Inte så överraskande är finansbolag - banker och liknande inte med i urvalet, detta sedan Lehman Brothers och finanskraschen. Denna sektor anses helt enkelt inte trovärdig i sin informationsgivning.
HQ Bank är ännu ett exempel på att detta tycks fortgå hos en del finansaktörer. (Bloggaren Hans-Olov Öberg ger en spännande inblick bakom kulisserna samt hyllar samtidigt inte minst whistle blowern Catharina Lagerstam.)
Uppsidan är dock att de som är med i Reportwatch-rankingen levererar just kvalitet och trovärdighet i sin informationsgivning.
Extra trevligt är det att svenska Electrolux årsredovisning hamnar på första plats och SAS på andra. Grattis! Bland de 50 högst placerade bolagen återfinns inte mindre än 14 svenska bolag. Ärlighet vara längst. I kombination med väl strukturerad information - ett vinnande koncept.
Dålig kommunikation mellan ledare och medarbetare är kostsamt och följderna kan bli störande på många sätt. Kunder nonchaleras, medarbetare slutar ta ansvar för sina arbetsuppgifter och det är ett ständigt gnällande överallt.
Då är det dags att ta sig en funderare:
• Är du tydlig med vad du vill och vad du förväntar dig?
• Lyfter du oftare fram vad du inte vill i stället för vad du vill?
• Det är dags att du eliminerar “gnällandet” och föregår med gott exempel!
• Med rätt prioritering visar du vägen för eget ansvarstagande!
• Hur du säger saker och ting kan vara viktigare än vad. Var observant på din intonation!
• Brist på koncentration är respektlöst och du stämplas som opratbar!
• Lägg gamla misstag åt sidan när du ger beröm för en insats!
När jag bodde i London var jag helt fascinerad av deras enorma supermarkets, utbudet var så otroligt stort jämfört med vårt svenska sortiment. Produkter från världens alla hörn och det senaste inom förpackningsdesign trängdes på hyllorna. I veckan läste jag att den brittiska dagligvarukedjan Sainsburys senaste nyhet är att sälja mjölk i plastpåsar för att minska mängden förpackningar. Den nya mjölkpåsen har tydligen skapat hysteri bland de brittiska konsumenterna och det säljs över 110 000 varje vecka. Påsen placeras i en återvinningsbar Jugit (en kanna som delas ut gratis), som är försedd med en tagg som slår hål i påsen och gör att mjölken kan hällas upp utan att man spiller. En riktigt smart produktutveckling av mjölkförpackningen, dock ganska ful och oglamorös. Lite som motsatsen till Nespressos lyxiga paketering tänker jag.
Jag har känt mig lurad sedan första gången jag blev bjuden på Nespressos “gourmetkaffe”. Visst, jag erkänner, jag älskar deras marknadsföring och hur deras produkter presenteras i färgglada och stilrena Nespresso Boutiques. Jag vill köpa guldkapslarna, Tanzarú och den supersnygga kaffemaskinen Le Cube. Men hela Nespressos koncept måste ju vara motsatsen till den där miljövänliga mjölkpåsen. Alla dessa kaffekapslar av metall, hur sorterar man dem? Skär upp och försöker pilla ut kaffesumpen? Tveksamt. Dessutom binder jag ju upp mig vid enbart en kaffeleverantör (smart tänkt av Nespresso i och för sig) och har inget annat val än att fortsätta som trogen kaffekapselkund. Konceptet känns modernt men ändå inte. Idag blir efterfrågan på miljövänliga produkter bara större och större, att konsumera fem kaffekapslar om dagen känns fullständigt ohållbart.
Med den stilige George Clooney som Nespressos talesperson är det i och för sig inte konstigt att det exklusiva kaffet syns flitigt på hotell, barer och hemma i våra kök. För mig känns det dock oäkta, precis som marknadsföringen; helt enkelt skitsnygg men med ett oärligt innehåll. Jag dricker hellre kaffe med mjölk från plastpåsar.
Redan för sju år sedan rekommenderades Dawn av det amerikanska naturvårdsverket US Fish and Wildlife Service som lämpligt för att (utan några farliga gifter) tvätta fåglar rena från olja. Förra året körde också P & G en kampanj där en del av intäkterna för Dawn skänktes till miljöändamål. Vilken timing!
Nu passar P & G på att skänka 1000 flaskor Dawn för att användas vid saneringen av fåglarna runt Mexikanska Golfen. Redan innan detta tillkännagavs hade diskmedlet nämnts hela 209 ggr i amerikanska medier i samband med rapportering om oljekatastrofen.
Men - det kan vara känsligt att “sko sig” på en olycka så stora delar av vinsten från Dawn förväntas nu gå till oljesaneringen. Bra pay back för donationen blir det dock eftersom konsumenterna vid köp uppmanas rapportera in en kod som finns på flaskan + att man genom att svara på frågor ger P & G användbar information inför kommande kampanjer. Och inte minst - vilket värde ska man sätta på den PR som bolaget får som the good guy!?
Om man följer den svenska enfrågedebatten om vems intresse börsbolag ska verka för fokuserar media i synnerhet på en målgrupp - börsbolagens koncernledningar och framför allt dess VD:ar. Intresset och motivationen styrs av bonus. Finansmarknadsministern Mats Odell driver denna fråga på årets bolagsstämmor, inga bonusar, tack.
SvD-tecknaren Jan Berglin med sina träffsäkra betraktelser av tillvaron har flera mycket träffande iakttagelser om bonusar, bland annat i en strip från “Välkommen till Fjuckby”:
Den ena Berglin-karaktären säger “Carl-Henric Svanberg tycker att bonusar ska finnas kvar eftersom toppchefer är tävlingsmänniskor som sporras av detta”, varpå den andra replikerar “Jaha…vilka slags tävlingar tänker han då på? Terrängloppet “Dagis runt” där alla får medalj o bulle oavsett resultat? Riktiga tävlingsmänniskor vet att man inte får ett skit om man är usel!!”
Lyfter man blicken från vår perifera bakgård till den anglosaxiska världen besvaras frågan annorlunda om börsbolagens målgruppsfokus. Fram till finanskrisen gällde shareholder value, börsbolagets förmåga att få en optimal marknadsvärdering, generera vinst och utdelningar. Nu har till och med GE:s tidigare koncernchef Jack Welch, mannen som gav begreppet ett ansikte, vänt ryggen åt det med orden; “On the face of it, shareholder value is the dumbest idea in the world, shareholder value is a result, not a strategy . . . Your main constituencies are your employees, your customers and your products.”
Även mitt husorgan The Economist har uppmärksammat frågan under rubriken “A new idolatry”. Kvartalskapitalismen får ge vika för mer långsiktiga målsättningar där - ta daa - andra stakeholders så som kunden och rent av de anställda ska ställas i första rummet.
Orsak och verkan, upplysningstidens mantra, kanske åter kommer i ropet.
Ibland kan det förväntade bli det oväntade. Som när jag gick på ett lunchseminarium i onsdags i ADA:s och Business & Design Labs regi. Själva seminariet genomfördes i HDK:s aula, Högskolan för Konst och Design.
Publiken bestod till stora delar av olika formgivare, från grafisk design till produktdesigners, alla ivriga att lyssna till engelsmannen, Chris Downs från Livework i London, som skulle prata om design. Det som gjorde det extra spännande var att det var inom ett nytt område - Service Design.
Och det var spännande. Livework har utarbetat en metodik i att utveckla tjänstekoncept, oftast befintliga men också innovativa och nydanande. Affärsutveckling rätt och slätt.
Nu infann sig också insikten i språkförbistring. Ordet design är positivt laddat för oss svenskar. Söker jag synonymer i MS Word blir det formgivning, form, utformning, mönster eller gestaltning. Associationerna söker sig till sköna ting, behagliga att se på, känna på och kanske använda. Jag förmodar att det var i denna kontext som Chris satt just på HDK. Samtidigt som hans association till design helt visst var bredare. MS Word föreslår som synonymer bland annat plan, aim, mean , devise, drawing eller blue print. Känslan av rationell ingenjörskonst infinner sig.
Vad gör då Livework? Chris nämnde som exempel utvecklingen av konceptet Streetcar, ett nytt sätt att ha tillgång till bil utan att äga någon. Man betalar endast när man kör en bil som förbokas via nätet. Bilen öppnas med hjälp av ett smart card. Du kör så länge du vill. Du kan ha bilen från en halvtimme upp till ett halvår, principen Pay-as-you-go gäller.
Erfarenheterna visar att människor som sålt sin bil och istället löst sitt bilbehov på detta sätt har dramatiskt minskat sina årliga utgifter på bilkörande. Konceptet finns ännu inte i Sverige. Med andra ord ett lysande affärstillfälle (eng. business opportunity) för en driftig entreprenör.
Använder du Linkedin? På rätt sätt? Med Linkedin som ju är en av tio största sociala tjänsterna på internet kan du bygga nätverk förstås, men också utvecklas i karriären eller hitta ett nytt jobb. I februari 2010 hade tjänsten fler än 60 miljoner registrerade användare - fördelade på 200 olika branscher över hela världen. Drygt elva miljoner av dessa användare finns i Europa och över 130 000 i Sverige.
Här följer fem tips för god användning:
1. Hitta rätt grupper
Delta aktivt i grupper som är relaterade till dina egna yrkesmässiga intressen. Gå med i befintliga eller starta egna. Du får branschspecifik information och de fungerar som forum för egna frågor.
2. Rykten och skvaller
Det finns många program som kan läggas till den egna profilen - t ex Company Buzz. Här finns kommentarer om företag från Twitter, trender och kommentarer om vissa företag.
3. Rekommendationer
Gör din profil mer dynamisk, skapar större trovärdighet och synlighet. “Samla” på korta och kärnfulla rekommendationer från medarbetare, tidigare chefer eller kunder.
4. Följ händelser
Under särskilda menyer inkluderas här både mingel och webbseminarier som dina kontakter deltar i.
5. Sök på rätt sätt
Använd avancerade sökningar och hitta kontakter som bygger på geografisk närhet, företag, nyckelord eller bransch.
För egen del är jag en relativt grön användare av Linkedin och jag inser att jag inte alls utnyttjar de möjligheter som finns.
Något att ta itu med.
Som framgått i media “vann” Google i veckan mot bl a Louis Vuitton i Unionsdomstolen. I dom den 23 mars 2010 klargjordes att Google inte gör varumärkesintrång genom att sälja sökord - även om dessa sökord avser varumärken som tillhör någon annan än annonsören (t ex butiker som säljer Louis Vuitton-plagiat och som vill synas när internetanvändare söker på detta kännetecken). Söktjänsten kallas för AdWords och innebär att annonsören får en reklamlänk till sin webbplats, placerad under rubriken “sponsrade länkar”.
Domen är både rättsligt och kommersiellt intressant och som oftast är Unionsdomstolens utgångspunkter marknadsekonomiska; bl a att skapa förutsättningar för konkurrens och alternativ för konsumenten.
Domstolens principiella ställningstagande är att Google som söktjänstleverantör endast gör det möjligt att använda varumärket som sökord utan att själv använda kännetecknet. Samma synsätt gäller även om sökordsfunktionen gör det möjligt att kombinera sökordet med ord som “imitation eller “kopia”. Enligt domstolens uppfattning är det annonsören som använder kännetecknet och kan göra sig skyldig till varumärkesintrång beroende på hur annonsen presenteras - exempelvis om internetanvändaren vilseleds tro att annonsörens varor har något kommersiellt samband med varumärkeshavarens.
Kommersiellt intressant är att domstolen förefaller acceptera sökordsanvändning om annonsören inte skapar något vilseledande utan endast presenterar sina produkter som ett alternativ till varumärkeshavarens. Domstolen refererar i detta sammanhang till att det är tillåtet för annonsör att använda annans varumärke i jämförande reklam.
Domen är naturligtvis en lättnad för Google, som nu i stort kan fortsätta sin lönsamma affärsidé att sälja sökord till företag utan någon egentlig bakomliggande kontroll av om annonsörerna äger rätt till de varumärken som används. Men detta är kanske inte det som är mest intressant. Domen tydliggör två viktiga saker.
- För det första så bör domen utgöra en tankeställare för rättighetsinnehavare, att i allt högre utsträckning löpande hålla ordentlig koll på Google och andra sökmotorer för att identifiera om konkurrenter försöker “muta in sig” i träffbilden.
- För det andra står det nu definitivt klart att den som använder någon annans varumärke som sökord för egen annons, löper en uppenbar risk att bli stämd av rättighetsinnehavaren. Detta gäller som vi förklarat även om kännetecknet inte används i själva annonsen, utan “bara” som sökord . Avgörande blir hur den hypotetiska genomsittskonsumenten uppfattar annonsen och eventuell koppling till varumärkeshavaren En annons med texten - Köp möbler hos det “Blågula möbelvaruhuset” under sökordet IKEA skulle nog vara tveksamt medan det neutrala alternativet “köp möbler hos MIO” antagligen är OK.
Mot bakgrund av Internets ökande betydelse som marknadsplats kan vikten av att skydda sina ensamrätter i denna miljö inte nog understrykas. Om man vid sina kontroller upptäcker ett intrång kan man först pröva att klaga till Google. Men eftersom detta är tämligen lätt att “komma runt” (t ex genom att skapa en ny profil/annons), är alternativet att vidta rättsliga åtgärder. Det skulle därför inte förvåna om vi inom kort kan “se fram emot” en ström av kommande nationella tvister där varumärkesinnehavare hävdar att annonsörer gör intrång.
Kanske kan man likna situationen med nöjesindustrins kamp mot fildelning. Där har ansträngningarna att få bredbandsleverantörerna (jfr Google) att begränsa trafiken huvudsakligen misslyckats. Industrin har i stället varit tvungna att leta sig ned i kedjan mot t ex Pirate Bay (PDF) eller enskilda fildelare; i det här fallet annonsörerna.
Det blir intressant att följa utvecklingen och se vilka annonsörer som vågar fortsätta att chansa genom att via Google AdWords och andra liknande tjänster fortsätta köpa på sig konkurrenters sökord. Den rättighetsinnehavare som vidtar rättsliga åtgärder mot detta beteende kommer att ha god hjälp av Unionsdomstolens dom i arbetet att övertyga tingsrätten om intrånget.
Tre fjärdedelar av våra vardagliga känslor påverkas av vårt luktsinne. Noggrant utvalda dofter kan framkalla starka, positiva band till ditt varumärke. Och öka köpsuget förstås. Att använda doft som påtryckningsmedel är frestande, men det är inte helt okomplicerat.
Singapore Airlines är en föregångare inom sinnesmarknadsföring och man förstärker t ex sitt varumärke med doft ända sedan 90-talet. Den numera patenterade doften Stefan Florida Waters, som består av lotusblommor och bambu bärs/sprids av flygvärdinnorna, de varma handdukarna och som puffar i kabinen under resan.
Hotellkedjan Westin Hotels använder bl a doften av fresia som varumärkeshöjare. Dessutom kan man köpa - eller rättare sagt beställa för väntelistan är lång - doften med sig hem i form av doftljus och potpurri (torkade växtdelar).
Användning av nybilsdoft hos bilbranschen är en välkänd och viktig företeelse. Att glömma detta höll på att stå Rolls Royce dyrt. Man bytte till material, som visserligen medförde förbättringar, men som samtidigt saknade den karakteristiska doften. Varumärket och därmed försäljningen återställdes med tillsats av en ordentlig dos traditionell Rolls Royce-doft.
1991 kom den första registreringen av en doft i USA. Den gällde ett stickgarn, som hade en doft av oleander, men det är tunnsått med registrerade dofter sedan dess. Inom EU är det ännu svårare att få registreringar av dofter eftersom det saknas ett system för klassificering. Ett doftvarumärke måste tydligt kunna beskrivas för att registreras och enbart doftprover godkänns inte. Ett företag i Holland har dock lyckats registrera doften av nyklippt gräs för tennisbollar!
Jag undrar hur det blir när frustrerade “kreatörer” i avsaknad av nya revolutionerande uttryckssätt sätter näsan i fokus. I vår överlastade och manipulerade tillvaro ska vi nog vara tacksamma så länge vi får “andas fritt”. Men visst är det intressanta - och lukrativa - möjligheter som återstår att utforska!
Det är bra att tänka till före och att ha en gemensam uppfattning om vad som är tillåtet/lämpligt i kommunikationsväg. Inte minst gäller detta de sociala medierna där snabbhet och öppenhet är självklara men därmed även riskabla komponenter. Ofta handlar det ju faktiskt om sunt förnuft.
Dagligen och stundligen poppar det upp idéer. Som aldrig förverkligas. För det finns ingen beredskap att ta hand om idéerna i företaget eller organisationen.
“Förr i tiden” fanns det en fysisk uppsamlingsplats för medarbetares idéer och förslag till förändringar - den s k Förslagslådan. Simpelt kanske, men det hände dessutom att idéerna utvärderades och gav upphov till viktiga förändringar i organisationen eller förbättringar i produktionen.
Numera finns sällan utrymme eller ens intresse att ta hand om medarbetarnas kreativitet. Ja, idéer kan t o m vara ovälkomna, särskilt om de kommer från “fel” personer.
Trots att de flesta företag idag är processtrimmade till det yttersta saknas ofta - speciellt i mindre och medelstora företag - en process för att ta hand om innovationerna.
Dataföreningen Kompetens Sverige har i samarbete med konsultbolaget IRM tagit fram en utbildning för att råda bot på detta. Här kan man lära sig hur man “fångar upp nya idéer, utvärderar nytta och potential, möjlig lönsamhet - och sedan driver realiseringen av potentialen hela vägen ut på marknaden, inklusive värdehemtagningen”. Du får inspiration och ett ramverk med dig hem. Värt att prova!?
Frukostmöte (gratis) arrangeras 23 april i Stockholm Tredagarskurs arrangeras 24-26 maj i Stockholm.
My Mission, Sveriges största affärsidétävling inom upplevelseindustrin arrangeras nu för fjärde gången. Tävlingen är rikstäckande och nytt för i år är att man även kan tävla inom kategorin Årets Kulturpris. Du behöver inte ha en färdig affärsplan - det är själva idén som bedöms. Ditt deltagande är gratis och bidragen behandlas självklart med sekretess.
Vad vinner du då? Jo, under en tjugoveckorsperiod får du hjälp med att starta utvecklingen av din affärsidé till ett i framtiden förhoppningsvis lönsamt företag. Du får tillgång till ett avancerat nätverk och hjälp med att söka pengar för finansiering. Och inte minst plats i den kreativa inkubatormiljön hos Brewhouse i Göteborg.
Vinnare 2008 var Kenneth Palmeståhl med sin “Soundracer”. Din bil förvandlas till en vrålande Ferrari med ett enkelt handgrepp. Kenneth säljer nu sin produkt i 19 länder. Och ja, det är högst trovärdigt. Jag har själv provat i en rytande Kia!
Plyhm Kommunikation har hjälpt till med PR sedan My Mission startade - vi vet att det finns oerhört många bra idéer.
Ta du också chansen och lämna in ett bidrag!
Öppet t o m 12 april.
Urklipp från GöteborgsPosten lördag 20 februari 2010
Jag var på ett frukostseminarie på IHM igår förmiddag med rubriken ”Sociala medier med fokus på affärsnytta”. IHM brukar bjuda på intressanta, matnyttiga föreläsningar och morgonens föreläsare Peter Baeza var ett nytt namn för mig.
Föredraget speglade sociala medier som de ser ut idag med exempel på affärsnytta per nätverk, samt reflektioner för framtiden. Kontentan av Peter Baezas föredrag visade på den kraft alla de små byggstenarna som alla människor på Internet tillsammans utgör och vad de tillsammans kan åstadkomma. Ett bra exempel bland många är You Tube-videon ”United Breaks Guitars”. Läs mer om varför här: http://en.wikipedia.org/wiki/United_Breaks_Guitars
När denna video visades som oftast gick flygbolaget United Airlines (kända för dålig kundtjänst) börskurs ner 20%…
Peter Baeza summerade även framtiden med varför sociala media som begrepp kommer att dö. Datorn kommer inte länge till vara en nödvändighet för att vara online. Molnet blir till luften omkring oss - vi är alltid tillgängliga, alltid kommunicerande. 100 miljoner Facebookanvändare (av totalt 400 miljoner) använder FB via mobilen. 80% av alla Twitterinlägg kommer från mobilen. Utan mobilen skulle det för många vara tufft att upprätthålla status och annat i de sociala medierna.
Några tips av många från Peter Baeza:
Säkerhet: Han underströk vikten av säkerhet som en väsentlig del av ledningens diskussion kring sociala medier. Enligt säkerhetsföretaget Secode härrörde 2009 50% av alla incidenter (virus, trojaner etc) från sociala medier.
Policy för sociala medier: Coca Cola’s policy för sociala medier är offentlig och kan vara en bra grund att stå på för dem som inte riktigt vet var de ska börja. Den är bara på två sidor – den är bra!
Only in America: Vill du läsa ett konkret case som blivit en imponerande framgångssaga, möjliggjord via sociala medier – läs om kryddan Bacon Salt.
För dig som funderar vad sociala medier kan vara bra till finns mer matnyttigt att hämta i Peter Baezas presentation.
Seminariet var en försmak av IHM’s utbildning ”Digital och social affärslogik”. En ny utbildning för beslutsfattare som vill utveckla sina kunskaper för att kunna nyttja kraften i den affärslogik som de digitala medierna möjliggjort. Kanske vore intressant?
Bild: Ett urklipp från GöteborgsPosten lördag 20 februari 2010
Upplagt av Charlotte
Det verkar vara fortsatt kommunikationstrassel hos Vattenfall. Men det kanske inte är så konstigt. En sådan organisatorisk koloss, en kvardröjande VD och ett förmodat invant kommunikationsmönster vänder man ju inte på en femöring. Det gör inte ens Elisabeth Ström.
Vattenfall är ofta exponerade i media - på senare tid mest i negativa ordalag - och för några veckor sedan kunde man läsa ett mycket utförligt reportage om Vattenfall i tidskriften Fokus. Där fanns det mesta om det mesta. Som informationsansvarig hade jag varit mycket nöjd om det varit planerat (=”placerat”). Men det klart, då hade nog materialet varit lite mer selektivt.
Och mycket riktigt - via info i en röd liten ruta i förra numret av Fokus kunde vi förstå att kommunikationsdirektör Ström inte var nöjd. Hon sades inte ha gillat reportaget i Fokus, ställt vissa höga chefer/uppgiftslämnare inför skranket och anklagat dem för läckage. De utpekade returnerade med att stipulera förhållningssätt för att överhuvudtaget kunna tänka sig att samarbeta med kommunikationsdirektören.
Det nya läckaget om det gamla läckaget vittnar om att Ström har en del att ta itu med. Att ställa in sig i ledet verkar inte var populärt på Vattenfall.
Det kan skönjas en viss frustration bland de frälsta över den snigelsnabba mognaden vad gäller sociala medier hos dem som fattar beslut.
Själv ställer jag mig frågan hur vi ska komma förbi sociala medier som en enskild företeelse och istället prata om hur den digitala utvecklingen kan sättas i perspektiv till företagets hela kommunikation.
Att skynda långsamt behöver inte nödvändigtvis betyda att man kommer att missa tåget. Viktigast är den centrala insikten om att de digitala medierna är här för att stanna. Resten är mål, omvärldsbevakning och handling.
Processen med organisationer där marknadsföring-, pr- och information är integrerade med varandra påskyndas av att sociala medier suddar ut gränserna mellan pr och reklam. De sociala medierna måste hitta sin plats i varje företags arbete med att addera värde, utöver Pris och Produkt, till varumärket.
Vi behöver både gamla och nya kanaler. Och gammal och ny kommunikationskompetens. Tillsammans kommer de att hitta fram till kombinationen av budskap, kanaler och medier som passar det specifika företaget.
2013 kommer 90 procent av all internettrafik bestå av video enligt Martin De Beer, Senior Vice President of Cisco’s Emerging Technologies Group (ETG).
Webbtjänsteföretaget Kaigan hade tagit del av De Beers profetia och bjöd på ett frukostseminarium i fredags på temat “Bli framgångsrik på webben”. De gav flera argument för att utnyttja video, dvs film och ljud, på internet. Film på nätet är inte bara webb-TV eller YouTube för den delen. Det är även egna videos som läggs på ditt företags hemsida. Exempel på flera användningsområden gavs:
Reklam/PR - vid produktlanseringar, ha en film om produkten eller tjänsten, t ex ambitiöst (läs dyrt) som Porsche eller ha en FAQ där en talesperson ger svar på vanligt förekommande frågor, t ex Sveriges ingenjörer som tog videon till hjälp för att åskådliggöra vanliga frågor inför avtalsrörelsen 2010.
HR eller kundundersökningar - visa personporträtt på medarbetare eller kunder som uttalar sig.
Instruktionsfilmer - gör det själv-området är etablerat, Byggmax har hängt på, när kommer IKEA med film om hur du sätter ihop möblerna?
Tvåvägskommunikation - SVTs tackfilm är ett lysande exempel på hur webbesökaren blir en del av mediet. Ett annat kul exempel är Wranglers lansering av sin klädkollektion som kräver en interaktivitet av webbesökaren.
Kaigans budskap var att ta videon till hjälp, det är inte så krångligt. Du kan göra filmerna själv, varför inte med mobilen. De löser tekniken med anpassningen för och publicering på webben. Kanske det finns en video som visar hur enkelt det är?
World Economic Forum, WEF, har pågått den senaste tiden, 27-31 januari. Eventet är exklusivt ur flera perspektiv, deltagarna är representanter för världens näringsliv, politiker och ett antal andra intressesfärer. Att delta är i sig exklusivt, deltagaravgiften är minst 150 000 kr. Med 2 500 deltagare blir det en konferens som under fem dagar sätter sprätt på åtminstone 400 miljoner kronor.
Så låt slipsen hänga, väskan stå opackad och inte minst, upplev glädjen av att ha sparat en slant och surfa in för att ta del av Dr Dooms och hans meningsmotståndares senaste rön.
I studien “European Communication Monitor 2009″ genomförd av 11 universitet från hela Europa har kommunikationsansvariga fått svara på vilka områden som anses bli viktigast på medellång sikt d v s till år 2012.
De viktigaste kommunikationsområdena 2012. Inom parantes visas placering för 2009.
1. (1) Corporate communication →
2. (4) Internal communication and Change management ↑
3. (2) Marketing/Brand and Consumer communication ↓
4. (-) CSR and sustainability ↑
5. (5) Public affairs/Lobbying →
Överst hamnar “Corporate communication” - en organisations övergripande kommunikation såväl externt som internt. Kanske inte så konstigt då begreppet är övergripande och uppdragsgivarrelaterat. Därefter kommer klättraren ” Internal communication and Change management ” (Interkommunikation och förändringsarbete). Här kan man reflektera över insikten i inte bara de konjunkturella förändringarna utan även de förmodat strukturella och vilka utmaningar de ställer på många organisationer.
Att marknadsföring är fortsatt viktigt är heller inte förvånande men det tycks åter vara ett tidens tecken att detta område har tappat placering och blir följt av uppstickaren ” CSR and sustainability”. Måhända balanseras den kundpåverkande kommunikationen med en växande insikt om allas ansvar för vår framtid.
Slutligen får det engelska ordet company i detta sammanhang en intressant innebörd. Det kommer från latinets cum pane, den man delar bröd med. Mången motivationsstärkande och måldefinierande vackra budskap blir så mycket enklare om man utgår från cum pane, de jag delar mitt dagliga bröd med. Troligen mer sammansvetsande än vad en karismatisk eller elak ledare kan åstadkomma.
Det lilla konferensrummet på Hornsgatan är fullt till sista plats. Vi deltagare jobbar alla på något sätt med kommunikation och vi har alla kommit för att lära oss mer om corporate storytelling och dess möjligheter. Matts Heijbel, en guru inom området är föreläsare och han öppnar självklart med en berättelse - en skapelseberättelse om sin egen svensk-finska familj med rötter i bistra krigstider.
Därefter får vi i rask takt höra en skön story om Gyllenspets, barberare på 1920-talet på Centralen i Stockholm och samtidigt grundargestalt i banken/växlingskontorets Forex historia.
En sedelärande historia från IKEAs varuhus i Shanghai om den irakiske kocken, som serverade köttbullar, hade lingonröda ränder på kockskjortan och som “följde kunden hela vägen tills problemet var löst” - samtidigt gav han den kinesiska personalen insikt i hur ikeanernas företagskultur fungerar.
För att spegla det “nya” Malmö, som numera har ca 30% utomeuropeiska invånare satsas nu stort på att hitta nya historier - gärna mellan två enskilda människor. Huvudpersoner i en av berättelserna är nyanställde Mohammed och 82-åriga änkan Maria, som möts inom hemtjänsten. Här relaterar historien till såväl människa, kultur, ålder och entreprenöriellt tänkande.
Visst kommer vi att minnas “Olga” - den manlige, hästsvansförsedde SSAB-fantasten, som vid fick 7.500:- från företagsledningen för att korrigera sin “gamla” SSAB-tatuering enligt den nya grafiska profilen.
Och vi kunde känna stoltheten hos SSABs anställda, som med jättedumpers fyllda med mat, läkemedel och andra förnödenheter var först på plats i det orkandrabbade New Orleans.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Corporate Storytelling har funnits i USA sedan slutet av nittiotalet, men är hos oss en förhållandevis ny företeelse. Matts pratar mycket om att “befolka varumärket” - det tycker jag säger mycket om vad det hela handlar om.
Den emotionella kommunikationen har ett brett användningsområde och är gångbart inom bl a marknadsföring, sälj, rekrytering, ledningsfrågor och coachning. Exponering kan ske på hemsidan, i årsredovisningen, broschyrmaterialet, annonsen och varför inte vid introduktion av nyanställda. Det är dock viktigt att historierna baseras på verkliga händelser.
Vi pratade förstås även om word-of-mouse och vilka fantastiska möjligheter musklicken innebär när det gäller användning av storytelling i de sociala medierna.
“Vi kan utveckla både oss själva och svenskt arbetsliv om vi tar berättarkapitalet och organisationens anekdoter på allvar. Storymedvetenheten är en framgångsfaktor och ett konkurrensverktyg,” sammanfattade Matts fredagens föreläsning.
Så har årets Kom-in-dag gått av stapeln på JMG här i Göteborg. Temat för sjunde upplagan av Kom in var Vändpunkter och i fokus under dagen stod försök att sia om framtiden blandat med diskussioner kring var (sociala) medier/kanaler står idag, vilka lärdomar som har dragits och framtida yrkesroller.
Apotekets varumärkesdirektör Eva Fernvall stod för det som var dagens mest intressanta exempel för de många bolag som funderar över hur de sociala medierna ska användas och vilken påverkan det kan komma få på varumärket.
När Apolivareklamen visades i tv fick den enorma reaktioner i sociala media och i förlängningen även i övrig media. Reklamen blev en snackis och Facebook-gruppen “Jag är rädd för tjejen i Apolivareklamen” har närmare 110 000 medlemmar. Eva gav Apotekets syn på kampanjen, hur man valde att hantera den uppståndelse som skapades och vilka konsekvenserna blivit för Apotekets fortsatta satsning på sociala medier.
Evas summering av uppståndelsen var att det var fascinerande att uppleva vilken påverkan sociala medier kan få på media. Däremot var hennes svar på frågan om hon var nöjd med uppmärksamheten för Apoliva-filmen överraskande: ”Varken bra eller dåligt” med motivationen att mätningar påvisat att uppmärksamheten haft fokus på tjejen i reklamen och inte Apoliva-produkterna. Samtidigt berättar hon att produkterna säljer mycket bra.
Lärdomen från uppmärksamheten kring Apoliva blir för Apoteket att ta sig an sociala medier ur ett något annorlunda perspektiv nu när de vet vilken påverkan de kan få på varumärket. Ett konkret exempel Eva tog var samarbetet med viföräldrar.se där man går ut och möter föräldrar med adekvat information.
Avslutningsvis fick Eva frågan om sociala medier kommer att ersätta den traditionella mediesatsningen hos Apoteket. Hennes svar var nej med motiveringen att de sociala medierna är svårkontrollerade, det går inte att förutse resultat av satsningar. Min egen reflektion kring detta svar är att med lärdom av Apoliva-exemplet så gäller det all kommunikation idag?
Summeringen av lärdomarna Eva lyfte fram kring exemplet Apoliva summerar även vad som sades kring sociala medier i stort under dagen:
Var aktsam att sätta principer – pröva er fram. Vi är bara i början av att förstå hur vi ska använda de sociala medierna.
Var ska de interna kunskaperna och resurserna för att kommunicera i sociala medier finnas? Ofta finns inte resurserna på informationsavdelningen och i kundtjänst finns inte kompetensen.
Skapa en intern samarbetsgrupp för att bygga referensramar. Ta fram en policy och utbilda ledningen och övriga berörda.
Var målgruppsrelevanta vid användning av sociala medier.
Dra nytta av en snackis!
Kanske det mest tänkvärda som diskuterades i övrigt under dagen handlade om hur yrkesrollerna (journalist/informatör) och kanalerna har utvecklats över tid men att människors användningsområde för information/kommunikation är detsamma idag som det var för hundra (och kanske tusen) år sedan…
Vad tror du?
En annan välspenderad timme under dagen var att lyssna till retorikern Elaine Bergqvist som tog upp de fem viktigaste sakerna (Du – Kläder – Rösten – Kroppsspråket – Budskapet) att tänka för att behärska konsten att få folk att lyssna. Hennes bok Härskarteknik ligger just nu överst i min bokhög på sängbordet.
Elisabeth Ström är nytillträdd kommunikationsdirektör på Vattenfall. Ingen avundsvärd uppgift precis. Om man inte älskar extrema utmaningar förstås. Det ansågs säkert vara ett tufft jobb redan när Elisabeth tackade ja till uppgiften, men nyheten om Vattenfalls pantsättning och de övriga frågor som kom i dagen i november ökade belastningen dramatiskt.
I en intervju i SvD i fredags berättade Elisabeth om dagsläget och förväntningarna på framtiden. Man förstår att även om hon är väl meriterad som informationschef på både Posten och Swedbank blev hon överraskad av medias snabbhet vid krisen i november. Högt på prioriteringslistan borde alltså ligga en väl genomarbetad krishanteringspolicy och träning av en snabbfotad organisation.
Det finns väl knappast heller något svenskt bolag med en mer tvistad bild av sin verksamhet. Som Elisabeth själv säger - “är vi en europeisk koljätte eller ett svenskt energibolag som jobbar med vattenkraft”? Ja, det kan man verkligen undra. Vilken gigantisk kommunikativ uppgift att bringa ordning och reda i den soppan!
En renovering av Vattenfalls varumärke görs inte heller på en kafferast. Själv uppskattar Elisabeth att det kommer att ta 3 - 5 år. Och det verkar ju högst troligt. Det ska bli intressant att följa arbetet!
Se Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska och en fena på statistik när han i november körde en bejublad presentation vid TEDIndia . Rubriken var Asia’s rise - how and when! I sin presentation förutspår Hans den exakta tidpunkten (dag, månad och år) när Indien och Kina “kör om” USA. De flesta begrepp ställs på huvudet!
Med hjälp av s k bubbeldiagram visualiserar Rosling utvecklingen (refererat till inkomst per person och år jämfört med förväntad livslängd) sedan 1958 fram till den tidpunkt när väst och öst byter plats på den ekonomiska världskartan.
TED - Ideas worth spreading - startade 1984 som en konferens med fokus på Technology, Entertainment och Design. TEDIndia ägde rum i november 2009 i Mysore och här var Hans Rosling en av många intressanta talare.
Som PR-konsult har jag ibland uppgiften att producera presentationer av olika slag till VD/ledningsgrupp, alternativt att tycka till om både framförande och material. Av Hans tycker jag man kan lära det bästa av det mesta. Trots ett “torrt” ämne är hans presentation intressant, humoristisk, inspirerande och faktiskt spännande (ibland påminner Hans om en sportkommentator). Dessutom är engagemanget fantastiskt! Det kan inte bli bättre!
Om man arbetar med PR och kommunikation är inte immaterialrätten långt borta. Numera och i kommersiella sammanhang används det engelska begreppet IP-rätt, Intellectual Property. IP-rätten räknas till företagets viktigaste tillgångar.
Detta blogginlägg handlar om den legala kopplingen till kännetecken/varumärke. Det är det verktyg, som används som en länk i kommunikationen mellan företaget och marknaden. Genom design, profilering och kommunikation används olika former och kännetecken för produkter.
Exempel är flaskförpackningarna för Absolut Vodka och Coca Cola; Nikes figurmärke (swooshen), ordmärket Volvo, rakapparaten Philips triangulära skärhuvud, Löfbergs lila färg, butiksinredningen för en affärskedja.
Listan kan göras lång för de detaljer/uttryck som företag använder för att känneteckna sina produkter/tjänster och sin verksamhet. Kännetecknen kan alltså vara ord, figur, form, siffror, färg. Ensamt eller tillsammans särskiljs och individualiseras därmed produkten och företaget.
Företag borde systematiskt identifiera de kännetecken och form/designdetaljer/uttryck som används för sina produkter och ställa sig frågan om dessa är eller kan bli föremål för rättsskydd inom det IP-rättsliga systemet. Exempelvis genom varumärkesskydd.
En sådan genomgång ökar medvetenheten om och betydelsen av varumärkesrätten som ett strategiskt verktyg och en resurs i den löpande och framtida verksamheten. Särskilt när varumärkesrättigheterna till stor del motsvarar de ekonomiska värden som är resultatet av PR/kommunikation/reklam på marknaden.
Ett syfte är också att medvetandegöra hur man kan använda IP-rätten för att skapa ett bestående mervärde i företaget.
Ytterligare ett syfte med genomgången är att försöka skapa “ordning och reda” bland IP-rättigheterna som legal struktur. Ett sådant dokument kan nämligen användas som underlag eller hjälpmedel i samband med värdering av verksamheten.
Sammanfattningsvis - glöm alltså inte den legala varumärkesstrukturen i marknadsföringen.
All pr är bra pr säger ett gammalt talesätt. Och visst är det så att det är nödvändigt att skilja sig från konkurrenterna på kreativa sätt för att nå fram i bruset. Men - när budgivarna på Saab är mindre sportbilsföretag med ägarbilder som inte är helt klockrena, börjar jag gärna fundera över om det hela kanske är mer törst efter pr än seriösa affärer som ligger i potten.
På Aftonbladet.se läser jag ”… Det lönar sig att vara intresserad av Saab. Det holländska bilföretaget Spykers aktie steg med över 25 procent på Amsterdambörsen under morgonen efter helgens besked att bolaget har lagt fram ett nytt bud på Saab till GM…”. Jag avvaktar med spänning resultatet av Spykers nya bud till GM.
Ett exempel av annan dignitet är marknadsföringskriget mellan Elgiganten och branschkonkurrenterna. Mediarapporteringen har omfattat allt från nedmonterade skyltar, uppköp av kampanjvaror i butik till juridiska tvister i marknadsdomstolen. Att MediaMarkts juridiska ombud dessutom omnämner Elgigantens agerande som puckat får åtminstone mig att dra slutsatsen att det handlar mest om pr.
Seriösa aktörer? Bra/dålig pr? Det avgörs som alltid av betraktaren. Faktum kvarstår det är inte ovanligt att söka gratis publicitet vare sig budskapet tolkas positivt för avsändaren eller inte.
Utöver mitt jobb inom PR läser jag Konst- och Bildvetenskap vid Göteborgs Universitet. Ämnet är otroligt intressant och parallellerna till reklam och marknadsföring gör sig ständigt påminda. Det verkar som om mediebranschen redan har varit och bläddrat i min bok A World History of Art.
Det som har intresserat mig mest under hösten är delkursen i Postmodernism då kopplingen till kommunikations- och reklamvärlden syns tydligt. På 1970-talet förvandlades design till en typ av trend och plötsligt kunde “allt” marknadsföras så länge “det trendiga” var närvarande i reklamen. Ett fenomen som verkar fungera fortfarande.
Bilder har alltid använts i syfte att påverka betraktaren och min nu utvecklade förmåga att kunna tolka och läsa dessa gör att jag ser psykologin bakom reklambilder på ett helt nytt sätt. Det är fascinerande att upptäcka hur bilder (både dess motiv och färgkombinationer) används i både reklam och propaganda för att väcka känslor som kommer att påverka våra beteenden och handlingar.
Utan att vi egentligen ägnar det någon större tanke är t.ex. antikens kroppsideal fortfarande närvarande i klädbranschens marknadsföring medan traditionella maktposer, där blicken lyfts och riktas mot framtiden, ofta gör sig påminda i porträtt av betydelsefulla ledare som Obama.
I vissa fall framstår reklam som konst och konst som reklam. Fast kan konst då innehålla reklambudskap? Hur ska Barbara Krugers verk tolkas när de placeras i en offentlig miljö istället för på ett museum? Och hur var det egentligen med LiljevalchsIkea-utställning? Design eller reklam? Jag tror jag måste läsa den där fortsättningskursen!
Årets Finforum, arrangerat av Sveriges Finansanalytikers förening,FAR SRS, IREV och Sveriges informationsförening, fokuserade på hur börsbolagen kan ge den bästa kommunikationen till marknaden i en turbulent omvärld. Där belystes bland annat hur framtidens årsredovisning kan se ut. I en paneldiskussion resonerades det vad läsaren vill se. Det konstaterades då, oavsett om läsaren är t ex aktieägare eller analytiker, att de minst lästa delarna var bolagsstyrnings- och kontrollrapporterna samt notapparaten. Dessa delar har samtidigt bidragit till att ett svenskt börsbolags årsredovisning i snitt ökat med 3 - 9 sidor de senaste åren.Huvuddelen av publiken på drygt 100 personer bestod av redovisningsekonomer och revisorer. De fick en tuff existentiell tankeställare. “För vem gör jag detta?”
Vad vill en läsare se då? VD-ordet och en bra beskrivning av bolagets affär och vad som driver den, hur ser strategin ut och vilka risker är reella? Siffror är inte ovidkommande men bör vara på övergripande nivå. Resultat- och balansräkningar samt flerårsöversikter räcker väl.
Ersättningsnoten ter sig dock intressant för medierepresentanterna och börs-VD:ar.
Hur ska det presenteras? Mindre text och gärna pedagogiska figurer och diagram. Panelmedlemmen Martin Hamner, CFO på Industrivärden hänvisade till deras gordiska svärdshugg på sin årsredovisning, de minskade från 86 till 44 sidor!
Avslutningsvis skedde det en begreppsblandning av årsredovisningen i tryck format, den betraktades av många som en produkt och inte en kanal. Budskapen bör enligt min mening vara detsamma, men bör anpassas beroende på kanalval.
Inlagt av Gästbloggare Jakob Ivarsson/Stakeholder communication Panel member Reportwatch.net Annual Report on Annual Reports Foto: Flickr
Tre företag från respektive 14 branschkluster nominerades av totalt 2174 pressrum på MyNewsdesk och SentoClone AB utsågs till årets pressrum i kategorin Biotech och Medtech.
Utmärkelsen Årets Pressrum går till det företag som utifrån branschens förutsättningar bedöms ha lyckats bäst med att optimera sitt pressrum och utnyttja möjligheterna med MyNewsdesks PR-verktyg. Detta för att uppnå en effektiv distribution av pressinformation för bättre spridning och mer publicitet.
De 14 vinnande företagen och organisationerna representerar näringsliv, offentlig sektor, idéburna och ideella organisationer.
I en trendspaning för DI:s onsdagsupplaga om reklam och media skriver Carin Fredlund om hur svenska företag slarvar med att mäta effekten av sin marknadsföring. Hon nämner tre saker som inte upphör att förvåna henne när det gäller företagens inställning till sin affärskommunikation:
Avsaknaden av utvärdering av gjorda marknadsinvesteringar – trots lågkonjunktur är företagen dåliga på att följa upp gjorda investeringar (Enbart 41% av tillfrågade företag i undersökningen ”Säljindikatorn” mäter ekonomisk effekt av genomförda marknadsaktiviteter).
Vattentäta skott mellan försäljning, marknad och information – skapar otydlighet internt och externt. Nyttan med integrerad affärskommunikation är ännu ingen självklarhet för den stora massan.
Intressant läsning är forskningsrapporten Brand Orientation Index. Huvudresultatet av studien visar på att det finns en tydlig koppling mellan varumärkesorientering och lönsamhet. De företag som är mest framgångsrika, utgår ifrån varumärket i hela sin verksamhet.
En intressant aspekt i studien är att börsnoterade bolag sällan tillhör de mest varumärkesorienterade. Kvartalsfokuserad kostnadsjakt och långsiktigt varumärkesbyggande blir för mig en utmanande kombination med stor potential, speciellt i bolag med operativt engagerade storägare.
Jag undrar – hur man inte kan ta tillvara sambandet mellan resultat i kronor och hur företaget/varumärket uppfattas av intressenterna? Hur kan en driven företagare inte anta ett medvetet förhållningssätt till varumärkesarbetet – både det interna och det externa?
”… I stället borde företagen samla all kommunikation och försäljning i ledningsgruppen så att långsiktig strategi och snabb taktik kan samverka. Med varumärket som utgångspunkt bör all kommunikation integreras, utåt och inåt. Det ökar effekterna av både försäljnings- och reklamsatsningar,” avslutar Carin sitt inlägg.
Kunde inte ha sagt det bättre själv. Vad tycker du?
Tyvärr finns inte Carins text på nätet – men jag mejlar den gärna till den som så önskar.
Rapportmakarna Johan Gromark och Frans Melins fem råd på vägen mot ett starkt varumärke:
Sätt tydliga mål och fördela ansvar Undersökningen visar att det som många företag har svårt för och det som samtidigt utmärker de mest framgångsrika, är förmågan att sätta tydliga mål och organisera sitt varumärkesarbete. Därför är också framgångsrikt varumärkesarbete intimt förknippat med affärsutvecklingsprocessen.
Bygg varumärket inifrån och ut
Se till att alla förstått, accepterat och börjat leva strategin internt innan du går ut externt. Varumärket är ett löfte till målgruppen. Lova inget innan du kan leverera. Detta är särskilt viktigt i företag med ett högt tjänsteinnehåll.
Utvärdera och belöna En förutsättning för att varumärkesarbetet skall bli prioriterat är att det synliggörs i utvärderingar men också via belöningssystem.
Visa genom handling Ledningen bär det yttersta ansvaret som goda förebilder för varumärket. Om inte de prioriterar varumärkesfrågor kommer ingen annan göra det heller. Tänk Ingvar Kamprad.
Se varumärkesarbetet som en process inte ett projekt
Ett projekt blir ett trevligt avbrott i den grå vardagen vars resultat kan läggas till handlingarna. En process får liv i strategin och ser till att den ut- och omvärderas löpande.
I en tid där trovärdighet och transparent kommunikation är ett måste i finansiell kommunikation samtidigt som årsredovisningsupplagorna fortsätter att minska har årets vinnare korats i den fyrtiofjärde omgången i tävlingen Bästa Redovisningen. NASDAQ OMX Stockholm står som arrangör. 265 företag har bedömts, bland dem samtliga primärnoterade företag noterade på NASDAQ OMX Stockholm (”börsen”).
Tävlingen har liksom föregående år indelats i tre klasser, som överensstämmer med indelningen på den nordiska börsen dvs i Large, Mid och Small Cap. Årets vinnare blev Investor, PA Resources respektive Sagax.
Till skillnad från Aktiespararnas mer kvantitativa bedömning av årsredovisningar sker det enligt tävlingen en betydligt mer kvalitativ bedömning av årsredovisningarna. För en årsredovisnings-nörd men även alla andra som månar om att ge en transparent och förtroendeingivande bild av sin verksamhet är juryns skrift “Bästa redovisningne 2008″ en skön läsning, full med bra perspektiv och tips.
Kan presentationen av en kvartalsrapport vara kul? Och kan humor vara en naturlig del av ledarskapet? Ja, det är frågor som diskuteras när Roa Produktion, ett produktionsbolag inom stå-upp-komik utbildar chefer i humor. Första utbildningen (se artikel i VA) hölls i början av oktober och fick bra gensvar.
Att en ledare är personlig och pålitlig anses ju viktigt. Och att ha en chef med karisma, som man kan skratta tillsammans med är definitivt ett plus. Men är humor en väsentlig del av ledarskapet?
Thomas Järvheden, årets manlige komiker 2004 utbildar i komisk retorik. Enligt Thomas är det A och O att vara närvarande, att känna in och ta de tillfällen som kommer. Och att det då inte heller är någon risk att uppfattas som flamsig och oseriös om man skämtar om viktiga saker. I en företagskultur där man kan tillåtas ha roligt är det god stämning och det påverkar i slutändan även hälsan.
Enligt Thomas kan alla utveckla humor som egenskap och han ger några snabbtips:
- Var realistisk - du blir kanske ingen komiker, men behöver inte vara en tråkig chef
- Titta på stand-up-komikerna (se några länkar nedan)
- Undvik sexistiska skämt
Och kanske kan du testa att lägga in en seriestripp nästa gång du drar resultatet?
Visst är humor en personlig tillgång, men också en tillgång för omgivningen. Vi mår bra i en humoristisk atmosfär och att ett gott skratt förlänger livet är ju vetenskapligt (?) bevisat. Men att som ledare “använda humor” i såväl kommunikation som ledarskap måste bottna i en personlig trygghet och att det känns naturligt. Annars blir det lätt ansträngt och t o m negativt.
Jag funderar också på hur det är med den ”svenska mentaliteten” - har vi svenskar humor och vågar vi använda den? Och finns det någon differens i hur en manlig respektive kvinnlig “humoranvändande” chef uppfattas?
Det är intressant det här med handlingsutrymme och förtroendekapital – det tar lång tid att bygga upp men är enkelt att rasera. Vattenfall är ett aktuellt exempel: De har länge framställt sig som ett bolag som satsar på en förnybar framtid. Det som varit otydligt är hur liten nysatsningen (28%) varit i förhållande till satsningen på traditionella, mindre miljövänliga alternativ som kärnkraft och brunkol.
När löpsedlarna bland annat målar upp hur hela bolaget pantsätts vid en eventuell kärnkraftsolycka i Tyskland - snacka om förtroendekris. När drevet går och alla börjar skylla på varandra får jag känslan att de inblandade ställt sig över den stora massan, ignorerat lagda direktiv och skyldigheten att föra en tydlig, rättvisande kommunikation till intressenterna.
För att lyckas med miljöarbetet krävs planerade och trovärdiga insatser. Då går det inte att fokusera kommunikationen på det goda och verksamheten på något helt annat. Jag läste att endast 20 av 1000 organisationer har en fungerande krisplan (enligt en kartläggning som BRM gjort) och efter den senaste tidens händelser hoppas jag Vattenfall är en av dessa. De har ett gediget arbete framför sig att renovera och återställa trovärdigheten i varumärket.
För att undvika denna totala trovärdighetskollaps hade det från Vattenfalls sida varit önskvärt med en större ödmjukhet och en tydligare kommunikation. Själva måste de önskat sig ett mer professionellt stöd från politikerna?
Lästips till Vattenfall och andra intresserade: Victoria Olausson är varumärkesstrateg, rådgivare i miljökommunikation för stora som små företag, frivilligorganisationer och kommuner, projektledare för WWFs Earth Hour och författare till boken ”Grön kommunikation - Hur du bygger värde för varumärket och världen”. Boken belönades av Sveriges Marknadsförbund med hedersomnämnande som Årets Marknadsföringsbok 2009. Victora har skrivit ett läsvärt inlägg i debatten på Resumé. Hon talar även på frukostseminariet ”Grön kommunikation - Goda värderingar och goda affärer - Hur hör de ihop?” i Stockholm den 27 november.
99 procent av Rysslands viktigaste medier finns i Moskva och bara ett dussintal publikationer ges ut i hela landet. Därför är förstås PR-marknaden också starkt centraliserad.
På regional basis är det mycket svårt att få information publicerad och det krävs betalning såvida man inte representerar ett myndighetsägt företag. Korruptionen är mycket besvärande, men å andra sidan kan man bli garanterad införande om man hostar upp en viss summa. Ja, man kan t o m specificera viss dag och plats i tidningen.
I Moskva tillämpas s k “stopplista” - mot ett visst belopp informeras PR-byrån om planerade införanden relaterade till kunder. Byrån kan då granska artikeln, ändra i den och t o m stoppa den - mot extra betalning förstås.
Det positiva är dock att de korrupta medierna ofta har en relativt begränsad läsekrets. I stället kan man koncentrera sig på några få, oberoende medier med stort inflytande, som trots allt finns även där.
Som PR-konsult fascineras/avskräcks jag av de arbetsförhållanden som beskrivs ovan, men kan inte heller låta bli att reflektera över de förändringar som pågår i vårt eget medielandskap med köpt plats och påverkan av sociala medier.
För mer information - Se Tendens Special nr 3 (finns ej i digital form) Leonid Konik, Chief Editor ComNews Group - och googla på PR Professionals Newsletter Juli 2009
I tider när historieberättande, istället för att gå i arv i familjen, transporteras runt jorden på en kort sekund kan det vara bra att vara med och berätta historierna kring det egna varumärket.
Rätt berättad kommer en god historia bidra till att skapa en positiv bild av företaget och främja affären. Årsredovisningen och hemsidan – två bra ställen av många att tänka storytelling, tänker jag. Icke heller ska man förringa storytelling i den interna kommunikationen när man strävar efter att hitta den rätta, unika känslan för företaget och dess verksamhet (jag säger bara IKEA!).
På ett ställe definieras Corporate storytelling så här: ”… berättelser om hjältar och kunder. Om misstag och visioner. Om hur det började. Om sorg och glädjeämnen och om vad man absolut inte gillar. Poängen är att dessa berättelser, när de skördats, kan användas som ett kraftfullt komplement till siffror, diagram, kartor och andra abstrakta bilder av företaget och verksamheten. Att corporate storytelling kan befolka varumärket med verkligheten.”
Någon annanstans läste jag “Whoever tells the best story, wins”.
Filmen: Johnnie Walker, whiskeytillverkaren, har tagit fram en reklamfilm på över 5 minuter utan ett enda klipp, som lär vara den sanna storyn om Johnnie Walker. Den är producerad helt utan andra effekter än berättelsen.
Ja, så stor är den konsumtion som kvinnor styr över. En snabbt ökande marknad, som redan nu är dubbelt så stor som Kina och Indien tillsammans. Hur tar man då som produktutvecklare och marknadsförare bäst hand om denna gigantiska målgrupp?
Harvard Business Review presenterade nyligen en stor undersökning, som bygger på intervjuer med drygt 12.000 kvinnor i olika åldrar och med olika bakgrund såväl geografiskt, som socialt, samt med olika personliga förhållanden. En gemensam nämnare framkom - känslan att nonchaleras av såväl produktutvecklare som marknadsförare och handel.
Speciellt gäller detta kvinnor över 50-60 år. Det är synd. Denna köpstarka grupp har starkt inflytande på det egna hushållet, men ger också råd till barn, barnbarn och föräldrar. Dibs, som levererar e-handelssystem visar på att Kvinnor e-handlar mer än män och enligt en engelsk undersökning från universitetet i Essex är det kvinnan som oftast bestämmer när det är dags att flytta.
Inom branscherna livsmedel, skönhet, hälsa, kläder och finanssektorn finns största potentialen att specifikt rikta sig till kvinnor som grupp. Vad kan man då tänka på när det gäller marknadsföringen - ja, inte att “måla produkten rosa” i alla fall!
En del försök att specifikt adressera kvinnor har blivit riktigt tokiga. Som när t ex Dell via sin hemsida skulle lansera en laptop vid namn Della. Säljargumenten var färg, tillbehör, kaloritabeller och matrecept, vilket resulterade i irritation från målgruppen.
Och nu finns det hotell med rum/hela våningar bara för kvinnor. På St Paul’s i London kan man t ex bo i en särskild korridor med “Female friendly rooms” med extra garderober, badrum med imfria speglar och lyxigare känsla. Endast kvinnlig personal är tillåten. Overdoing!
När det gäller marknadskommunikation med kvinnliga förtecken är jag övertygad om att lättillgänglighet och tidsbesparing i kombination med kvalitet fungerar bra som ledord. Socialt och ekologiskt ansvar, liksom konkret användarnytta är också käckt. Märkvärdigare än så är det inte!
(Ovanstående text refererar och citerar delvis Carin Fredlunds artikel i DI från den 28 oktober.)
Sociala medier är nytt och oprövat för många. Personligen har jag konstaterat att de är här för att stanna. Många med mig tar dem på allvar och ser över möjligheterna att härigenom stärka dialogen med sina intressenter.
Hur ska man då gå tillväga? Själv lyssnar jag, kikar runt och prövar mig fram.
Var börja? Ett ställe att få sig en bra tankeväckare är att titta på You Tube-filmen ovanför, ”Social Media Revolution”. Här lär jag mig bland annat att:
25% av sökresultaten för världens största varumärken är länkar till användargenererat material
34% av alla bloggare postar åsikter om produkter och varumärken
78% av konsumenterna litar på sina jämlikars rekommendationer
Bara 14% litar på annonser
Gillar du vad som sägs om ditt varumärke på nätet? Om du fortfarande tvekar:
Bra marknadsföring och PR i all ära men – förutom upplevd kvalitet på den vara/tjänst jag köper – är det tillgänglighet och bemötande som är viktigast för mig när jag bedömer ett företag. Nämn ordet ”kundtjänst” och risken är stor att någon i din närhet går i taket. Långa telefonköer, låg kompetens och borttappade ärenden …
Det finns helt klart en förbättringspotential i kundservicen hos många företag. Jag är nyfiken på hur man diskuterar på ett företag där man ser kundtjänst som en kostnad istället för något som genererar intäkter. Min kund Phonera är ett bra exempel på hur ett litet företag kan tävla med de riktigt stora spelarna på marknaden med genomtänkt och riktigt bra kundservice. Att de lyckas redovisar Svenskt Kvalitetsindex (SKI utför oberoende, årliga mätningar om kundnöjdhet inom olika branscher). I årets mätning av svenska teleoperatörer vinner Phonera överlägset sin klass.
Alla företag med behov av en bra kunddialog vill jag uppmuntra till att ta tillvara de fantastiska möjligheter som finns att stärka densamma på Internet, via bloggar, chattar, hemsidor o s v. Riktigt bra kundservice är för mig skillnaden mellan att få och behålla en kund eller att mista densamma. Nöjda kunder blir lojala förespråkare för varumärket och genererar merförsäljning.
Vi befinner oss mitt i rapportfloden. Kommunikation vid dessa tillfällen kan vara knepig. I tidskriften IR Magazine kan man läsa om VDn Sandy Beall på amerikanska Ruby Tuesday, som blev citerad av en följande näringslivsreporter när han twittrade om sin roadshow under pågående emission. Bolaget befann sig alltså i en tyst period (som bolag gör innan kvartalsrapporten släpps) och mediekontakt var inte tillåten.
Nu blev det ingen juridisk konflikt då den citerade informationen redan var offentlig. Den amerikanska juristen Peter Romeo, partner hos Hogan & Hartson i Washington, DC konstaterade att VD:s twitter följde de rekommenderade råden för en publik företagsrepresentant - att skriva mycket om företaget blandat med en del personlig information. Juristen ger dock rådet att inte kommentera pågående affärer och att inte ta ut något i förskott, s k gun-jumping.
För egen del tycker jag definitivt att företagsledare ska använda sociala medier för att själva förstå såväl funktion som möjligheter.
För många företag kvarstår ännu frågan att rusta sig för att möta de nya möjligheterna till varumärkesstärkande kommunikation i den digitala tidsåldern. För att stärka närvaro och kompetens i den nya dialogen måste företagen ta ställning och lyfta kommunikationen högt upp på ledningens agenda.
I den transparens som växer fram med de sociala medierna är detta ren självbevarelsedrift. Dessutom kan varje driven företagsledare se möjligheterna i att komma närmare sina målgrupper. Det är det inte så svårt – men kräver engagemang och en ökad flexibilitet.
Utnyttja möjligheterna i ett utökat inflytande för målgrupperna i utformningen av erbjudandet
Ett utökat fokus på strategiska varumärkesplattformar
Kraftsamla kommunikationen i en förenad kommunikationsorganisation
Rapportförfattaren Lisa Bradner menar att tillämpningen av ”Adaptive Brand Marketing” under de kommande fem åren kommer att flytta diskussionen från de klassiska fyra P:na till: Tillåtelse, Närhet, Insikt och Deltagande (Permission, Proximity, Perception, and Participation).
Personligen hoppas jag att rapporten bidrar till ökad insikt och därmed en tempohöjning på utvecklingen av de nya möjligheterna. Jag ser även med spänning fram emot hur kommunikationsbyråernas roll kommer att omformas. Om några år är jag övertygad om att vi kommer att se vinnarna bland dem som bäst integrerat det nya med det gamla – både bland kundföretagen och hos kommunikationskonsulterna.
Rapporten finns att ladda ner här >> Läs Lisa Bradners blog om sin rapport här >>
Framstående byrån BBH bloggar om vad detta kan komma att betyda för branschen här >>
Enligt önskan (se kommentar under inlägget “Konsten att sälja till 50+”) fortsätter jag utveckla tankarna kring marknadsföring för 50+. Denna gång bl a inspirerad av Docent Peter Öberg och Jan Nord, creative director H&M i tidskriften Tendens.
“Uniage” är ett intressant uttryck som bygger på att våra fördomar om olika åldrar håller på att försvinna. Det är ju t ex inte längre ovanligt med en 80-åring i jeans. Marknadsföringen kommer följaktligen i de flesta fall bli mindre ålderssegmenterad. På H&M vill man t ex gärna se 65-åriga Catherine Deneuve som modell. Som manliga ideal kan man nämna Keith Richards (65 år) och Sean Connery (78 år) - vem bryr sig egentligen om hur gamla de här coola killarna är? Se Sean Connery och Catherine Deneuve på You Tube, när de modellar för Louis Vuitton!
Om man tittar på 50+ i sammanhang sociala medier kan de väl generellt inte precis betecknas som några early adopters (även om min åldersgrupp förvisso kommer starkt på Facebook). Jag kan tala för mig själv - i det längsta försökte jag värja mig från som jag tyckte ett mycket jobbigt område där jag inte kände mig komfortabel alls. Nu bloggar jag, men det finns mycket kvar att lära.
Är du dessutom chef tillkommer alltför ofta prestige och revirtänk. Därmed finns det också en risk att man väljer bort att sätta sig in i vilka möjligheter som finns och vilka resultat som kan uppnås med sociala medier. Här krävs tydlighet och goda exempel. Och att påvisa faktiska resultat. Förr eller senare lär vi alla komma till insikt - utvecklingen går inte att stoppa!
Josefin Lassbo fick nyligen utmärkelsen Årets Rookie av Företagarna och Business Region i Göteborg. “Ekologiskt” och “hållbar kläddesign” är ledord för Josefin, som med tio års engagemang börjar bli ordentligt rutinerad. Dock är det enligt Josefin först nu omvärlden hunnit ifatt och som det är möjligt att jobba med ekologiska förtecken.
Josefin är också en utmärkt föreläsare och kommunikativt mycket genomtänkt och välformulerad. Då handlar det självklart om design, men framför allt generellt om hållbar utveckling. Under våren föreläste Josefin på nätverksträffar med bl a MIG och Connect Väst, längre fram i höst väntar dels ett seminarium inom hållbar utveckling och ett juryuppdrag vid en tävling om ekosmart mode vid en designtävling i Köpenhamn. Slutligen återfinns Josefin numera på Talarforums talare över intressanta och kompetenta talare.
En person/företeelse kan ibland upplevas som ”fejkad”, men med Josefin är det äkta vara. Hon lever enligt en mycket stark värdegrund och det slår igenom i alla delar. Med ett eldrött, lockigt hårsvall och blek, fräknig hy matchar till och med utseendet budskapet väl. En inte alltför vanlig - och oftast svårkorrigerad - tillgång. Josefin är verkligen en mina favoritkunder!
Det är glädjande att Häagen-Dazs äntligen syns i media eftersom glassen är relativt okänd i Sverige - även premium produkter kräver sin marknadsföring.
Den nya, informativa kampanjen går under namnet “Siffrorna talar sitt tydliga språk” och förklarar vad det är som skiljer Häagen-Dazs från övriga produkter och varför. En produktupplysning som borde ha tagits fram för längesedan med tanke på hur liten marknadsandel som Häagen-Dazs faktiskt har i Sverige.
Jag tilltalas av annonsernas enkla och sofistikerade layout och blir tillräckligt nyfiken för att besöka hemsidan. Där möts jag av en ny typ av interaktiv kommunikation med uppmaningar som “Skicka världens godaste sms” och “Skapa ditt eget lock”.
Kul med något annorlunda! Jag som tidigare har varit skeptisk till denna amerikanska glass har nu förstått varför 0 tillsatser ger 100% smakupplevelse.
På DagensMedia.se läser jag att traditionella medier och pr i större utsträckning får lämna plats för investeringar i företagens egna sajter under rådande lågkonjunktur.
Det går inte längre att blunda för att den accelererande utvecklingen på Internet förändrar spelregler och utvecklar nya affärsmodeller i allt snabbare takt. Generationsklyftor sägs vara en av bovarna till att företagens marknadskommunikation inte är lika närvarande som kreatörerna i de nya medierna. Det är naturligtvis ett av flera svar, personligen tror jag även att det fortfarande råder osäkerhet kring affärsnyttan med sociala medier och hur den bäst utnyttjas.
Men – ökade investeringar pekar på ökad insikt – i det här fallet är det branschintressenten Episerver som intervjuat 60 marknadschefer i olika branscher på medelstora företag (50-249 anställda) och kommit fram till att 75% av de tillfrågade bolagen ska investera i sin sajt under året som kommer. (Här hittar du Episervers undersökning i sin helhet. )
Det finns mycket att vinna på att förstå hela åldersbilden! Vi har nämligen minst fyra, kanske sju åldrar samtidigt. Och åldern i personbeviset är inte den viktigaste. Det är åldrarna som vi skulle vilja ha, känner att vi har och som vi identifierar oss med som marknadsföringen bör inriktas mot. En hel del intressant info om ålder och marknadsföring finns att läsa i Tendens Special, ett inspirationsmagasin från Sveriges Marknadsförbund (se bl a en artikel av Anders Wikberg).
Själv fyllde jag nyligen 59 år. Fast det känns inte alls så. Kanske beror det på att jag började satsa på min yrkeskarriär först vid 44. Alltså är min professionella ålder på sätt och vis snarare 35. Å andra sidan blev jag mormor för några veckor sedan - för andra gången! Undrar vilken målgrupp marknadsförarna placerar mig i?
Foto: Plyhm, Tendens Special (Leif Åbjörnsson) Inlagt av Birgitta
I Görans nyhetsbrev i somras kunde man bl a läsa om gräsfrön från Yankee Stadium. Här handlar det om att använda storytelling för att positionera produkter - i detta fall gräsfrön. Som privatperson kan man nämligen köpa samma gräs som finns på Yankee Stadium. Från samma leverantör. Ingen kan se någon skillnad men alla kommer att gilla historien.
På kundbesök i Stockholm passade jag på att delta på en konferens med några av Sveriges främsta föreläsare inom sociala medier. Som arrangör för ”Gratis marknadsföring för kluriga” står Atomer och bitar med mångsidige Pär Ström i spetsen. Ett par hundra vetgiriga har slutit upp för att avnjuta en konferens som omfattade
Mest tänkvärt tycker jag Fredrik Dolléus fråga ”Hur går du tillväga när du ska köpa en ny tv?” och svaret ”Man börjar på Google!”. Google är världens mäktigaste informationslämnare och på Google rankas sociala medier högt.
Dagen gav en allsidig bild av hur man kan stödja företagets affär med sociala medier. Däremot föll dagens tema något när Simon Sundén helt korrekt konstaterade att allt kostar. Om inte reda pengar så tid och engagemang.
Samtliga av dagens föreläsare visade konkreta exempel på nyttan av ett väl genomfört användande av sociala medier. Någon presenterade även konkreta siffror: Dell sägs ha rapporterat att de uppmätt en ökad omsättning med 3 miljoner dollar relaterad till sociala medier.
Klart är att väl använt är sociala medier ett kostnadseffektivt sätt att stärka sitt varumärke och öka efterfrågan. Utmaningen består i att anpassa insatsen efter företagets specifika behov och möjligheter. Företagen måste lyssna, skapa dialog och framförallt - våga testa. Sociala medier är här för att stanna - vi hörde igår att de nu börjat ta plats även i de mest förändringsobenägna organisationer.
Den första oktober går startskottet för svenska Cancerfondens sjunde Rosa Bandet-kampanj. Tanken är att hela Sverige under en månad ska färgas rosa med hjälp av företag, organisationer, handlare och privatpersoner som tar ställning i kampen mot bröstcancer.
Rosa Bandet är en skickligt genomförd kampanj som jag tycker går från klarhet till klarhet varje år. Genom väl valda kanaler och samarbetspartners (Lindex, Ica, Apoteket m fl) når man fram till sin målgrupp, skapar närhet och förhoppningsvis ett ökat medvetande om var och ens eget ansvar för tidig upptäckt av bröstcancer.
På Cancerfondens hemsida står att läsa att det rosa bandet i år har formgetts av Gert Wingårdh, prisbelönt arkitekt: ”På 2009 års rosa band står orden ’ska bara’ skrivna i punktskrift. Orden uttrycker det obehag många kvinnor kan känna inför bröstcancerfrågan och de ursäkter man kan hitta på för att slippa undersöka sina bröst. Att undersöka brösten är som att läsa med fingrarna, därav punktskriften. Jag hoppas att bandet kan fungera som en påminnelse om att undersöka sina bröst och gå på mammografi när man blir kallad. På så sätt kan ännu fler upptäcka och överleva bröstcancer”, säger Gert Wingårdh.
Att förhålla sig objektiv till sin affärsidé var ett av många goda råd som Jakob Ivarsson, Stakeholder Communication gav de drygt hundra åhörarna på Elite Park denna tidiga morgon. Connect Väst arrangerade ett av sina intressanta morgonmöten och denna gång handlade det bl a om hur man bäst kommunicerar ut sin affärsidé.
Jakob, med bakgrund från såväl reklambranschen som kommunikationsbyrå talade initierat och inspirerat om kundnytta, varumärke, värderingar, mål, vision, positionering och mycket mera.
Med hjälp av frågeställningarna Vad? Hur? Vem? kommenterade han kvaliteten hos några kända bolags affärsidéer; bl a H&M, Sigma, BioInvent och Biovitrum. Och här fanns ju faktiskt en del övrigt att önska!
Magkänslan ska man lyssna på även i detta sammanhang! Och att människan/teamet är en viktig komponent - people buy people - är något som alltför ofta går förlorat bland siffror och kalla fakta.
Personligen gillade jag också Jakobs slutrekommendation; att göra som Warren Buffet, legendarisk CEO hos Berkshire Hathaway som skriver sina VD-ord med sina systrar som tänkta läsare. Med enkel och tydlig kommunikation kommer man långt!
Att uppnå och upprätthålla trovärdighet är en viktig ingrediens inte minst för noterade bolag. Behovet har blivit tydligare med ett ökat antal ödesdigra skandaler (Carnegie, Skandia, Enron m fl) i takt med att informationsflödet blivit mer omedelbart och tillgängligt för alla.
Intressant är även hur allt fler bolag vänder omvärldens förväntningar vad gäller exempelvis kommunikation av hållbarhetsarbete till sin fördel med i slutändan stärkta finansiella resultat.
Intresserad som jag är av dessa kommunikationsaspekter var det ett nöje att på Solbergs årsredovisningsdag lyssna till talare som, kanske främst ur ett rapportperspektiv, pratade kring de noterade bolagens möjligheter att generera trovärdighet och börsvärde under dessa omständigheter.
Analys- och redovisningsexperten Peter Malmqvist pratade om hur bolagen kan förbättra aktievärdet genom att presentera fakta som är direkt hänförbara till poster i resultaträkningen. Åse Bäckström från KPMG kopplade samman hållbarhetsredovisning med redovisning och affärsnytta. Sasja Beslik, ansvarig för Nordeas SRI (Social Responsible Investments) pratade om hur fler bolag borde se den kommersiella nyttan och värdet i det sociala ansvaret och hur det stärker bolagens varumärke. Sasja pratade även engagerat om hur han och hans kollegor kan ta sitt ansvar för vår framtid genom att ställa krav på de bolag där de ska investera.
Det är inte svårt att kommunicera väl genomtänkta värderingar och väl genomfört hållbarhetsarbete. Utmaningen ligger – som alltid - i att uppifrån och ner vara samstämmig och tydlig i värderingar och påföljande kommunikation.
Företagens hemsidor får en viktigare roll som informationslämnare till aktiesparare, investerare och analytiker. På Solbergs hemsida finns en intressant sammanställning över hur unga investerare vill få finansiell information presenterad. Här önskas traditionell information kompletterad med allt från årsredovisningar i html-format till filmade vd-ord m m. Även prenumerationstjänster med modern distribution via RSS och podsändningar står högt på önskelistan.
Mycket information som efterfrågas är sådan de flesta bolag redan har men inte kommit på att man kan lägga ut som en service till intresserade: powerpoint-presentationer, flerårssammanställningar i excel, film och bild från kvartalsrapporter m m. Genom att inventera vilket material som redan finns kan man enkelt förbättra bolagets informationsgivning. Återstår att ta ställning till eventuella investeringar för att komplettera befintligt utbud – något som varje bolag måste väga mot sin strategiska ambitionsnivå.
Häromdagen fick jag förmånen att lyssna till en erfaren man, Lars Wahlström, prata om Investor Relations, specifikt till ett bolag, men generellt applicerbart på alla bolag med börsambitioner.
Tänkvärt för varje strategiskt ansvarig person på ett sådant bolag är vikten av att agera målmedvetet med sin IR-kommunikation. Bruset är stort även på denna arena. Trovärdighet är viktigt för att fånga medias och analytikers intresse. En väl genomtänkt, långsiktig handlingsplan – självklart integrerad med bolagets övriga kommunikation – och tillgång till rätt kompetens är en mycket god start.
