människor samlades för att få en skymt av brudparet. Vi som trängdes på Stockholms gator delade dagens upplevelser med många miljoner tv-tittare över hela världen.
Säkert uppstod en del fadäser under dagen men de var i så fall endast märkbara för de initierade och alla arrangörer/ansvariga kunde med rätta dra en lättnadens suck efter väl förrättat värv. Allt gick enligt plan och det blev inga överraskningar i detta välregisserade spel där även några ”vanliga dödliga” fick sola sig i den kungliga glansen.
Jo, en överraskning – Daniels fantastiska tal under bröllopsmiddagen. Från att ha framstått som en blek skugga bredvid den drillade Victoria fick vi nu se en helt annan person träda fram i rampljuset. Brudgummens tal rev ner flera minuters ovationer och intet öga var torrt när han med passion betygade sin nyblivna hustru sin kärlek. “Osvenskt” och befriande chosefritt! Kanske blir det som Herman Lindqvist förespår: att det kommer att bli inne att tala om kärlek!?
Tänk att ett litet ord kan väcka så ont blod. Efter flera timmars mangling hos Obama skulle Svanberg äntligen revanschera flera månaders tystnad och otillgänglighet genom att hålla ett tal till världen. Han började bra med ödmjukhet, ursäktande och ansvarstagande. Sedan kom en liten felsägning (?) – han talade om de utsatta medborgarna som ”small people”.
Att kalla de berörda “small people” var inte bra. Inte alls bra. Den samlade internationella pressen fick hicka.
Annars var väl innehållet i tillkännagivandet helt ok. BP ställer in utdelningen och upprättar katastroffond. So far so good.
Men nu är alltså Svanberg ute i kylan igen. Nästan lite synd – han menade säkert väl. Men det hjälper inte på hans nivå. Där är kraven villkorslösa.
Visst kan man skratta åt filmen med BPs hantering av en uthälld kopp kaffe. Men eftersmaken är bitter. Vi står inför världens (?) största miljökatastrof med konsekvenser, som i dagsläget inte på något sätt går att överblicka. Varken ekonomiskt, politiskt, socialt eller miljömässigt.
Kommunikativt har BP-ledningen gjort alla misstag som det överhuvudtaget går att göra. Och under de senaste veckorna har man dessutom lyckats kläcka ur sig ett flertal pinsamma uttalanden. Några kommer garanterat att gå till historien.
Hittills uppgår kostnaderna för oljeläckan i Mexikanska golfen den 22 april till ofattbara 1,6 miljarder dollar . Och det är ingen som vet hur stor slutnotan kommer att bli. I augusti (!) hoppas (!) BP kunna täta läckan permanent. Myndigheterna tror nu att läckaget uppgår till 40.000 fat per dag, varav 15.000 fat uppges tas om hand av BP. Från idag till mitten av juli kan den läckande mängden olja beräknas motsvara ytterligare mellan två-tre Exxon Valdez-utsläpp. Jämför då med att skadorna efter olyckan med Exxon Valdez utanför Alaskas kust inte är slutligt reparerade idag – efter tjugo år.
Ordförande Carl-Henric Svanberg har valsat runt flitigt i pressen. Mest har det då varit spekulationer kring var han håller hus och varför han är så osynlig. Diskussionerna går höga om vad som är lämpligt agerande för en styrelseordförande. Nu är det hur som helst slut med denna anonymitet. Via ett personligt brev är Svanberg under morgondagen kallad till samtal med Obama i Washington. Med det mötet kommer han definitivt ut i rampljuset. En exekutiv roll kanske vore på sin plats?! Eller är det för sent och det blir en snabb exit till vänster?
Eniro, som ligger pyrt till efter flera års ekonomisk turbulens har ertappats med en Ferrari på halsen. Lyxbilen sägs ha införskaffats för att lånas ut som belöning till framgångsrika säljare. Men efter moget övervägande är nu bilen till försäljning och duktiga säljare ska belönas med den betydligt modestare tvåhjulingen Segway.
Det var Resumé som upptäckte att krisdrabbade Eniro satsat på treårsleasing av en 1,4 miljoners Ferrari F430. Månadens duktigaste säljare belönas av tradition med en säljresa – nu skulle man i stället få möjlighet att fräsa runt i Ferrarin under en månad.
Informationschefen Richard Wellemets sade sig inte känna till bilaffären när han blev tillfrågad av media. Men han lovade kolla upp det hela och lyckades faktiskt hitta bilen, som “av olika skäl” inte plockats ut. Nu är Ferrarin till salu för 1.745.000 kronor, men tills affären går igenom betalar Eniro leasingkostnaden på 40.000 kronor.
Jag har jobbat en hel del i krisdrabbade företag. Då pratas det flitigt om symbolvärde. Hos Eniro kan inte det begreppet vara speciellt väkänt. Eller det kanske har blivit det – därav Segways!?
På dagens di.se kan man läsa en artikel om Eniro under rubriken: Eniros VD får bonus för nyemssion. Det verkar finnas en hel del att tänka på. Vad är en Ferrari i det sammanhanget?
Dålig kommunikation mellan ledare och medarbetare är kostsamt och följderna kan bli störande på många sätt. Kunder nonchaleras, medarbetare slutar ta ansvar för sina arbetsuppgifter och det är ett ständigt gnällande överallt.
Då är det dags att ta sig en funderare:
• Är du tydlig med vad du vill och vad du förväntar dig?
• Lyfter du oftare fram vad du inte vill i stället för vad du vill?
• Det är dags att du eliminerar “gnällandet” och föregår med gott exempel!
• Med rätt prioritering visar du vägen för eget ansvarstagande!
• Hur du säger saker och ting kan vara viktigare än vad. Var observant på din intonation!
• Brist på koncentration är respektlöst och du stämplas som opratbar!
• Lägg gamla misstag åt sidan när du ger beröm för en insats!
Min gamla mamma pratade alltid om Röda Korset med stor värme. Hon brukade sticka barnkläder till fattiga barn långt borta och flera månader före jul samlades “kretsen” för att slå in mängder av julklappar som så småningom såldes på julmarknaden. Och så minns jag snälla tant Edla, som i vått och torrt skramlade uppfordrande med insamlingsbössan utanför stora entrén till Domus.
Vi är många som undrar vad som hände….
God etik och moral är viktigt i alla sammanhang men i organisationer typ Röda Korset är det en hygienfaktor. Att jobba med välgörenhet/hjälpverksamhet förpliktigar, det är något att leva upp till och förvalta. Och så ska hjärtat vara med – det hör liksom till.
Varumärket Röda Korset har under senare tid blivit kraftigt besudlat av stöld, förskingring, alltför höga arvoden, lögner och bortförklaringar. Är det överhuvudtaget möjligt att restaurera?
Vad säger gräsrötterna? Har man fortsatt intresse att betala sina medlemsavgifter, som används till organisationens och styrelsens höga (enligt uppgift marknadsmässiga) arvoden och ersättningar? Dessutom bidrar medlemmarna med sin fritid och sitt engagemang. Jag förstår de som nu väljer att avstå.
Vad säger allmänheten? Lämnas bidrag med samma frekvens och nivå som tidigare?
Personligen har intresset minskat betydligt. Och det klassiska tvivlet om vad som “egentligen” kommer fram till mottagaren har fått en annan innebörd.
Häromdagen tillträdde Ulrika Årehed Kågström som generalsekreterare och började sitt uppdrag med att tala vid ett krisseminarium. Man kan förstå att det fanns en hel del att prata om.
Tyvärr konstaterar jag att tillträdande generalsekreteraren själv funnits i organisationen sedan 2006. I ledande befattning. Har hon sovit på sin post? Vari består hennes ansvar? Är hon rätt person att återupprätta det goda rykte och namn som Röda Korset åtnjutit i decennier?
För att inte tala om kvarsittande styrelseordförande Bengt Westerberg, som under lång tid schavotterat i pressen (speciellt DI). Häromdagen kunde vi dock se Westerberg i TV4 Nyhetsmorgon. Inte så dåligt faktiskt. Men han har en extremt tung ryggsäck att bära på.
Generalsekreterare Ulrika tror att det tar flera år att återskapa förtroendet för organisationen. Det är jag också övertygad om.
Nyligen tillträdde ännu en välbetald (?) befattningshavare – nämligen kommunikationschef Andreas Jansson. Förmodligen är ovanstående satsningar med krisseminarium och framträdande i Nyhetsmorgon hans verk. Helt ok. Men frågan är om det räcker att lappa och laga. Förtroendet är skadat i grunden. Vilket resultat kan man visa upp? Krävs det ytterligare personbyten?
Det är kanske också på sin plats att påminna om att Röda Korsets grundprinciper är humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet.
En del av ovanstående information fanns att läsa i Dagens Industri den 3 juni. (papperstidningen)
Nedräkningen har börjat och den 19 juni kulminerar den kungliga yran med vigselceremoni i den till tänderna upprustade Storkyrkan. Romantiken blommar, men samtidigt är också sköna slantar i omlopp. De officiella bröllopsprodukterna från 18 utvalda och godkända företag har hittills inbringat royaltyintäkter på 4 miljoner kronor till kronprinsparets bröllopsstiftelse. En stiftelse, som syftar till att främja hälsa och motverka utanförskap för barn i Sverige.
Mellan 7 – 14 procent av försäljningsintäkterna från bröllopsprodukterna tillfaller bröllopsstiftelsen och ju närmare bröllopet desto större lär intresset bli för produkterna – allt från choklad, mazariner och kaffe till glas och tenn.
Under veckan pågår flera lysningsmottagningar och många har valt att uppvakta bröllopsparet genom bidrag till just bröllopsstiftelsen, bl a har ett trettiotal svenska storföretag skramlat ihop ytterligare 8 miljoner kronor.
Handeln med bröllopsprodukterna är dock bara en pytteliten del relaterad till beräknad total kommers. Svensk handel och Handelns utredningsinstitut beräknar att försäljningen av bröllopsrelaterade produkter i hela Sverige kommer att uppgå till 2,5 miljarder kronor. Dessutom förväntas handeln få ett tillskott på 100 miljoner kronor i samband med att en mängd turister kommer hit.
700 – 800 utländska journalister beräknas bevaka bröllopet och värdet av den förhoppningsvis positiva exponeringen är ju svårt att uppskatta. En god förstärkning av varumärket Sverige torde dock kunna räknas hem.
Handelsminister Ewa Björling har också förhoppningar – Alla blickar kommer att dras mot Sverige och det är nu vi har chansen att visa vilket modernt, öppet och innovativt land vi är och koppla Sverige till svenska företag. Den kopplingen behöver förstärkas.
Svenska anställda kläcker i snitt en halv idé per år. I Japan är motsvarande siffra 20 och vid en generell internationell jämförelse ligger vi riktigt illa till. Orsaken? Dåligt ledarskap, bl a att chefer inte tror på de anställdas kapacitet och att de vill “komma på” alla lösningar själva.
Om detta tragiska tillstånd kan man läsa i en nyligen publicerad bok av Louise Östberg , som handlar om de små idéernas betydelse för företags framgång och som bygger på intervjuer med representanter för 50 företag i Sverige och 300 internationellt.
Författaren påpekar att Sverige redan på 40-talet var först med att lagstadga om hur man ska hantera medarbetarnas idéer. Med korta beslutsvägar och platta organisationer borde det finnas förutsättningar för en god hantering, men tyvärr lyssnar inte dagens chefer tillräckligt på medarbetarnas förslag till förbättringar och utveckling av verksamheten.
Det är nämligen de “små” organisationsspecifika idéerna, som är speciellt värdefulla för utvecklingen av företagets verksamhet. Stora idéer kräver mer resurser och är också svårare att genomföra.
Bästa sättet att mobilisera anställda är att se, lyssna på och sedan genomföra idéerna snabbt. Detta har bl a rederiet Stena Line tagit fasta på. Sedan tre år tar man här strukturerat hand om sina anställdas idéer. Idéflödet från personalen är så kraftigt att man skapat en egen avdelning för att hantera alla idéer. Man uppskattar att ca 20 procent av inkommande förslag går att använda. Hos Stena Line blir man dessutom riktligt belönad, ja upp till 10.000 kr kan en bra idé inbringa.
Mer om ovanstående finns att läsa i Dagens Industri från mån 24 maj. (papperstidningen)
Boken som nämns ovan heter “Små idéer och stora resultat” av Louise Östberg och finns på SIS Förlag. Se även intressant inlägg om idéer och kreativt tänkande på Företagande.se
Och varför inte tanka lite inspiration från tänkolog PA Ståhlbergs nya bok Tänk det Otänkta!
I fredags ägde världens första Sharea rum på Världskulturmuseet i Göteborg. Drygt 160 personer med olika bakgrund och erfarenhet hade samlats för att under några intensiva timmar lyssna och lyssnas på. David Stiernholm och Navid Modiri är initiativtagare till detta forum att mötas – oavsett generation, intresse och yrke.
Själv hade jag laddat och tänkte utbyta idéer om traditionell PR kontra sociala medier. Något som mina dagar fylls av genom kontakterna med kunder från flera olika branscher.Tyvärr blev jag sjuk, men lyckades hitta en superersättare i sista stund.
Här följer tänkolog PA Ståhlbergs upplevelse av Sharea:
……………………………………………………………………………………………………………………
Det fick bli en improviserad “Pang på rödbetan kreativitet” -show på 15 minuter. Vilken slump att jag kom dit. Och vilken tur! Här fanns det verkligen energi som man kunde ta på. Fantastiskt ordnat och logistikfixat av David Stiernholm och Navid Modiri.
Du kunde inte gå många steg innan du pratade med någon och utvecklade idéer tillsammans. Du kunde även krypa in i idétältet om du ville! Själv så fastnade jag för skjortor med “rättvise tänkande” (alltså inte själva skjortan!!) som Fair Tailor visade. Här kunde du snabbt få dina mått tagna och en “rättvise skjorta” special sydd och hemskickad till dig.
Grundtanken med Sharea är att du skall dela med dig av något, och så får du på köpet en massa nya insikter, kunskaper m m med dig hem i ryggsäcken. Funkade utmärkt. Nästa gång behöver inte Birgitta bli sjuk. Jag kommer att vara anmäld i god tid.
……………………………………………………………………………………………………………………. Lyssna även på minnesatleten Idriz “Minnet” Zogaj – ännu en intressant Sharea-deltagare!
Och så var Pia Wahlqvist från Stadsteatern där, liksom Eva Dogan och Tomas Löwstedt från Dynamic Urge.
Se info om Sharea på Facebook och artikel i GP. Eller lyssna på P4!
Vid en presskonferens på Stadsteatern i Göteborg presenterade nyligen teaterns konstnärliga ledare Anna Takanen kommande spelårs program. Då bjöds även på smakprov ur de olika uppsättningarna.
Nästa verksamhetsårs program är mångsidigt och innehåller klassiker som IbsensPeer Gynt och Den inbillningssjuke av Molière men framför allt en hel del nyskriven dramatik. Något av en röd tråd är ämnet mental hälsa, med titlar som Klaras resa och Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva…. Förra spelåret var övergrepp och underkastelse dominerande ämnen med pjäser som Krossad, Satanisterna och Blackbird. 2008 – 2009 handlade flera uppsättningar om ålderdom, t ex Sista dansen och Public Service.
Stadsteatern stoltserar med att vara en jämställd teater och det finns fog för det med sex kvinnliga dramatiker av tio och motsvarande sju av tio på regissörssidan. Att programmet är förankrat i samtiden är med åtta nyskrivna pjäser också ett faktum.
Personligen ser jag speciellt fram emot höstens premiär i slutet av augusti – den franska komedin Den inbillningssjuke. Vi är många som redan i skolåldern lärde känna den hypokondriske huvudpersonen Argan och det ska bli intressant att se denna samtidsanpassade version med bl a återvinningshysteri som extra krydda. Se trailer!
En annan pjäs som specifikt fångade mitt intresse var den nyskrivna Klaras resa av Mirja Unge och i regi av Jenny Andreasson. Nina Zanjani har huvudrollen i detta känsliga och angelägna drama om en ung kvinna på väg in i en psykos. Ninas rollspel fängslade och väckte förväntningar.
Med stor variation på programmet finns det något för alla smakriktningar! Kolla in!
Dokument inifrån hade intervjuat 100 f d anställda och det var många negativa saker som kom i dagen. För arbetstagaren t ex strukna övertidstimmar, arbete trots sjukdom, gratistid och bestraffning för att behålla jobbet. Matmässigt ändrad datummärkning etc
McDonald’s har själva satt sig på piedestal vad gäller matens fräschhet. Hamburgarna får t ex inte ligga mer än tio minuter. Sedan måste de kasseras. I Dokument inifrån nämndes att liggtiden kan bli 1 – 2 timmar. Man kan då fråga sig om 10-minutaren endast är en konkurrensfloskel?
Personalchef Lotta Björk gjorde ett relativt bra intryck i Dokument inifrån. Hon verkade äkta indignerad över de uppgifter hon fick ta del av och svarade med någorlunda naturliga formuleringar. Och hade hon dessutom erkänt att hon kände till de pågående rättegångarna om fuskredovisning av anställdas arbetstider i burgarens hemland USA hade hon kammat hem ett något större förtroendekapital. Men hon sa sig inte veta någonting om detta, vilket är omöjligt. Alternativt kan man konstatera att bolagets omvärldsbevakning är mer än usel.
När Lotta Björk satte sig i morgonsoffan blev det mindre bra. Hon började fint med att “vi tar till oss all kritik”, men sedan rapade hon på : 222 restauranger, 12.000 anställda och drygt 400.000 gäster per dag etc etc. PR-byrån/krishanteraren hade gjort ett bra jobb. För bra och förvandlat Lotta till en robot. Exakt samma formuleringar återfanns i pressrelease från i söndags och även på den “spontana” chattsidan, som för övrigt verkar ligga nere för närvarande.
Det är beklagligt om ovanstående uppgifter stämmer med verkligheten. Beklagligt för de restauranger som driver sina verksamheter på ett juste sätt, beklagligt för de 400.000 dagliga gästerna och beklagligt för alla ungdomar som – ofta som förstajobb – får en skev och manipulerad bild av arbetslivet.
Återstår nu att se om utlovade åtgärder ger bestående (!) resultat. Ärlighet och Engagemang – det är väl några av de värderingar som gäller?!
På ett X2000 mellan Göteborg och Stockholm ropar en tågvärd glatt ut bistrons lockelser och avslutar med…………… och så finns det negerbollar också! Hoppsan! Många (?!) av resenärerna lär ha satt i halsen och “ärendet” växte blixtsnabbt till otroliga dimensioner.
Sedan i torsdags när denna “incident” inträffade har negerbollen valsat runt. T ex i DN med 31 blogginlägg. Och i Aftonbladet med 492 kommentarer.
Bl a signaturen MegaMamma kommenterar: “vad jag vill ha sagt är att om man ska märka ord, så bör hela det svenska språket granskas. Ordet hora t ex, likväl som det finns andra ord som fetto, tjockröv, idiot, blatte, osv. Var tycker du själv gränsen går? Vilka är aj-aj? Människor reagerar olika, eller hur? ……….”
För min del har ordet negerboll ingått i vokabuläret sedan barnsben och jag har faktiskt aldrig grubblat över att det skulle vara nedvärderande. Och det är heller aldrig någon som har reagerat. Har du?
Men ärendet har definitivt varit på tapeten: Ur Wikipedia: “Ett konditori i Sjöbo, som kallade bakverket “negerboll”, anmäldes 2003 till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO)………”.
SJ:s vice presschef kommenterar händelsen med att det var en “rätt ung person och nog ett misstag”. Vidare får vi veta att det inte blir några konsekvenser för personen i fråga.
Det var väl i alla fall skönt att höra!
Redan för sju år sedan rekommenderades Dawn av det amerikanska naturvårdsverket US Fish and Wildlife Service som lämpligt för att (utan några farliga gifter) tvätta fåglar rena från olja. Förra året körde också P & G en kampanj där en del av intäkterna för Dawn skänktes till miljöändamål. Vilken timing!
Nu passar P & G på att skänka 1000 flaskor Dawn för att användas vid saneringen av fåglarna runt Mexikanska Golfen. Redan innan detta tillkännagavs hade diskmedlet nämnts hela 209 ggr i amerikanska medier i samband med rapportering om oljekatastrofen.
Men – det kan vara känsligt att “sko sig” på en olycka så stora delar av vinsten från Dawn förväntas nu gå till oljesaneringen. Bra pay back för donationen blir det dock eftersom konsumenterna vid köp uppmanas rapportera in en kod som finns på flaskan + att man genom att svara på frågor ger P & G användbar information inför kommande kampanjer. Och inte minst - vilket värde ska man sätta på den PR som bolaget får som the good guy!?
Europa stod stilla i en hel vecka, notan för flygindustrin blev 23 miljarder kronor och tio miljoner passagerare berördes när den isländska vulkanen Eyjafjallajökull spydde aska. Vi insåg fördelarna, men kanske framför allt nackdelarna med flyget. Många fick ställa in planerade utresor, men ännu mer påtagligt blev det för dem som inte kunde komma hem. Några eftersläntrare finns fortfarande på drift långt hemifrån, men vid det här laget är ordningen mer eller mindre återställd.
Vi upptäckte samtidigt att hela världen inte måste finnas vid våra fötter – fysiskt. Transportministrarna i EU möttes t ex i en videokonferens och det fungerade utmärkt. Kanske går det lika bra att mötas virtuellt? Vi sparar tid och miljöaspekten är ju också en viktig parameter.
Nyttan av sociala medier blev påtaglig. Flygbolagen och resebyråerna fick ett bra tillfälle att testa sina resurser. Många höll inte måttet men några, t ex Ving satsade lyckosamt på snabb och personlig service med direkta svar till enskilda strandsatta i nöd.
När askan nu lagt sig och allt återgått till det gamla vanliga, har vi då blivit “bättre” människor? Och har insikten om hur sårbara vi är satt några spår? Kommer Ericsson att göra allvar av flytt av delar av produktionen till askfria kontinenter. Kommer det att finnas nya alternativ för samåkning och vara populärare med semester på hemmaplan? Kommer det att ske en utbyggnad av höghastighetståg? Kommer genomslaget av sociala medier att påskyndas? Ja, definitivt kan “askan” komma att påverka medvetna och omedvetna vägval i framtiden. Det återstår att se i vilken utsträckning.
Igår kom så åter rapporter om att askan skulle vara tillbaka över Sverige, vilket innebar restriktioner på en hel rad flygplatser. Denna gång verkade dock problemet vara snabbt övergående.
Svensk press hantering av Tiger Woods otrohetsaffärer i höstas sägs ha inneburit ett trendbrott. Ämnet otrohet var därmed inte lika tabubelagt utan det blev relativt fritt fram att hänga ut den skyldige/skyldiga utan pardon. Därmed närmade vi oss med ett stort steg hanteringen av den här typen av skandaler enligt kontinental praxis.
Tidigare i veckan verkar det ändå ha pågått något slags omvänt pressmässigt schackrande om först till kvarn. Intressant nog blev det Svensk Damtidning som gick i bräschen och tog upp tråden från norska Se og Hør. Svensk Damtidning är av tradition en av kungahusets mest lojala vapendragare. Fast det klart för några veckor sedan skrev bloggande journalisten Åsa Bönnelyche om drottningens påstådda svåra sjukdom (Alzheimers). Så lojalitetshindret var redan undanröjt. De senaste dagarna har kvällspressen hängt på otrohetskarusellen i full skala med tryckta specialbilagor.
Hovet, med extremt erfarna PR-ansvariga Nina Eldh i spetsen, har inte fått godkänt för sin krishantering i det här fallet. Det är ingen nytta med att stänga till och göra bristfälliga, diffusa uttalanden. Men det klart här finns säkert många starka viljor bakom kulisserna, som har en del att säga till om. Då är det inte enkelt att agera by the book och det handlar ju icke att förglömma om människor av kött och blod.
Och tidpunkten? Med bröllopet den 19 juni i snabbt antågande började det brännas. Fokus borde vara på de lyckliga tu och deras förberedelser. Igår kom så meddelandet från hovet att förlovningen har brutits – förhoppningsvis ett moget personligt beslut och inte påskyndat av tryck från omgivningen. Kanske hinner nu Jonas-affären svalna under de närmaste månaderna, men den etiska gränsen för vad som är “tillåten” exponering i svensk press har definitivt för alltid flyttats fram.
Se GPs dividerande om sin publicitet och hänvisning till allmänhetens intresse.
Med gårdagens officiella tillkännagivande av den uppslagna förlovningen blev det helt ok att publicera även för DN och SvD. Och historien fortsätter i GP etc.
Per Lange Show på Storan i Göteborg igår var en upplevelse som satte spår. Per, som är en föreläsare/inspiratör med stor talang även för storytelling och stand up comedy bjöd generöst publiken på såväl imponerande kunskap som personliga upplevelser och misstag.
Själv har Per en gedigen erfarenhet som säljare och vi fick många handfasta råd applicerade just på säljyrket och framgångsrik försäljning: ta actions, kundnytta, mental inställning, avslutsteknik, kundpsykologi, retorik och mental träning. De flesta av Pers tips har full bäring i allt yrkesliv, alltså även om man inte har “sälj” som uttalad uppgift. Så också i privatalivet – det visade Per genom att berätta om “en av Hemköp betald taxileverans av två liter fil en het sommar i Danderyd”.
Ett annat gott råd från Per är att man ska ta sitt jobb – vilket det än är – på fullt allvar. Detta innebär förutom en passionerad inställning att du skaffar dig ordentlig “bildning” inom ditt yrke. Per har själv läst all tillgänglig litteratur relaterad till sitt område och till oss rekommenderade han specifikt två böcker: Think and grow rich av Napoleon Hill (om betydelsen av mindset som framgångsfaktor) och Cashflow Quadrant av Robert Kiyosaki (om mål och privat ekonomi – vi tjänar pengar som proffs, men gör av med dom som idioter). Se även Pers intervju med Robert Kiyosaki.
Per betonade också att en viktig del av den personliga framgången innebär att hjälpa andra människor, bl a genom mentorskap, men även engagemang i form av välgörenhet. Hans besök hos servicecentret Midnight Mission, mitt i Skid Row; Los Angeles ruggiga hemvist för hemlösa har inneburit livsavgörande aha-upplevelser. Säkert var det många med mig som kände lusten att engagera sig, något som ger nya värden och kan innebära oanade konsekvenser.
Under årens lopp har jag gått på en hel del seminarier och ibland blivit verkligen heltänd, något som dock snabbt runnit av och så har jag kommit tillbaka i gamla hjulspår. Men efter gårdagen känner jag verkligen kraft och lust att göra en förändring. Ja, jag har faktiskt redan tagit första steget. För visst är det så att allt är möjligt – det finns inga gränser!
Jag är gammal nog att minnas när Serge Gainsbourg tillsammans med Jane Birkin flämtade fram den provokativa Je t’aime…. mon non plus på Kvällstoppens hitlista i slutet av sextiotalet. Genom denna och diverse liknande framträdanden placerade sig Serge utan tvivel på den tidens snusklista. Nu finns hans liv på film. Lika kontroversiell(t) som väntat.
Serge Gainsbourg är den senaste i raden av kända musik- och modepersonligheter, som passerat revy på filmduken under senare år. För Serges del var hans liv så spektakulärt att det i mycket hög grad överskuggade hans breda och faktiskt ansedda och inflytelserika musikproduktion.
Filmen “Gainsbourg” skildrar i kronologisk ordning ett antal viktiga händelser i Serges extremt destruktiva liv – mängden cigaretter och sprit är t ex fabulös. Att vara son till invandrande, ryska judar i 30-/40-talets Frankrike sätter sina spår. Och eftersom Serge utövar en stark dragningskraft på en hel del av den tidens kvinnliga celebriteter får vi se ett antal vackra damer passera revy.
Ett annorlunda grepp är valet av regissör – den filmdebuterande serietecknaren Joann Sfar, som låter ett antal låtsasfigurer få en central betydelse.
Se gärna “Gainsbourg”. Om inte annat för att ta del av ett mycket speciellt livsöde. Rebell, geni, bohem och playboy i en och samma skepnad.
I Språktidningen finns mycket intressant och roligt att läsa med SPRÅK som gemensam nämnare. Kul, men också utmanande. Avancerat vetenskapligt, men också lättviktigt. Mycken kuriosa, men även praktiska språkråd.
Just nu pågår bl a en omröstning: Vilket ord är bäst att använda om något som du tycker smakar extra gott? Jättegott ligger på första plats (26 procent), med utsökt på god andraplats. Alternativ att rösta på är: jättegott, superbt, delikat, utsökt, mumsigt eller smaskigt. Läsarnas kompletterande förslag täcker hela skalan från gott gott i gott gott, skitgott, svingott, asgott, görgött eller apgott till särdeles konsumerbart eller inte helt oävet.
Journalisten Lisa tycker förresten det räcker med ett ord, nämligen jättegott. För egen del tycker jag det är viktigt med mångfald och nyanser i språket. Visst behövs synonymer! Vad tycker du?
En annan aktuell artikel i Språktidningen går under rubriken Stolligt i Stallet och handlar om varför trav- och galopphästar ofta har sådana lustiga namn. Som t ex Run Bitch Run, Salamislicebyslice eller Thai Tani. 5.000 nya hästnamn registreras varje år och reglerna är strikta – lagom många tecken, lagom särpräglat och utan snuskiga anspelningar. Kanske inte konstigt att fantasin tryter – eller tar över!?
Klär du dig i lila tröja under kavajen? Bär du med förkärlek en färgrann slips och/eller kravatt i kavajfickan? Då är du rätt ute enligt svenska moderådets trendrapport. För nu ska du ta ut svängarna och bli lite mer sydländskt vågad.
Ett exempel på den nya stilen, men med brittiska förtecken är en av vinterns frontfigurer i svensk press, nämligen den nye Saab-ägaren Victor Muller. Victor kommer enligt moderådet att bli en av svenska mäns förebilder med skräddarsydda kostymer och flamboyanta slipsar. Och varför inte göra som Victor – skaffa dig manschettknappar med dina barns porträtt på och en guldklocka av fickursmodell.
En tydlig attitydförändring är alltså på väg. Trenderna är satta inom branscher som reklam och medier, men nu blir svenska män mer sydländskt vågade även i de mer konservativa kretsarna. Är du bara självsäker fungerar det i alla sammanhang, enligt Lotta Ahlvar, vd för svenska moderådet.
Undrar hur många lila tröjor, flamboyanta slipsar och guldklockor vi får se under våren/sommaren? Intressant!
