Inte så överraskande är finansbolag - banker och liknande inte med i urvalet, detta sedan Lehman Brothers och finanskraschen. Denna sektor anses helt enkelt inte trovärdig i sin informationsgivning.
HQ Bank är ännu ett exempel på att detta tycks fortgå hos en del finansaktörer. (Bloggaren Hans-Olov Öberg ger en spännande inblick bakom kulisserna samt hyllar samtidigt inte minst whistle blowern Catharina Lagerstam.)
Uppsidan är dock att de som är med i Reportwatch-rankingen levererar just kvalitet och trovärdighet i sin informationsgivning.
Extra trevligt är det att svenska Electrolux årsredovisning hamnar på första plats och SAS på andra. Grattis! Bland de 50 högst placerade bolagen återfinns inte mindre än 14 svenska bolag. Ärlighet vara längst. I kombination med väl strukturerad information - ett vinnande koncept.
Om man följer den svenska enfrågedebatten om vems intresse börsbolag ska verka för fokuserar media i synnerhet på en målgrupp - börsbolagens koncernledningar och framför allt dess VD:ar. Intresset och motivationen styrs av bonus. Finansmarknadsministern Mats Odell driver denna fråga på årets bolagsstämmor, inga bonusar, tack.
SvD-tecknaren Jan Berglin med sina träffsäkra betraktelser av tillvaron har flera mycket träffande iakttagelser om bonusar, bland annat i en strip från “Välkommen till Fjuckby”:
Den ena Berglin-karaktären säger “Carl-Henric Svanberg tycker att bonusar ska finnas kvar eftersom toppchefer är tävlingsmänniskor som sporras av detta”, varpå den andra replikerar “Jaha…vilka slags tävlingar tänker han då på? Terrängloppet “Dagis runt” där alla får medalj o bulle oavsett resultat? Riktiga tävlingsmänniskor vet att man inte får ett skit om man är usel!!”
Lyfter man blicken från vår perifera bakgård till den anglosaxiska världen besvaras frågan annorlunda om börsbolagens målgruppsfokus. Fram till finanskrisen gällde shareholder value, börsbolagets förmåga att få en optimal marknadsvärdering, generera vinst och utdelningar. Nu har till och med GE:s tidigare koncernchef Jack Welch, mannen som gav begreppet ett ansikte, vänt ryggen åt det med orden; “On the face of it, shareholder value is the dumbest idea in the world, shareholder value is a result, not a strategy . . . Your main constituencies are your employees, your customers and your products.”
Även mitt husorgan The Economist har uppmärksammat frågan under rubriken “A new idolatry”. Kvartalskapitalismen får ge vika för mer långsiktiga målsättningar där - ta daa - andra stakeholders så som kunden och rent av de anställda ska ställas i första rummet.
Orsak och verkan, upplysningstidens mantra, kanske åter kommer i ropet.
World Economic Forum, WEF, har pågått den senaste tiden, 27-31 januari. Eventet är exklusivt ur flera perspektiv, deltagarna är representanter för världens näringsliv, politiker och ett antal andra intressesfärer. Att delta är i sig exklusivt, deltagaravgiften är minst 150 000 kr. Med 2 500 deltagare blir det en konferens som under fem dagar sätter sprätt på åtminstone 400 miljoner kronor.
Så låt slipsen hänga, väskan stå opackad och inte minst, upplev glädjen av att ha sparat en slant och surfa in för att ta del av Dr Dooms och hans meningsmotståndares senaste rön.
Om man arbetar med PR och kommunikation är inte immaterialrätten långt borta. Numera och i kommersiella sammanhang används det engelska begreppet IP-rätt, Intellectual Property. IP-rätten räknas till företagets viktigaste tillgångar.
Detta blogginlägg handlar om den legala kopplingen till kännetecken/varumärke. Det är det verktyg, som används som en länk i kommunikationen mellan företaget och marknaden. Genom design, profilering och kommunikation används olika former och kännetecken för produkter.
Exempel är flaskförpackningarna för Absolut Vodka och Coca Cola; Nikes figurmärke (swooshen), ordmärket Volvo, rakapparaten Philips triangulära skärhuvud, Löfbergs lila färg, butiksinredningen för en affärskedja.
Listan kan göras lång för de detaljer/uttryck som företag använder för att känneteckna sina produkter/tjänster och sin verksamhet. Kännetecknen kan alltså vara ord, figur, form, siffror, färg. Ensamt eller tillsammans särskiljs och individualiseras därmed produkten och företaget.
Företag borde systematiskt identifiera de kännetecken och form/designdetaljer/uttryck som används för sina produkter och ställa sig frågan om dessa är eller kan bli föremål för rättsskydd inom det IP-rättsliga systemet. Exempelvis genom varumärkesskydd.
En sådan genomgång ökar medvetenheten om och betydelsen av varumärkesrätten som ett strategiskt verktyg och en resurs i den löpande och framtida verksamheten. Särskilt när varumärkesrättigheterna till stor del motsvarar de ekonomiska värden som är resultatet av PR/kommunikation/reklam på marknaden.
Ett syfte är också att medvetandegöra hur man kan använda IP-rätten för att skapa ett bestående mervärde i företaget.
Ytterligare ett syfte med genomgången är att försöka skapa “ordning och reda” bland IP-rättigheterna som legal struktur. Ett sådant dokument kan nämligen användas som underlag eller hjälpmedel i samband med värdering av verksamheten.
Sammanfattningsvis - glöm alltså inte den legala varumärkesstrukturen i marknadsföringen.
Årets Finforum, arrangerat av Sveriges Finansanalytikers förening,FAR SRS, IREV och Sveriges informationsförening, fokuserade på hur börsbolagen kan ge den bästa kommunikationen till marknaden i en turbulent omvärld. Där belystes bland annat hur framtidens årsredovisning kan se ut. I en paneldiskussion resonerades det vad läsaren vill se. Det konstaterades då, oavsett om läsaren är t ex aktieägare eller analytiker, att de minst lästa delarna var bolagsstyrnings- och kontrollrapporterna samt notapparaten. Dessa delar har samtidigt bidragit till att ett svenskt börsbolags årsredovisning i snitt ökat med 3 - 9 sidor de senaste åren.Huvuddelen av publiken på drygt 100 personer bestod av redovisningsekonomer och revisorer. De fick en tuff existentiell tankeställare. “För vem gör jag detta?”
Vad vill en läsare se då? VD-ordet och en bra beskrivning av bolagets affär och vad som driver den, hur ser strategin ut och vilka risker är reella? Siffror är inte ovidkommande men bör vara på övergripande nivå. Resultat- och balansräkningar samt flerårsöversikter räcker väl.
Ersättningsnoten ter sig dock intressant för medierepresentanterna och börs-VD:ar.
Hur ska det presenteras? Mindre text och gärna pedagogiska figurer och diagram. Panelmedlemmen Martin Hamner, CFO på Industrivärden hänvisade till deras gordiska svärdshugg på sin årsredovisning, de minskade från 86 till 44 sidor!
Avslutningsvis skedde det en begreppsblandning av årsredovisningen i tryck format, den betraktades av många som en produkt och inte en kanal. Budskapen bör enligt min mening vara detsamma, men bör anpassas beroende på kanalval.
Inlagt av Gästbloggare Jakob Ivarsson/Stakeholder communication Panel member Reportwatch.net Annual Report on Annual Reports Foto: Flickr
I en tid där trovärdighet och transparent kommunikation är ett måste i finansiell kommunikation samtidigt som årsredovisningsupplagorna fortsätter att minska har årets vinnare korats i den fyrtiofjärde omgången i tävlingen Bästa Redovisningen. NASDAQ OMX Stockholm står som arrangör. 265 företag har bedömts, bland dem samtliga primärnoterade företag noterade på NASDAQ OMX Stockholm (”börsen”).
Tävlingen har liksom föregående år indelats i tre klasser, som överensstämmer med indelningen på den nordiska börsen dvs i Large, Mid och Small Cap. Årets vinnare blev Investor, PA Resources respektive Sagax.
Till skillnad från Aktiespararnas mer kvantitativa bedömning av årsredovisningar sker det enligt tävlingen en betydligt mer kvalitativ bedömning av årsredovisningarna. För en årsredovisnings-nörd men även alla andra som månar om att ge en transparent och förtroendeingivande bild av sin verksamhet är juryns skrift “Bästa redovisningne 2008″ en skön läsning, full med bra perspektiv och tips.
I tider när historieberättande, istället för att gå i arv i familjen, transporteras runt jorden på en kort sekund kan det vara bra att vara med och berätta historierna kring det egna varumärket.
Rätt berättad kommer en god historia bidra till att skapa en positiv bild av företaget och främja affären. Årsredovisningen och hemsidan – två bra ställen av många att tänka storytelling, tänker jag. Icke heller ska man förringa storytelling i den interna kommunikationen när man strävar efter att hitta den rätta, unika känslan för företaget och dess verksamhet (jag säger bara IKEA!).
På ett ställe definieras Corporate storytelling så här: ”… berättelser om hjältar och kunder. Om misstag och visioner. Om hur det började. Om sorg och glädjeämnen och om vad man absolut inte gillar. Poängen är att dessa berättelser, när de skördats, kan användas som ett kraftfullt komplement till siffror, diagram, kartor och andra abstrakta bilder av företaget och verksamheten. Att corporate storytelling kan befolka varumärket med verkligheten.”
Någon annanstans läste jag “Whoever tells the best story, wins”.
Filmen: Johnnie Walker, whiskeytillverkaren, har tagit fram en reklamfilm på över 5 minuter utan ett enda klipp, som lär vara den sanna storyn om Johnnie Walker. Den är producerad helt utan andra effekter än berättelsen.
Vi befinner oss mitt i rapportfloden. Kommunikation vid dessa tillfällen kan vara knepig. I tidskriften IR Magazine kan man läsa om VDn Sandy Beall på amerikanska Ruby Tuesday, som blev citerad av en följande näringslivsreporter när han twittrade om sin roadshow under pågående emission. Bolaget befann sig alltså i en tyst period (som bolag gör innan kvartalsrapporten släpps) och mediekontakt var inte tillåten.
Nu blev det ingen juridisk konflikt då den citerade informationen redan var offentlig. Den amerikanska juristen Peter Romeo, partner hos Hogan & Hartson i Washington, DC konstaterade att VD:s twitter följde de rekommenderade råden för en publik företagsrepresentant - att skriva mycket om företaget blandat med en del personlig information. Juristen ger dock rådet att inte kommentera pågående affärer och att inte ta ut något i förskott, s k gun-jumping.
För egen del tycker jag definitivt att företagsledare ska använda sociala medier för att själva förstå såväl funktion som möjligheter.
Att förhålla sig objektiv till sin affärsidé var ett av många goda råd som Jakob Ivarsson, Stakeholder Communication gav de drygt hundra åhörarna på Elite Park denna tidiga morgon. Connect Väst arrangerade ett av sina intressanta morgonmöten och denna gång handlade det bl a om hur man bäst kommunicerar ut sin affärsidé.
Jakob, med bakgrund från såväl reklambranschen som kommunikationsbyrå talade initierat och inspirerat om kundnytta, varumärke, värderingar, mål, vision, positionering och mycket mera.
Med hjälp av frågeställningarna Vad? Hur? Vem? kommenterade han kvaliteten hos några kända bolags affärsidéer; bl a H&M, Sigma, BioInvent och Biovitrum. Och här fanns ju faktiskt en del övrigt att önska!
Magkänslan ska man lyssna på även i detta sammanhang! Och att människan/teamet är en viktig komponent - people buy people - är något som alltför ofta går förlorat bland siffror och kalla fakta.
Personligen gillade jag också Jakobs slutrekommendation; att göra som Warren Buffet, legendarisk CEO hos Berkshire Hathaway som skriver sina VD-ord med sina systrar som tänkta läsare. Med enkel och tydlig kommunikation kommer man långt!
Att uppnå och upprätthålla trovärdighet är en viktig ingrediens inte minst för noterade bolag. Behovet har blivit tydligare med ett ökat antal ödesdigra skandaler (Carnegie, Skandia, Enron m fl) i takt med att informationsflödet blivit mer omedelbart och tillgängligt för alla.
Intressant är även hur allt fler bolag vänder omvärldens förväntningar vad gäller exempelvis kommunikation av hållbarhetsarbete till sin fördel med i slutändan stärkta finansiella resultat.
Intresserad som jag är av dessa kommunikationsaspekter var det ett nöje att på Solbergs årsredovisningsdag lyssna till talare som, kanske främst ur ett rapportperspektiv, pratade kring de noterade bolagens möjligheter att generera trovärdighet och börsvärde under dessa omständigheter.
Analys- och redovisningsexperten Peter Malmqvist pratade om hur bolagen kan förbättra aktievärdet genom att presentera fakta som är direkt hänförbara till poster i resultaträkningen. Åse Bäckström från KPMG kopplade samman hållbarhetsredovisning med redovisning och affärsnytta. Sasja Beslik, ansvarig för Nordeas SRI (Social Responsible Investments) pratade om hur fler bolag borde se den kommersiella nyttan och värdet i det sociala ansvaret och hur det stärker bolagens varumärke. Sasja pratade även engagerat om hur han och hans kollegor kan ta sitt ansvar för vår framtid genom att ställa krav på de bolag där de ska investera.
Det är inte svårt att kommunicera väl genomtänkta värderingar och väl genomfört hållbarhetsarbete. Utmaningen ligger – som alltid - i att uppifrån och ner vara samstämmig och tydlig i värderingar och påföljande kommunikation.
Företagens hemsidor får en viktigare roll som informationslämnare till aktiesparare, investerare och analytiker. På Solbergs hemsida finns en intressant sammanställning över hur unga investerare vill få finansiell information presenterad. Här önskas traditionell information kompletterad med allt från årsredovisningar i html-format till filmade vd-ord m m. Även prenumerationstjänster med modern distribution via RSS och podsändningar står högt på önskelistan.
Mycket information som efterfrågas är sådan de flesta bolag redan har men inte kommit på att man kan lägga ut som en service till intresserade: powerpoint-presentationer, flerårssammanställningar i excel, film och bild från kvartalsrapporter m m. Genom att inventera vilket material som redan finns kan man enkelt förbättra bolagets informationsgivning. Återstår att ta ställning till eventuella investeringar för att komplettera befintligt utbud – något som varje bolag måste väga mot sin strategiska ambitionsnivå.
Häromdagen fick jag förmånen att lyssna till en erfaren man, Lars Wahlström, prata om Investor Relations, specifikt till ett bolag, men generellt applicerbart på alla bolag med börsambitioner.
Tänkvärt för varje strategiskt ansvarig person på ett sådant bolag är vikten av att agera målmedvetet med sin IR-kommunikation. Bruset är stort även på denna arena. Trovärdighet är viktigt för att fånga medias och analytikers intresse. En väl genomtänkt, långsiktig handlingsplan – självklart integrerad med bolagets övriga kommunikation – och tillgång till rätt kompetens är en mycket god start.
Med hösten annalkandes börjar funderingarna på nästa årsredovisningar ta form. Utvärderingarna av årets arbete är i stort sett färdiga och i omvärlden börjar trender, krav och önskemål inför nästa års arbete dyka upp.
Ett bra sätt att få extern input till vad som är tänkvärt inför planeringsarbetet är att besöka något av de seminarier kring årsredovisningar som brukar gå av stapeln varje höst. Själv tänker jag i år besöka Kanton och Aktiespararnas ”Gör en ännu bättre årsredovisning” och Solbergs årsredovisningsdag. Jag ser fram emot att fånga upp praktiska tips från experterna och samtidigt mingla med branschkollegor.
Det blir spännande att se vilket tema det läggs mest krut på i år, kanske har någon hittat en vinkling på årsredovisningar och sociala medier.
