Enligt en pågående kampanj ger bolaget 118 800 svar på alla frågor. Skicka ett SMS med din fråga och du får ett snabbt svar med relevant information. Det funkar bra på tydliga faktafrågor, mindre bra på “nonsensfrågor”. Som man frågar får man svar, kan man säga. Men är det så enkelt?
De senaste dagarna har några “olämpliga” svar publicerats i pressen. Visserligen som svar på knepiga frågor - men dock tvivelaktiga svar. Som t ex Thimmie, som frågade vad han skulle bli när han blir stor och fick ett långt svar som avslutades “ta med sig ett hagelgevär ut i djungeln och så att säga ta ner skylten”. Roligt?
Bolagets policy är att alla alltid ska få svar. Även “svåra” frågor besvaras, men då blir svaren som tagna “ur det blå”. T ex blev svaret på frågan om när en person skulle dö - Snarare än någon kan ana!
Jargongen är onekligen arrogant och det finns många som inte gillar den sortens humor. Det måste också vara svårt med gränsdragningen, det är väl därför det inte har funnits någon sådan. Vad är lämpligt/olämpligt i det enskilda fallet?
VD Markus Öhman, som själv svarar på en hel del frågor verkar tycka att det mesta är kul. Men nu ska man se över sina riktlinjer och frågor av ovanstående typ kommer inte längre att besvaras.
Hur som helst har säkert publiciteten kring 118 800 haussat tjänsten; om än tillfälligt. Ett antal extra frågor har garanterat trillat in. Sedan återstår den gamla vanliga frågan - är all PR god PR?
Sagan blev verklighet och verkligheten var som en saga när kronprinsessan fick sin prins i helgen. Det var fest, kärlek i luften och höga förväntningar i den kungliga huvudstaden när hundratusentals människor samlades för att få en skymt av brudparet. Vi som trängdes på Stockholms gator delade dagens upplevelser med många miljoner tv-tittare över hela världen.
Säkert uppstod en del fadäser under dagen men de var i så fall endast märkbara för de initierade och alla arrangörer/ansvariga kunde med rätta dra en lättnadens suck efter väl förrättat värv. Allt gick enligt plan och det blev inga överraskningar i detta välregisserade spel där även några ”vanliga dödliga” fick sola sig i den kungliga glansen.
Jo, en överraskning - Daniels fantastiska tal under bröllopsmiddagen. Från att ha framstått som en blek skugga bredvid den drillade Victoria fick vi nu se en helt annan person träda fram i rampljuset. Brudgummens tal rev ner flera minuters ovationer och intet öga var torrt när han med passion betygade sin nyblivna hustru sin kärlek. “Osvenskt” och befriande chosefritt! Kanske blir det som Herman Lindqvist förespår: att det kommer att bli inne att tala om kärlek!?
Framsidan på gårdagens SVD dominerades inte av varken prinsessbröllop eller fotbolls-VM utan av Försvarsmaktens påkostade reklamkampanj. USA-inspirerad action med vapen och snabba båtar (inspelat i Sydafrika med inhemska skådespelare; det blev billigast så) visar vad som krävs för att arbeta inom Försvaret. Rekryteringskampanjen har i media beskrivits som lättsinnig, ansvarslös och framförallt en stor bluff.
-Reklamen skapar en falsk bild av verksamheten, och det kan bl a locka stridslystna personer som inte passar in, säger officersförbundets ordförande Lars Fresker.
Enligt Mats Ekdahl, f d chefredaktör på tidningen Resumé, kan/bör en myndighets information inte genomföras som ett företags säljreklam. Dessutom är budskapet diffust med den återkommande frågan “Har du det som krävs för att ha en åsikt?”. En åsikt om vad? Som tur är verkar jag inte ensam om att ha denna uppfattning:
-Vi är många inom Försvarsmakten som tycker att kampanjen är obegriplig. Då har vi fått svaret att vi inte ska begripa eftersom vi inte tillhör målgruppen under 25 år, säger en officer som tidigare arbetat med rekrytering.
Men enligt SVD’s enkät verkar även målgruppen osäker och frågan är väl om DDB’s 25 miljoners reklam ens uppfattas som en rekryteringskampanj.
Jag tycker att det är tråkigt att reklamen blev en flopp. Nu när värnplikten avskaffas behöver Försvaret verkligen använda sig av slagkraftig marknadsföring där budskapet når fram.
Nästa gång kanske Försvarets egna professionella filmteam (Combat Camera) ute vid frontlinjen kan dela med sig av sitt dokumenterade material för att nå ut till blivande soldater och sjömän. För nu svarar reklamkampanjens målgrupp på SVD’s fråga angående kampanjens egentliga budskap: “Jag har ingen aning om vad det där betyder. Ingen bryr sig“.
Samtal med Jesper Holm, ordförande i Värnpliktsrådet och Erik Lagersten, informationsdirektör i Försvarsmakten finns här.
Visst kan man skratta åt filmen med BPs hantering av en uthälld kopp kaffe. Men eftersmaken är bitter. Vi står inför världens (?) största miljökatastrof med konsekvenser, som i dagsläget inte på något sätt går att överblicka. Varken ekonomiskt, politiskt, socialt eller miljömässigt.
Kommunikativt har BP-ledningen gjort alla misstag som det överhuvudtaget går att göra. Och under de senaste veckorna har man dessutom lyckats kläcka ur sig ett flertal pinsamma uttalanden. Några kommer garanterat att gå till historien.
Hittills uppgår kostnaderna för oljeläckan i Mexikanska golfen den 22 april till ofattbara 1,6 miljarder dollar . Och det är ingen som vet hur stor slutnotan kommer att bli. I augusti (!) hoppas (!) BP kunna täta läckan permanent. Myndigheterna tror nu att läckaget uppgår till 40.000 fat per dag, varav 15.000 fat uppges tas om hand av BP. Från idag till mitten av juli kan den läckande mängden olja beräknas motsvara ytterligare mellan två-tre Exxon Valdez-utsläpp. Jämför då med att skadorna efter olyckan med Exxon Valdez utanför Alaskas kust inte är slutligt reparerade idag - efter tjugo år.
Ordförande Carl-Henric Svanberg har valsat runt flitigt i pressen. Mest har det då varit spekulationer kring var han håller hus och varför han är så osynlig. Diskussionerna går höga om vad som är lämpligt agerande för en styrelseordförande. Nu är det hur som helst slut med denna anonymitet. Via ett personligt brev är Svanberg under morgondagen kallad till samtal med Obama i Washington. Med det mötet kommer han definitivt ut i rampljuset. En exekutiv roll kanske vore på sin plats?! Eller är det för sent och det blir en snabb exit till vänster?
Eniro, som ligger pyrt till efter flera års ekonomisk turbulens har ertappats med en Ferrari på halsen. Lyxbilen sägs ha införskaffats för att lånas ut som belöning till framgångsrika säljare. Men efter moget övervägande är nu bilen till försäljning och duktiga säljare ska belönas med den betydligt modestare tvåhjulingen Segway.
Det var Resumé som upptäckte att krisdrabbade Eniro satsat på treårsleasing av en 1,4 miljoners Ferrari F430. Månadens duktigaste säljare belönas av tradition med en säljresa - nu skulle man i stället få möjlighet att fräsa runt i Ferrarin under en månad.
Informationschefen Richard Wellemets sade sig inte känna till bilaffären när han blev tillfrågad av media. Men han lovade kolla upp det hela och lyckades faktiskt hitta bilen, som “av olika skäl” inte plockats ut. Nu är Ferrarin till salu för 1.745.000 kronor, men tills affären går igenom betalar Eniro leasingkostnaden på 40.000 kronor.
Jag har jobbat en hel del i krisdrabbade företag. Då pratas det flitigt om symbolvärde. Hos Eniro kan inte det begreppet vara speciellt väkänt. Eller det kanske har blivit det - därav Segways!?
På dagens di.se kan man läsa en artikel om Eniro under rubriken: Eniros VD får bonus för nyemssion. Det verkar finnas en hel del att tänka på. Vad är en Ferrari i det sammanhanget?
Varumärket får alltmer ökad betydelse som särskiljare då varor och tjänster blir mer generiska. Med detta i åtanke är det intressant att applicera resonemanget på våra personliga varumärken. Är jag bara en del av den grå massan om jag inte jobbar på mitt personliga varumärke?
Vår jakt på bekräftelse är många gånger livslång, där vi kravlar upp mot toppen på Maslows behovstrappa. För många blir utvecklandet av det personliga varumärket ett medel i denna strävan.
Det personliga anslaget blir just den särskiljande faktorn, vår USP (Unique selling point). Lägg ut din spotify-lista och jag ska säga vem du är. Hur många och vilka FB-vänner har du? Hur många följer dig på twitter? Vem har rekommenderat dig på Linked in? Listan på digitala meriter kan göras oändlig.
Nu kan du få svart på vitt hur dina ansträngningar som fullfjädrad social media-postionerare går. På sajten http://webmii.com/ges en snabb poäng i form av PeopleRank. Här får du en snabb överblick på var på nätet du är synlig, vilka bilder som finns på dig och äntligen - vilken mailadress som du kan nås på. Väldigt bra när man söker kontaktinfo på andra människor.
Piratpartiet hävdar som bekant den personliga integriteten på nätet, dvs att stat och
myndigheter inte ska följa dina rörelser där. Partiets syn på hur övriga omvärlden ska förhålla sig till dina göranden och låtanden på nätet är oklar. Jag roade mig med att kolla upp kandidater till statens företrädare, våra partiledares PeopleRank. Här är en dagsfärsk form av opinionsundersökning på hur pass synliga de är på nätet. Maxpoäng är 10.
(Vill du adda någon i din FB? De flesta namnen är länkade till deras facebook. Men inte alla - Janne, Lasse och Richard har vad jag kan se inga FB-konton.)
Nog kan man ana en viss fördelning i politisk förhållning till egot kontra kollektivet. Inte minst Mona Sahlin tycks ha en intressant kluvenhet i bekännelse och agerande. Herr Falkvinge tycks lyckas väl att hävda sin digitala integritet.
Vad väntar du på, kolla genast hur du står dig!
Min gamla mamma pratade alltid om Röda Korset med stor värme. Hon brukade sticka barnkläder till fattiga barn långt borta och flera månader före jul samlades “kretsen” för att slå in mängder av julklappar som så småningom såldes på julmarknaden. Och så minns jag snälla tant Edla, som i vått och torrt skramlade uppfordrande med insamlingsbössan utanför stora entrén till Domus.
Vi är många som undrar vad som hände….
God etik och moral är viktigt i alla sammanhang men i organisationer typ Röda Korset är det en hygienfaktor. Att jobba med välgörenhet/hjälpverksamhet förpliktigar, det är något att leva upp till och förvalta. Och så ska hjärtat vara med - det hör liksom till.
Varumärket Röda Korset har under senare tid blivit kraftigt besudlat av stöld, förskingring, alltför höga arvoden, lögner och bortförklaringar. Är det överhuvudtaget möjligt att restaurera?
Vad säger gräsrötterna? Har man fortsatt intresse att betala sina medlemsavgifter, som används till organisationens och styrelsens höga (enligt uppgift marknadsmässiga) arvoden och ersättningar? Dessutom bidrar medlemmarna med sin fritid och sitt engagemang. Jag förstår de som nu väljer att avstå.
Vad säger allmänheten? Lämnas bidrag med samma frekvens och nivå som tidigare?
Personligen har intresset minskat betydligt. Och det klassiska tvivlet om vad som “egentligen” kommer fram till mottagaren har fått en annan innebörd.
Häromdagen tillträdde Ulrika Årehed Kågström som generalsekreterare och började sitt uppdrag med att tala vid ett krisseminarium. Man kan förstå att det fanns en hel del att prata om.
Tyvärr konstaterar jag att tillträdande generalsekreteraren själv funnits i organisationen sedan 2006. I ledande befattning. Har hon sovit på sin post? Vari består hennes ansvar? Är hon rätt person att återupprätta det goda rykte och namn som Röda Korset åtnjutit i decennier?
För att inte tala om kvarsittande styrelseordförande Bengt Westerberg, som under lång tid schavotterat i pressen (speciellt DI). Häromdagen kunde vi dock se Westerberg i TV4 Nyhetsmorgon. Inte så dåligt faktiskt. Men han har en extremt tung ryggsäck att bära på.
Generalsekreterare Ulrika tror att det tar flera år att återskapa förtroendet för organisationen. Det är jag också övertygad om.
Nyligen tillträdde ännu en välbetald (?) befattningshavare - nämligen kommunikationschef Andreas Jansson. Förmodligen är ovanstående satsningar med krisseminarium och framträdande i Nyhetsmorgon hans verk. Helt ok. Men frågan är om det räcker att lappa och laga. Förtroendet är skadat i grunden. Vilket resultat kan man visa upp? Krävs det ytterligare personbyten?
Det är kanske också på sin plats att påminna om att Röda Korsets grundprinciper är humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet.
En del av ovanstående information fanns att läsa i Dagens Industri den 3 juni. (papperstidningen)
I Luleå har en intressegrupp bildats på Facebook av medborgare, där föremålet för uppmärksamheten är användningen av en nu tom yta. Tidigare stod här ett fallfärdigt hyreshus, det s k Fritz Olsson huset.
Som gammal Lulebo är det som om alla skygglappar försvunnit och en stad vars centrum koncentrerats till en enda gata helt plötsligt öppnats. Folk får nya idéer om hur man kan göra ett torg, en park eller diverse utomhusliga aktiviteter på en plats, som varit lite av en “skam” då man närmat sig centrala Luleå.
Allt detta fasciliteras i en diskussionsgrupp i ett socialt nätverk där alla kan ta del av ritningar och idéer. Samtidigt bildas en opinion som det återstår att se om den kan påverka lokala politiker och företag.
Men åter till själva ämnet: hur fort en viral opinion kan bildas, hur diskussionen kan flyttas från ett möte mellan två personer och hur enkelt det är för folk att via Internet sluta upp kring en gemensam sak. Redan efter några veckor har gruppen drygt 6.000 medlemmar och flertalet personer har antingen skickat in ritningar, skrivit förslag eller på annat sätt förmedlat sina idéer för hur konceptet skulle kunna utvecklas.
Detta gör ju att politiker som vanligtvis är ganska måna om sina medborgare nu även måste engagera sig i diskussionstrådar på Facebook.
Tomtägaren Norrporten är intresserad av att bygga ett nytt shoppingkomplex kombinerat med bostäder och ett nytt hotell. Det som tyvärr är väldigt vanligt och trist är att Norrportens representanter hittills inte deltagit i diskussionen. De borde förstå att de inte kan stävja opinionen i sociala nätverk utan borde försöka vinna lite goodwill i frågan genom att t ex öppna en förslagslåda och även uppmuntra medborgarna att föreslå hur en alternativ placering av deras företagskomplex skulle kunna se ut. Detta bör de ju sedan tidigare ha räknat på.
Medlemmarna i gruppen har hittills visat “god vilja” genom att döpa parken till Norrporten. Frågan är nu om medborgarna/aktivisterna vid förhandlingen med kommunen kan ha någon fördel av att visa på den opinion som bildats. I dagsläget uppmuntrar gruppens moderatorer till att skicka individuella påtryckningar till kommun och företagsledning.
En sak är säker, aldrig tidigare har det gått så fort och effektivt att bygga en folkopinion. Och den som inte är kapabel att delta bör anlita någon som kan hjälpa till. Den nya protestlistan skrivs på digitalt med offentligt innehåll och bör bemötas på samma sätt.
Nedräkningen har börjat och den 19 juni kulminerar den kungliga yran med vigselceremoni i den till tänderna upprustade Storkyrkan. Romantiken blommar, men samtidigt är också sköna slantar i omlopp. De officiella bröllopsprodukterna från 18 utvalda och godkända företag har hittills inbringat royaltyintäkter på 4 miljoner kronor till kronprinsparets bröllopsstiftelse. En stiftelse, som syftar till att främja hälsa och motverka utanförskap för barn i Sverige.
Mellan 7 - 14 procent av försäljningsintäkterna från bröllopsprodukterna tillfaller bröllopsstiftelsen och ju närmare bröllopet desto större lär intresset bli för produkterna - allt från choklad, mazariner och kaffe till glas och tenn.
Under veckan pågår flera lysningsmottagningar och många har valt att uppvakta bröllopsparet genom bidrag till just bröllopsstiftelsen, bl a har ett trettiotal svenska storföretag skramlat ihop ytterligare 8 miljoner kronor.
Handeln med bröllopsprodukterna är dock bara en pytteliten del relaterad till beräknad total kommers. Svensk handel och Handelns utredningsinstitut beräknar att försäljningen av bröllopsrelaterade produkter i hela Sverige kommer att uppgå till 2,5 miljarder kronor. Dessutom förväntas handeln få ett tillskott på 100 miljoner kronor i samband med att en mängd turister kommer hit.
700 - 800 utländska journalister beräknas bevaka bröllopet och värdet av den förhoppningsvis positiva exponeringen är ju svårt att uppskatta. En god förstärkning av varumärket Sverige torde dock kunna räknas hem.
Handelsminister Ewa Björling har också förhoppningar - Alla blickar kommer att dras mot Sverige och det är nu vi har chansen att visa vilket modernt, öppet och innovativt land vi är och koppla Sverige till svenska företag. Den kopplingen behöver förstärkas.
I fredags ägde världens första Sharea rum på Världskulturmuseet i Göteborg. Drygt 160 personer med olika bakgrund och erfarenhet hade samlats för att under några intensiva timmar lyssna och lyssnas på. David Stiernholm och Navid Modiri är initiativtagare till detta forum att mötas - oavsett generation, intresse och yrke.
Själv hade jag laddat och tänkte utbyta idéer om traditionell PR kontra sociala medier. Något som mina dagar fylls av genom kontakterna med kunder från flera olika branscher.Tyvärr blev jag sjuk, men lyckades hitta en superersättare i sista stund.
Här följer tänkolog PA Ståhlbergs upplevelse av Sharea:
……………………………………………………………………………………………………………………
Det fick bli en improviserad “Pang på rödbetan kreativitet” -show på 15 minuter. Vilken slump att jag kom dit. Och vilken tur! Här fanns det verkligen energi som man kunde ta på. Fantastiskt ordnat och logistikfixat av David Stiernholm och Navid Modiri.
Du kunde inte gå många steg innan du pratade med någon och utvecklade idéer tillsammans. Du kunde även krypa in i idétältet om du ville! Själv så fastnade jag för skjortor med “rättvise tänkande” (alltså inte själva skjortan!!) som Fair Tailor visade. Här kunde du snabbt få dina mått tagna och en “rättvise skjorta” special sydd och hemskickad till dig.
Grundtanken med Sharea är att du skall dela med dig av något, och så får du på köpet en massa nya insikter, kunskaper m m med dig hem i ryggsäcken. Funkade utmärkt. Nästa gång behöver inte Birgitta bli sjuk. Jag kommer att vara anmäld i god tid.
……………………………………………………………………………………………………………………. Lyssna även på minnesatleten Idriz “Minnet” Zogaj - ännu en intressant Sharea-deltagare!
Och så var Pia Wahlqvist från Stadsteatern där, liksom Eva Dogan och Tomas Löwstedt från Dynamic Urge.
Se info om Sharea på Facebook och artikel i GP. Eller lyssna på P4!
När jag bodde i London var jag helt fascinerad av deras enorma supermarkets, utbudet var så otroligt stort jämfört med vårt svenska sortiment. Produkter från världens alla hörn och det senaste inom förpackningsdesign trängdes på hyllorna. I veckan läste jag att den brittiska dagligvarukedjan Sainsburys senaste nyhet är att sälja mjölk i plastpåsar för att minska mängden förpackningar. Den nya mjölkpåsen har tydligen skapat hysteri bland de brittiska konsumenterna och det säljs över 110 000 varje vecka. Påsen placeras i en återvinningsbar Jugit (en kanna som delas ut gratis), som är försedd med en tagg som slår hål i påsen och gör att mjölken kan hällas upp utan att man spiller. En riktigt smart produktutveckling av mjölkförpackningen, dock ganska ful och oglamorös. Lite som motsatsen till Nespressos lyxiga paketering tänker jag.
Jag har känt mig lurad sedan första gången jag blev bjuden på Nespressos “gourmetkaffe”. Visst, jag erkänner, jag älskar deras marknadsföring och hur deras produkter presenteras i färgglada och stilrena Nespresso Boutiques. Jag vill köpa guldkapslarna, Tanzarú och den supersnygga kaffemaskinen Le Cube. Men hela Nespressos koncept måste ju vara motsatsen till den där miljövänliga mjölkpåsen. Alla dessa kaffekapslar av metall, hur sorterar man dem? Skär upp och försöker pilla ut kaffesumpen? Tveksamt. Dessutom binder jag ju upp mig vid enbart en kaffeleverantör (smart tänkt av Nespresso i och för sig) och har inget annat val än att fortsätta som trogen kaffekapselkund. Konceptet känns modernt men ändå inte. Idag blir efterfrågan på miljövänliga produkter bara större och större, att konsumera fem kaffekapslar om dagen känns fullständigt ohållbart.
Med den stilige George Clooney som Nespressos talesperson är det i och för sig inte konstigt att det exklusiva kaffet syns flitigt på hotell, barer och hemma i våra kök. För mig känns det dock oäkta, precis som marknadsföringen; helt enkelt skitsnygg men med ett oärligt innehåll. Jag dricker hellre kaffe med mjölk från plastpåsar.
Dokument inifrån hade intervjuat 100 f d anställda och det var många negativa saker som kom i dagen. För arbetstagaren t ex strukna övertidstimmar, arbete trots sjukdom, gratistid och bestraffning för att behålla jobbet. Matmässigt ändrad datummärkning etc
McDonald’s har själva satt sig på piedestal vad gäller matens fräschhet. Hamburgarna får t ex inte ligga mer än tio minuter. Sedan måste de kasseras. I Dokument inifrån nämndes att liggtiden kan bli 1 - 2 timmar. Man kan då fråga sig om 10-minutaren endast är en konkurrensfloskel?
Personalchef Lotta Björk gjorde ett relativt bra intryck i Dokument inifrån. Hon verkade äkta indignerad över de uppgifter hon fick ta del av och svarade med någorlunda naturliga formuleringar. Och hade hon dessutom erkänt att hon kände till de pågående rättegångarna om fuskredovisning av anställdas arbetstider i burgarens hemland USA hade hon kammat hem ett något större förtroendekapital. Men hon sa sig inte veta någonting om detta, vilket är omöjligt. Alternativt kan man konstatera att bolagets omvärldsbevakning är mer än usel.
När Lotta Björk satte sig i morgonsoffan blev det mindre bra. Hon började fint med att “vi tar till oss all kritik”, men sedan rapade hon på : 222 restauranger, 12.000 anställda och drygt 400.000 gäster per dag etc etc. PR-byrån/krishanteraren hade gjort ett bra jobb. För bra och förvandlat Lotta till en robot. Exakt samma formuleringar återfanns i pressrelease från i söndags och även på den “spontana” chattsidan, som för övrigt verkar ligga nere för närvarande.
Det är beklagligt om ovanstående uppgifter stämmer med verkligheten. Beklagligt för de restauranger som driver sina verksamheter på ett juste sätt, beklagligt för de 400.000 dagliga gästerna och beklagligt för alla ungdomar som - ofta som förstajobb - får en skev och manipulerad bild av arbetslivet.
Återstår nu att se om utlovade åtgärder ger bestående (!) resultat. Ärlighet och Engagemang - det är väl några av de värderingar som gäller?!
Redan för sju år sedan rekommenderades Dawn av det amerikanska naturvårdsverket US Fish and Wildlife Service som lämpligt för att (utan några farliga gifter) tvätta fåglar rena från olja. Förra året körde också P & G en kampanj där en del av intäkterna för Dawn skänktes till miljöändamål. Vilken timing!
Nu passar P & G på att skänka 1000 flaskor Dawn för att användas vid saneringen av fåglarna runt Mexikanska Golfen. Redan innan detta tillkännagavs hade diskmedlet nämnts hela 209 ggr i amerikanska medier i samband med rapportering om oljekatastrofen.
Men - det kan vara känsligt att “sko sig” på en olycka så stora delar av vinsten från Dawn förväntas nu gå till oljesaneringen. Bra pay back för donationen blir det dock eftersom konsumenterna vid köp uppmanas rapportera in en kod som finns på flaskan + att man genom att svara på frågor ger P & G användbar information inför kommande kampanjer. Och inte minst - vilket värde ska man sätta på den PR som bolaget får som the good guy!?
Svensk press hantering av Tiger Woods otrohetsaffärer i höstas sägs ha inneburit ett trendbrott. Ämnet otrohet var därmed inte lika tabubelagt utan det blev relativt fritt fram att hänga ut den skyldige/skyldiga utan pardon. Därmed närmade vi oss med ett stort steg hanteringen av den här typen av skandaler enligt kontinental praxis.
Tidigare i veckan verkar det ändå ha pågått något slags omvänt pressmässigt schackrande om först till kvarn. Intressant nog blev det Svensk Damtidning som gick i bräschen och tog upp tråden från norska Se og Hør. Svensk Damtidning är av tradition en av kungahusets mest lojala vapendragare. Fast det klart för några veckor sedan skrev bloggande journalisten Åsa Bönnelyche om drottningens påstådda svåra sjukdom (Alzheimers). Så lojalitetshindret var redan undanröjt. De senaste dagarna har kvällspressen hängt på otrohetskarusellen i full skala med tryckta specialbilagor.
Hovet, med extremt erfarna PR-ansvariga Nina Eldh i spetsen, har inte fått godkänt för sin krishantering i det här fallet. Det är ingen nytta med att stänga till och göra bristfälliga, diffusa uttalanden. Men det klart här finns säkert många starka viljor bakom kulisserna, som har en del att säga till om. Då är det inte enkelt att agera by the book och det handlar ju icke att förglömma om människor av kött och blod.
Och tidpunkten? Med bröllopet den 19 juni i snabbt antågande började det brännas. Fokus borde vara på de lyckliga tu och deras förberedelser. Igår kom så meddelandet från hovet att förlovningen har brutits - förhoppningsvis ett moget personligt beslut och inte påskyndat av tryck från omgivningen. Kanske hinner nu Jonas-affären svalna under de närmaste månaderna, men den etiska gränsen för vad som är “tillåten” exponering i svensk press har definitivt för alltid flyttats fram.
Se GPs dividerande om sin publicitet och hänvisning till allmänhetens intresse.
Med gårdagens officiella tillkännagivande av den uppslagna förlovningen blev det helt ok att publicera även för DN och SvD. Och historien fortsätter i GP etc.
Ungdomsförbundet SSU har gjort sin första TV-reklamfilm (i samarbete med byrån Hy-Fi). Enligt min uppfattning en film med ett underligt och tvetydigt budskap.
Filmens syfte är att göra tittaren uppmärksam på den ungdomsarbetslöshet som Sverige har idag: en ung kille spenderar natten med en betydligt äldre kvinna. På morgonen gör han sig i ordning för att gå till sitt arbete. Det är inte den uppenbara åldersskillnaden som ska förvåna oss, utan det faktum att den unge mannen har ett jobb.
Jag var tvungen att se filmen tre gånger för jag förstod verkligen inte handlingen. Åldersdiskriminering? Prostitution? Jaha, arbetslöshet. Visst är det ett känt fenomen att sex säljer, men knappast i det här sammanhanget. På frågan om varför de har valt att anspela på just sex svarar Förbundsordföranden Jytte Guteland:
-Det är ett klassiskt knep. Jag tycker det funkar bra här, det är en varm och glad film.
Ja, visst är det ett klassiskt knep som definitivt drar till sig uppmärksamhet, men jag skulle inte vilja påstå att det fungerar bra i ett politiskt sammanhang som detta. På en SSU-blogg tror skribenten att filmen “garanterat kommer att reta gallfeber på en och annan moraltant”. Njae, visst förstår jag att ungdomsförbundet vill provocera men filmens budskap blir istället otydligt och oseriöst. Enligt Jesper Strömbäck (professor i journalistik och politisk kommunikation) är den här typen av humor ofta dubbeltydig. Något man ska vara försiktig med inom politiken. Där är det viktigt att vara tydlig.
Ungdomsarbetslösheten är faktiskt en otroligt viktig valfråga, en fråga som det är synd att sjabbla bort på det här sättet. Den förtjänar att uppmärksammas med en välgjord och genomtänkt reklamfilm.
Utbudet av talangtävlingar är stort och det finns något för alla. Tror du att du kan sjunga är det bara att ställa dig framför Idol-juryn. Kan du dansa, laga mat eller liknande finns det program för det. Alla program har inte kommit till Sverige förstås, men det är bara en tidsfråga.
Det finns dock bara en tävling, som är öppen för alla kategorier av talanger. Och den heter passande nog Talang.En jury på tre - Bert Karlsson, Charlotte Perelli och Johan Pråmell - ställs inför en uppsjö av olika personligheter som sjunger, dansar, spelar instrument och det gärna samtidigt som de gör något annat. Andra talar som Kalle Anka eller försöker memorera ettor och nollor. Allt får ta maximalt två minuter och det gäller att övertyga juryn. Två gröna bockar och man är vidare. Två röda kryss och man får tacka för sig. Juryn trycker gärna snabbt - imponerar man inte kan det bli en kort process.
Av de 3000 som sökt är långt ifrån alla välkomna. Producenterna vill ha bra TV, men bra TV är vad de gör den till så villkoren är helt deras egna. Juryn vet inte vad som kommer utan varje person som dyker upp gör något för dem helt okänt. Fast egentligen är det nog lite tillrättalagt och har det kommit fram en person som trollar så kommer det inte en till. I veckan gick det dessutom rykten att Bert med TV4:s goda minne handplockat några sångtalanger, som skulle höja kvaliteten hos de sjungande deltagarna.
Ja, hur gick de då för superminnet? Några gröna bockar blev det inte. Det blev som Marko Lehtosalo, eller mer känd som Markoolio, uttryckte det - magplask. En kombination av trötthet, feber, nästan 12 timmars väntan och ett misstag från arrangörerna blev för mycket.
Friskt vågat, hälften vunnet!? Jag vet inte om jag skulle ställa upp i tävlingen Talang eller någon liknande tävling igen. Men jag är ändå glad att jag testade. Nu är det bara att hålla tummarna och se hur publiken tar det. Och att priset för att medverka - och misslyckas - inte blir för högt.
Sedan några år läser jag med nöje Olle Wästbergsnyhetsbrev. Här finns ett starkt samhällsengagemang, men också ett brinnande intresse för kultur. Dessutom många praktiska och värdefulla tips - speciellt om du tänker åka till New York (mycket användbara kan jag personligen intyga!).
Olle är också en duktig kock - testa något av hans frestande recept eller kolla in någon av hans böcker.
Olle Wästberg är generaldirektör för Svenska institutet, (som jobbar bl a med att sätta Sverige på kartan) har en bakgrund bl a som riksdagsledamot (fp), statssekreterare i finansdepartementet och chefredaktör på Expressen. I fem år var han generalkonsul i New York och detta präglar starkt nyhetsbrevets innehåll.
“För dig som gillar att synas med rätt människor skräddarsyr vi en upplevelse utöver det vanliga. Champagne, ostron och fest med allt från kända artister och programledare till de hetaste fotomodellerna.”
Så lät det i kampanjen (PR-kuppen) bakom TV3’s senaste realitytillskott Sandhamn (premiär 31 mars). I marknadsföringen av programmet lockade påhittade eventbyrån Sandhamnstek med diverse exklusiva ” Stekarpaket” där det ingick fest med “eliten” och tillgång till vattenskotrar.
Men herregud tänkte jag, går folk verkligen på det där?! Tydligen, för då allt avslöjades i mitten av februari bad “företaget” om ursäkt för att bokningsförfrågningarna de hade fått tyvärr inte kunde genomföras…
Jag tycker att den här typen av marknadsföring kan vara kul, kontroversiell och provocerande. Dock är den riskfylld. Och det är väl tveksamt om den uppskattas fullt ut av målgruppen (vilken den nu är i det här fallet). Rickard Svensson, byråchef på A World Beneath, sa till Dagens Media:
- En fejkkampanj kräver en yngre publik som har vana att kritiskt granska och filtrera medier. 40-talister litar generellt sett mer på medier och då fungerar det inte alls.
Självklart ska inte den här typen av marknadsföring användas då det rör sig om att bygga en långsiktig relation, men i detta fall känns det relativt oskyldigt. Och visst kan man räkna hem en god exponering.
Det är så oerhört tacksamt att driva med stereotyper och jag erkänner att jag skrattade högt när jag läste Sandhamnsteks blogg. Jag fascineras knappast av stekarnas livsstil men lär ändå sitta några minuter framför TV:n den 31 mars.
Taxichauffören springer runt bilen, öppnar dörren, viker in min kappa och stänger dörren försiktigt. Väl på plats i förarsätet säger han: Jag kommer från Taxi Göteborg och jag heter Jan.
Va, har han gått charmkurs, eller? Tyvärr är vi nog många som reagerar så på den faktiskt enkla artigheten.
Service och personligt bemötande borde vara självklart i alla serviceyrken, ja vid alla kundkontakter. Men hur ofta är det så? Det borde vara naturligt och behöver absolut inte vara så märkvärdigt. Resultatet är ändå alltid förvånande positivt.
Nöjdheten är ju dessutom dubbel. Det ger tillfredsställelse och arbetsglädje att vara tillmötesgående och “extra trevlig” i jobbet. Och som arbetsgivare kan man inte heller nog uppskatta anställda som lever sitt jobb med passion. Tala om varumärkesbyggande!
För några år sedan jobbade jag med PR för Taxi Göteborg. Då gjordes en omprofilering/komplettering av profilen med hjälp av ”gubben” (en dekal som klistrades på sidorna av bilen). I samband med detta genomfördes även en “charmkurs”. Alla taxichaufförerna instruerades att öppna dörren för kunden och allmänt vara extra tillmötesgående och lyhörda för kundens önskemål. Tyvärr ebbade effekten ut ganska snabbt. Visst är bolagets chaufförer numera korrekta, men sällan mer än så. Det krävs nog en långvarig repetitiv implementering innan ett beteende förhoppningsvis blir en naturlig del av företagskulturen. Om det inte är en läggningsfråga som hos Jan, förstås!
……………………………………………………………………………………………………….
Ragnar Fagerberg, då över 90 år var förebild för gubben och “Originalet från 1922″. Det år då taxirörelsen startade i Göteborg. Omprofileringen med gubben gjordes för att särskilja från friåkare som kopierade Taxi Göteborgs bilar och därmed gjorde sig skyldiga till varumärkesintrång.
……………………………………………………………………………………………………… Bättre kundvård behöver inte kosta - 5 bra tips! på IDG.se
Här kan man läsa om kundvård och att bygga långa kundrelationer; eller om Extern och intern kundvård.
Det är bra att tänka till före och att ha en gemensam uppfattning om vad som är tillåtet/lämpligt i kommunikationsväg. Inte minst gäller detta de sociala medierna där snabbhet och öppenhet är självklara men därmed även riskabla komponenter. Ofta handlar det ju faktiskt om sunt förnuft.
Michael Treschow, en av svenskt näringlivs tyngsta profiler spelar improviserad teater och berättar om sig själv enligt “här har du ditt liv”-modellen. Ett oväntat och tillfälligt (?) inhopp på scen.
När Michael Treschow intervjuas visar det sig att han är som folk är mest. Han hade dåliga betyg i skolan, vilket innebar extrastudier på somrarna, han plankade in på Folkets Hus och åkte fast och kärleken blomstrade på internatet Lundsberg med förbjudna kyssar.
Vi får också höra om frånvarande föräldrar, inte det heller så ovanligt. Men Treschow vänder detta till en fördel - det blir till frihet med utveckling av nyfikenhet och kreativitet. Viktiga egenskaper i den framtida karriären.
Om inte hemlig dröm - varför ställer då Michael Treschow upp på den här typen av exponering? Barn i ensemblen? En släkting i teaterstyrelsen? Eller är det kanske en åtgärd för att reparera ett dåligt rykte som hårdhudad och osympatisk styrelseordförande för Svenskt Näringsliv. Nyligen uthängd av Ebba Linsdsö i hennes bok “Livet, makten och konsten att vara sig själv”.
Om jag som PR-konsult hade fått uppdraget att vända på den steken kunde jag tänka mig att den här typen av framträdande vore ett av flera möjliga steg. Och visst är det “sympatiskt”! Så länge exponeringen är äkta och från hjärtat. Att det finns något bakom fasaden. Det återstår att se.
Boulevardteatern på Söder i Stockholm bjuder på stand up, “vanlig” teater, operetter, barnteater, kabaréer, konserter etc etc Och en och annan improvisation.
DI hade en helsida mån 22 feb, som återgav Michael Treschows inhopp på scentiljorna.
Lyssna gärna på Michael Treschow som sommarpratare på P1 2007-07-08.
Man kan söka Michael Treschows stipendium också!
Det blev monterbyggande, konkurrentbevakning och givetvis hästar i världsklass på den årliga hästfesten Gothenburg Horse Show. Det var fantastiskt kul att få uppleva EuroHorse från “insidan” och inte endast vara på plats som besökare. Göteborg Horse Show anordnades för första gången 1977 och har sedan dess haft över två miljoner besökare. Samarbetet med Nordens största hästsportmässa EuroHorse har pågått sedan 1992.
Mountain Horse hade valt att exponera sitt företag extra mycket i år och förutom montern och 12 meter långa affischer syntes logon även på mässfolkets kläder! Givetvis var hoppryttaren och Mountain Horse-ambassadörenHelena Lundbäck på plats för uppskattad signering och frågestund. Mountain Horse gör helt rätt när de väljer att sponsra duktiga ryttare. Det höjer nivån på varumärkets trovärdighet och genom att produktutvecklingen sker i nära samarbete med ryttareliten anpassas både design och funktion till ett liv på hästryggen.
Familjeföretaget Mountain Horse startades 1988 av Lars Sjöswärd och har sedan flera år tillbaka deltagit på EuroHorse. Mässplatsen var full av återförsäljare och nyfikna kunder som ville prova vårens nyheter. I förra veckan släpptes den nya vår- och sommarkollektionen men designavdelningen ute i Paradiset jobbar redan på för fullt med lanseringen av vintern 2011…
Urklipp från GöteborgsPosten lördag 20 februari 2010
Jag var på ett frukostseminarie på IHM igår förmiddag med rubriken ”Sociala medier med fokus på affärsnytta”. IHM brukar bjuda på intressanta, matnyttiga föreläsningar och morgonens föreläsare Peter Baeza var ett nytt namn för mig.
Föredraget speglade sociala medier som de ser ut idag med exempel på affärsnytta per nätverk, samt reflektioner för framtiden. Kontentan av Peter Baezas föredrag visade på den kraft alla de små byggstenarna som alla människor på Internet tillsammans utgör och vad de tillsammans kan åstadkomma. Ett bra exempel bland många är You Tube-videon ”United Breaks Guitars”. Läs mer om varför här: http://en.wikipedia.org/wiki/United_Breaks_Guitars
När denna video visades som oftast gick flygbolaget United Airlines (kända för dålig kundtjänst) börskurs ner 20%…
Peter Baeza summerade även framtiden med varför sociala media som begrepp kommer att dö. Datorn kommer inte länge till vara en nödvändighet för att vara online. Molnet blir till luften omkring oss - vi är alltid tillgängliga, alltid kommunicerande. 100 miljoner Facebookanvändare (av totalt 400 miljoner) använder FB via mobilen. 80% av alla Twitterinlägg kommer från mobilen. Utan mobilen skulle det för många vara tufft att upprätthålla status och annat i de sociala medierna.
Några tips av många från Peter Baeza:
Säkerhet: Han underströk vikten av säkerhet som en väsentlig del av ledningens diskussion kring sociala medier. Enligt säkerhetsföretaget Secode härrörde 2009 50% av alla incidenter (virus, trojaner etc) från sociala medier.
Policy för sociala medier: Coca Cola’s policy för sociala medier är offentlig och kan vara en bra grund att stå på för dem som inte riktigt vet var de ska börja. Den är bara på två sidor – den är bra!
Only in America: Vill du läsa ett konkret case som blivit en imponerande framgångssaga, möjliggjord via sociala medier – läs om kryddan Bacon Salt.
För dig som funderar vad sociala medier kan vara bra till finns mer matnyttigt att hämta i Peter Baezas presentation.
Seminariet var en försmak av IHM’s utbildning ”Digital och social affärslogik”. En ny utbildning för beslutsfattare som vill utveckla sina kunskaper för att kunna nyttja kraften i den affärslogik som de digitala medierna möjliggjort. Kanske vore intressant?
Bild: Ett urklipp från GöteborgsPosten lördag 20 februari 2010
Upplagt av Charlotte
“Det var mindre än ett år sedan SAS senast tog in sex miljarder i en nyemission. Nu är det dags igen - SAS vill ha 5 miljarder till! EasyJet tror att det bara är en tidsfråga innan SAS kommer tillbaka till pappa staten och vill ha ännu mer pengar. Frågan är exakt när? Om du kan gissa det så kan du vinna ett års fria resor med EasyJet för två! Allt du behöver göra är att skriva vilken dag, månad och år som SAS går ut och ber om pengar nästa gång.”
Oliver Aust, kommunikationsdirektör på easyJet, menar att SAS är skyldiga svenska skattebetalarna pengar som de ska betala tillbaka. Till Dagens Media säger han:
- Vi kommer i veckan att skriva ett brev till EU-kommissionen där vi påvisar att det SAS håller på med är emot svensk lagstandard. De får tjäna sina egna pengar som alla andra flygbolag, inte leva på skattebetalarnas pengar.
Än har facebookgruppen bara 143 medlemmar men har man tur i spel kan det ju löna sig att dra till med en gissning. Vem tackar nej till gratis flygresor i ett år? Fast med tanke på mina egna erfarenheter av lågprisflyg och deras ibland undermåliga kundservice finns det ju en risk att kampanjens vinnare bokar sina följande resor hos SAS.
SAS har hittills inte kommenterat EasyJet’s kampanj.
Det verkar vara fortsatt kommunikationstrassel hos Vattenfall. Men det kanske inte är så konstigt. En sådan organisatorisk koloss, en kvardröjande VD och ett förmodat invant kommunikationsmönster vänder man ju inte på en femöring. Det gör inte ens Elisabeth Ström.
Vattenfall är ofta exponerade i media - på senare tid mest i negativa ordalag - och för några veckor sedan kunde man läsa ett mycket utförligt reportage om Vattenfall i tidskriften Fokus. Där fanns det mesta om det mesta. Som informationsansvarig hade jag varit mycket nöjd om det varit planerat (=”placerat”). Men det klart, då hade nog materialet varit lite mer selektivt.
Och mycket riktigt - via info i en röd liten ruta i förra numret av Fokus kunde vi förstå att kommunikationsdirektör Ström inte var nöjd. Hon sades inte ha gillat reportaget i Fokus, ställt vissa höga chefer/uppgiftslämnare inför skranket och anklagat dem för läckage. De utpekade returnerade med att stipulera förhållningssätt för att överhuvudtaget kunna tänka sig att samarbeta med kommunikationsdirektören.
Det nya läckaget om det gamla läckaget vittnar om att Ström har en del att ta itu med. Att ställa in sig i ledet verkar inte var populärt på Vattenfall.
Inte nog med att Carolina Gynning ersätter Elisabeth Höglund i programmet Förkväll (där hon tidigare varit programledare), hon är även aktuell i lanseringen av Glacéau Vitamin Water.
Den svenska drycken Vitamin Well ska alltså få en konkurrent och produkterna ska vinna marknadsandelar utan traditionell marknadsföring.
Glacéau har planerat att lanseringen ska göras helt utan köpta medier. Detta innebär bland annat en pop-up butik på Grev Turegatan i Stockholm med diverse event som yoga och premiärvisning av musikvideor. Utanför Glacéaus temporära butik syns en stor färgglad målning, “Glacéau Vitamin Water Queen”, av Gynning.
Att Glacéau valde Gynning beror på att de, liksom hon, arbetar mycket med färg (-ämnen?!). Jag tycker faktiskt om Glacéaus design, och innehåll så klart, och hoppas att produkterna går hem på den svenska marknaden. Byter gärna ut kaffet mot en power-c eller en focus!
Glacéau lanserades år 2000 och ägs numera av Coca Cola. Svenska konkurrenten Vitamin Well tillverkas utanför Stockholm.
Det kan skönjas en viss frustration bland de frälsta över den snigelsnabba mognaden vad gäller sociala medier hos dem som fattar beslut.
Själv ställer jag mig frågan hur vi ska komma förbi sociala medier som en enskild företeelse och istället prata om hur den digitala utvecklingen kan sättas i perspektiv till företagets hela kommunikation.
Att skynda långsamt behöver inte nödvändigtvis betyda att man kommer att missa tåget. Viktigast är den centrala insikten om att de digitala medierna är här för att stanna. Resten är mål, omvärldsbevakning och handling.
Processen med organisationer där marknadsföring-, pr- och information är integrerade med varandra påskyndas av att sociala medier suddar ut gränserna mellan pr och reklam. De sociala medierna måste hitta sin plats i varje företags arbete med att addera värde, utöver Pris och Produkt, till varumärket.
Vi behöver både gamla och nya kanaler. Och gammal och ny kommunikationskompetens. Tillsammans kommer de att hitta fram till kombinationen av budskap, kanaler och medier som passar det specifika företaget.
2013 kommer 90 procent av all internettrafik bestå av video enligt Martin De Beer, Senior Vice President of Cisco’s Emerging Technologies Group (ETG).
Webbtjänsteföretaget Kaigan hade tagit del av De Beers profetia och bjöd på ett frukostseminarium i fredags på temat “Bli framgångsrik på webben”. De gav flera argument för att utnyttja video, dvs film och ljud, på internet. Film på nätet är inte bara webb-TV eller YouTube för den delen. Det är även egna videos som läggs på ditt företags hemsida. Exempel på flera användningsområden gavs:
Reklam/PR - vid produktlanseringar, ha en film om produkten eller tjänsten, t ex ambitiöst (läs dyrt) som Porsche eller ha en FAQ där en talesperson ger svar på vanligt förekommande frågor, t ex Sveriges ingenjörer som tog videon till hjälp för att åskådliggöra vanliga frågor inför avtalsrörelsen 2010.
HR eller kundundersökningar - visa personporträtt på medarbetare eller kunder som uttalar sig.
Instruktionsfilmer - gör det själv-området är etablerat, Byggmax har hängt på, när kommer IKEA med film om hur du sätter ihop möblerna?
Tvåvägskommunikation - SVTs tackfilm är ett lysande exempel på hur webbesökaren blir en del av mediet. Ett annat kul exempel är Wranglers lansering av sin klädkollektion som kräver en interaktivitet av webbesökaren.
Kaigans budskap var att ta videon till hjälp, det är inte så krångligt. Du kan göra filmerna själv, varför inte med mobilen. De löser tekniken med anpassningen för och publicering på webben. Kanske det finns en video som visar hur enkelt det är?
Flash mob kan vara dans på Plattan i Stockholm, offentligt kuddkrig, kurragömma i varuhus eller tunnelbaneåkning utan byxor. Den gemensamma nämnaren är en grupp människor som samlas på en förutbestämd plats vid en fastställd tidpunkt för att genomföra något tillsammans. Handlingen ska helst vara bisarr och oförutsedd. Efteråt skingras alla. Vem som helst kan vara initiativtagare och platsen är det offentliga rummet.
På 1960-talet genomfördes s k Happenings (se även Practical Jokes och Performance) - i svensk tappning var det premiär på Moderna Museet 1962. En del av syftet var även då att överraska/provocera. Happenings genomfördes dock av en mindre grupp, ofta med konstnärlig anknytning. En flash mob eftersträvar deltagande av en större grupp, något som underlättas genom användning av sociala medier.
Det var i SvD som vi såg den för första gången; Mona Sahlins rödrosa väska från Louis Vuitton. Det riktigt lyste om den där den stod vid partiledarens fötter. Hrm, tänkte jag, det där är ju en gammal modell, stackars Mona har säkert inte vågat använda den innan med rädsla för påhopp. Mycket riktigt; den visade sig vara inköpt för tre år sedan och dagen därpå var debatten i full gång.
Lyxkonsumtion, social ojämlikhet, dubbelmoral och kapitalism…… Framstår Mona som trovärdig socialdemokrat med en 6000 kronors väska? undrar författaren och vänsterdebattören Göran Greider. Är det här verkligen relevant nyhetsrapportering? frågar jag mig i stället. Till och med nyheter om katastrofdrabbade Haiti skjuts undan för att ge plats åt Mona Sahlins väska.
Monas nya accessoar verkar sannerligen sticka i ögonen på somliga, men vad har den med hennes politiska läggning att göra? Egentligen? Enligt Aftonbladets Lena Mellin harmonierar inte väskan med Monas parti (för inte finns det väl modeintresserade sossar?) medan Katrine Kielos menar att Mona får lägga sina pengar på vad hon vill.
Kanske väskan t o m kan ses som ett led i en modernisering och omprofilering av varumärket “Mona Sahlin”?
Själv säger Mona så här angående väskvalet:
-Det var en fin present jag fick! Men jag ägnar all min tid åt att kämpa för jobb och mot klyftor. Med eller utan handväska…..
Man ska vara försiktig med att placera in människor i ett fack enbart utifrån deras val av kläder och accessoarer. Mona kan väl ha vilken väska hon vill. Partiledaren hade dock kanske gjort sig bättre i sällskap med den här klassikern eller varför inte den här (som hängde på kronprinsessan Victorias handled i höstas)? Lite mer business än modellen Antigua Cabas, som ju “modemässigt” faktiskt gör sig bäst vid poolkanten. Fast då snackar vi ju verkligen lyxväskor - och dit känns ju vägen väldigt lång.
Det är ju inget tvivel om att sociala medier är på stark frammarsch. Nu påbjuder t o m påve Benedictus XVI användning av sociala medier i kyrkans tjänst. Detta inför årets världskommunikationsdag, som infaller i mars.
Katolska kyrkan har t ex redan nu byggt upp en hemsida med åtta språk, det finns en särskild kanal på Youtube och flera Facebookgrupper. Kanske nästa steg blir Benedictus-bloggen? Och kommer den i så fall vara öppen för negativa kommentarer? Det finns ju många känsliga frågor att ta upp.
Självklart finns det otroliga möjligheter och rätt använt kan tidens teknik främja såväl kunskap som insyn. En större öppenhet skulle garanterat på sikt gagna en sådan uråldrig institution som den katolska kyrkan. Men det är en ovanligt minerad väg att vandra och det krävs en fingertoppskänsla av Guds nåde. Det ska bli intressant att följa utvecklingen!
Det lilla konferensrummet på Hornsgatan är fullt till sista plats. Vi deltagare jobbar alla på något sätt med kommunikation och vi har alla kommit för att lära oss mer om corporate storytelling och dess möjligheter. Matts Heijbel, en guru inom området är föreläsare och han öppnar självklart med en berättelse - en skapelseberättelse om sin egen svensk-finska familj med rötter i bistra krigstider.
Därefter får vi i rask takt höra en skön story om Gyllenspets, barberare på 1920-talet på Centralen i Stockholm och samtidigt grundargestalt i banken/växlingskontorets Forex historia.
En sedelärande historia från IKEAs varuhus i Shanghai om den irakiske kocken, som serverade köttbullar, hade lingonröda ränder på kockskjortan och som “följde kunden hela vägen tills problemet var löst” - samtidigt gav han den kinesiska personalen insikt i hur ikeanernas företagskultur fungerar.
För att spegla det “nya” Malmö, som numera har ca 30% utomeuropeiska invånare satsas nu stort på att hitta nya historier - gärna mellan två enskilda människor. Huvudpersoner i en av berättelserna är nyanställde Mohammed och 82-åriga änkan Maria, som möts inom hemtjänsten. Här relaterar historien till såväl människa, kultur, ålder och entreprenöriellt tänkande.
Visst kommer vi att minnas “Olga” - den manlige, hästsvansförsedde SSAB-fantasten, som vid fick 7.500:- från företagsledningen för att korrigera sin “gamla” SSAB-tatuering enligt den nya grafiska profilen.
Och vi kunde känna stoltheten hos SSABs anställda, som med jättedumpers fyllda med mat, läkemedel och andra förnödenheter var först på plats i det orkandrabbade New Orleans.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Corporate Storytelling har funnits i USA sedan slutet av nittiotalet, men är hos oss en förhållandevis ny företeelse. Matts pratar mycket om att “befolka varumärket” - det tycker jag säger mycket om vad det hela handlar om.
Den emotionella kommunikationen har ett brett användningsområde och är gångbart inom bl a marknadsföring, sälj, rekrytering, ledningsfrågor och coachning. Exponering kan ske på hemsidan, i årsredovisningen, broschyrmaterialet, annonsen och varför inte vid introduktion av nyanställda. Det är dock viktigt att historierna baseras på verkliga händelser.
Vi pratade förstås även om word-of-mouse och vilka fantastiska möjligheter musklicken innebär när det gäller användning av storytelling i de sociala medierna.
“Vi kan utveckla både oss själva och svenskt arbetsliv om vi tar berättarkapitalet och organisationens anekdoter på allvar. Storymedvetenheten är en framgångsfaktor och ett konkurrensverktyg,” sammanfattade Matts fredagens föreläsning.
Så har årets Kom-in-dag gått av stapeln på JMG här i Göteborg. Temat för sjunde upplagan av Kom in var Vändpunkter och i fokus under dagen stod försök att sia om framtiden blandat med diskussioner kring var (sociala) medier/kanaler står idag, vilka lärdomar som har dragits och framtida yrkesroller.
Apotekets varumärkesdirektör Eva Fernvall stod för det som var dagens mest intressanta exempel för de många bolag som funderar över hur de sociala medierna ska användas och vilken påverkan det kan komma få på varumärket.
När Apolivareklamen visades i tv fick den enorma reaktioner i sociala media och i förlängningen även i övrig media. Reklamen blev en snackis och Facebook-gruppen “Jag är rädd för tjejen i Apolivareklamen” har närmare 110 000 medlemmar. Eva gav Apotekets syn på kampanjen, hur man valde att hantera den uppståndelse som skapades och vilka konsekvenserna blivit för Apotekets fortsatta satsning på sociala medier.
Evas summering av uppståndelsen var att det var fascinerande att uppleva vilken påverkan sociala medier kan få på media. Däremot var hennes svar på frågan om hon var nöjd med uppmärksamheten för Apoliva-filmen överraskande: ”Varken bra eller dåligt” med motivationen att mätningar påvisat att uppmärksamheten haft fokus på tjejen i reklamen och inte Apoliva-produkterna. Samtidigt berättar hon att produkterna säljer mycket bra.
Lärdomen från uppmärksamheten kring Apoliva blir för Apoteket att ta sig an sociala medier ur ett något annorlunda perspektiv nu när de vet vilken påverkan de kan få på varumärket. Ett konkret exempel Eva tog var samarbetet med viföräldrar.se där man går ut och möter föräldrar med adekvat information.
Avslutningsvis fick Eva frågan om sociala medier kommer att ersätta den traditionella mediesatsningen hos Apoteket. Hennes svar var nej med motiveringen att de sociala medierna är svårkontrollerade, det går inte att förutse resultat av satsningar. Min egen reflektion kring detta svar är att med lärdom av Apoliva-exemplet så gäller det all kommunikation idag?
Summeringen av lärdomarna Eva lyfte fram kring exemplet Apoliva summerar även vad som sades kring sociala medier i stort under dagen:
Var aktsam att sätta principer – pröva er fram. Vi är bara i början av att förstå hur vi ska använda de sociala medierna.
Var ska de interna kunskaperna och resurserna för att kommunicera i sociala medier finnas? Ofta finns inte resurserna på informationsavdelningen och i kundtjänst finns inte kompetensen.
Skapa en intern samarbetsgrupp för att bygga referensramar. Ta fram en policy och utbilda ledningen och övriga berörda.
Var målgruppsrelevanta vid användning av sociala medier.
Dra nytta av en snackis!
Kanske det mest tänkvärda som diskuterades i övrigt under dagen handlade om hur yrkesrollerna (journalist/informatör) och kanalerna har utvecklats över tid men att människors användningsområde för information/kommunikation är detsamma idag som det var för hundra (och kanske tusen) år sedan…
Vad tror du?
En annan välspenderad timme under dagen var att lyssna till retorikern Elaine Bergqvist som tog upp de fem viktigaste sakerna (Du – Kläder – Rösten – Kroppsspråket – Budskapet) att tänka för att behärska konsten att få folk att lyssna. Hennes bok Härskarteknik ligger just nu överst i min bokhög på sängbordet.
Om man arbetar med PR och kommunikation är inte immaterialrätten långt borta. Numera och i kommersiella sammanhang används det engelska begreppet IP-rätt, Intellectual Property. IP-rätten räknas till företagets viktigaste tillgångar.
Detta blogginlägg handlar om den legala kopplingen till kännetecken/varumärke. Det är det verktyg, som används som en länk i kommunikationen mellan företaget och marknaden. Genom design, profilering och kommunikation används olika former och kännetecken för produkter.
Exempel är flaskförpackningarna för Absolut Vodka och Coca Cola; Nikes figurmärke (swooshen), ordmärket Volvo, rakapparaten Philips triangulära skärhuvud, Löfbergs lila färg, butiksinredningen för en affärskedja.
Listan kan göras lång för de detaljer/uttryck som företag använder för att känneteckna sina produkter/tjänster och sin verksamhet. Kännetecknen kan alltså vara ord, figur, form, siffror, färg. Ensamt eller tillsammans särskiljs och individualiseras därmed produkten och företaget.
Företag borde systematiskt identifiera de kännetecken och form/designdetaljer/uttryck som används för sina produkter och ställa sig frågan om dessa är eller kan bli föremål för rättsskydd inom det IP-rättsliga systemet. Exempelvis genom varumärkesskydd.
En sådan genomgång ökar medvetenheten om och betydelsen av varumärkesrätten som ett strategiskt verktyg och en resurs i den löpande och framtida verksamheten. Särskilt när varumärkesrättigheterna till stor del motsvarar de ekonomiska värden som är resultatet av PR/kommunikation/reklam på marknaden.
Ett syfte är också att medvetandegöra hur man kan använda IP-rätten för att skapa ett bestående mervärde i företaget.
Ytterligare ett syfte med genomgången är att försöka skapa “ordning och reda” bland IP-rättigheterna som legal struktur. Ett sådant dokument kan nämligen användas som underlag eller hjälpmedel i samband med värdering av verksamheten.
Sammanfattningsvis - glöm alltså inte den legala varumärkesstrukturen i marknadsföringen.
Från promenad i jeans, t-shirt och keps till förlovning med blå sidenklänning av Pär Engsheden. Den icke-modeintresserade Victoria har sedan februari 2009 synts i alltmer lyxiga outfits. Det är re-branding på gång i Kungahuset. Kläderna måste associera till den kommande rollen som gift, drottning och säkerligen även varumärket Sverige.
Då kändisar ska få en ny image är det oftast stylisten som byts ut (titta bara på Nicole Richie och Rachel Zoe). I Danmark stylas Mary av Anja Camilla Alajdi vilket enligt Roger Lundgren (hovexpert på tidningen Queen och hovbloggare på TV4) har betytt otroligt mycket för den internationella marknadsföringen av danskt mode. I kungahuset sägs stylisten Tina Törnqvist ligga bakom kronprinsessans förvandling och eftersom Victoria ofta ses i svensk design borde detta vara positivt även för Sveriges modebransch.
Det finns dock en oklar fråga som kan påverka negativt; vem är det egentligen som betalar för klänningarna från Matthew Williamson och skorna från Yves Saint Laurent? Är det vi skattebetalare eller stämmer det att hovet blir sponsrade och att gåvor tas emot på löpande band?
Kommer Victorias klädval att gynna Sverige som varumärke? Antagligen.
I söndagens Göteborgs-Posten uttalar sig Martina Bonnier (modechef på Damernas Värld och författare till boken Fashionista) om Victorias moderesa. Martina har förståelse för kronprinsessans Birkin väska från Hermès i 100 000 kronors klassen men inte matchandet av lädersnoddar runt handleden och sportklocka till Pucciklänning. Äh, säger jag. Det är väl just detta ett varumärke behöver för att vara trovärdigt, något genuint och äkta. Precis så som många av mina utländska vänner uppfattar Sverige.
All pr är bra pr säger ett gammalt talesätt. Och visst är det så att det är nödvändigt att skilja sig från konkurrenterna på kreativa sätt för att nå fram i bruset. Men - när budgivarna på Saab är mindre sportbilsföretag med ägarbilder som inte är helt klockrena, börjar jag gärna fundera över om det hela kanske är mer törst efter pr än seriösa affärer som ligger i potten.
På Aftonbladet.se läser jag ”… Det lönar sig att vara intresserad av Saab. Det holländska bilföretaget Spykers aktie steg med över 25 procent på Amsterdambörsen under morgonen efter helgens besked att bolaget har lagt fram ett nytt bud på Saab till GM…”. Jag avvaktar med spänning resultatet av Spykers nya bud till GM.
Ett exempel av annan dignitet är marknadsföringskriget mellan Elgiganten och branschkonkurrenterna. Mediarapporteringen har omfattat allt från nedmonterade skyltar, uppköp av kampanjvaror i butik till juridiska tvister i marknadsdomstolen. Att MediaMarkts juridiska ombud dessutom omnämner Elgigantens agerande som puckat får åtminstone mig att dra slutsatsen att det handlar mest om pr.
Seriösa aktörer? Bra/dålig pr? Det avgörs som alltid av betraktaren. Faktum kvarstår det är inte ovanligt att söka gratis publicitet vare sig budskapet tolkas positivt för avsändaren eller inte.
Aldrig så tydligt som i juletid är våra sinnen öppna för att ge hjälp till andra. En faktor jag hoppas alla hjälporganisationer drar nytta av efter bästa förmåga. Det är enkelt och bekvämt att ge framför datorn. Ytterligare argument att minska inköpen av fysiska klappar är tomtens arbetsbörda som enligt vetenskapliga rön inte ens är möjlig… :)
Hjälporganisationerna är ett tydligt exempel på stort behov av kostnadseffektivitet – så mycket pengar som möjligt måste nå fram till dem som behöver. Det finns många goda exempel på hur Internet och sociala medier kan användas för att på ett kostnadseffektivt sätt synas bättre (titta bland länkarna nedan och tyck gärna till här!).
Jag har lämnat bidrag till flera av organisationerna nedan och det känns bra. Min personliga favorit är Unicefs gåvoshop. Kan du låta bli att göra detsamma?
En liten guide till möjligheter att hjälpa i juletid
Musikhjälpen 2009 sänds den 14-20 december från Göteborg. Christer Lundberg, Ametist Azordegan och Jason ”Timbuktu” Diakité sitter instängda i en glasbur på Avenyn och sänder direkt, dygnet runt i både SR och SVT, utan fast föda för att engagera lyssnare och tittare att skänka pengar till Radiohjälpen. Temat i år är malaria.
LOKALT: Majblomman hjälper barn i Sverige. Frälsningsarmén samlar in pengar till dem som har det svårt i jul. Göteborgs stadsmissions filmer om barn till missbrukare är gripande och ett återkommande inslag i juletid. Stockholms Stadsmission erbjuder möjligheter till generositet via SMS. Göteborgs Räddningsmission arbetar för att hjälpa bl a hemlösa och utsatta barn. De har även öppnat en sida på Facebook för sin sak. Via Barncancerfondens julkampanj skänker du medel till barncancerforskningen genom att bidra till att pynta granen och/eller julklappar. God Handling samlar många hjälporganisationer med tanken att så många köp som möjligt ska bidra till att hjälpa till och skapa en bättre värld.
VÄRLDEN: Det är avdragsgillt för företag att köpa julklappar men inte att skänka pengar till utsatta barn. Rädda Barnens julkampanj testar nya grepp för att komma förbi detta hinder. Via Unicefs gåvoshop kan du köpa ett antal perfekta julklappar till utsatta människor: Poliovaccin, förstahjälpenväskor, myggnät, gröt, vattenrening m m. Biståndsorganisationen IM, Individuell människohjälp, annonserar att ”…här kan du köpa julklappar med mening”. ActionAid vill att du ger bort en get. Läkarmissionens Webaidshop är Sveriges största biståndsbutik. Ett annat förslag är att bli fadder via Plan.
MILJÖN är ett viktigt område att stödja. Genom att stödja Vi skogen planterar du träd i utsatta områden. Greenpeace arbetar mot global miljöförstöring och för en värld i fred och ekologisk balans. Via Årets julgåva stödjer du Plans klimatsatsning, i år plantering av mangroveskog.
Tre företag från respektive 14 branschkluster nominerades av totalt 2174 pressrum på MyNewsdesk och SentoClone AB utsågs till årets pressrum i kategorin Biotech och Medtech.
Utmärkelsen Årets Pressrum går till det företag som utifrån branschens förutsättningar bedöms ha lyckats bäst med att optimera sitt pressrum och utnyttja möjligheterna med MyNewsdesks PR-verktyg. Detta för att uppnå en effektiv distribution av pressinformation för bättre spridning och mer publicitet.
De 14 vinnande företagen och organisationerna representerar näringsliv, offentlig sektor, idéburna och ideella organisationer.
Världens bäste golfspelare har en årslön på ca 90 miljoner dollar, sponsoravtal värda 100 miljoner dollar och affärer med minst tre kvinnor - antalet ökar dock timme för timme. Att golfens perfektionist nr 1, Tiger Woods, skulle bli hängd på skvallersidorna verkade minst sagt orealistiskt. Men efter bilkrasch,drogrykten och oräkneliga mediespekulationer har varumärket Tiger Woods fått sig en rejäl törn.Varumärkesexperter verkar vara överens om att Tiger’s otrohetsaffärer har en negativ inverkan på vad som ansågs vara ett av sportvärldens mest prestigefulla varumärken.
- Tiger’s varumärke står för perfektionism, han är en Mr Perfect, han gör aldrig några fel. Därför drabbas hans varumärke hårdare eftersom han inte visat några “mänskliga” drag tidigare. Media kommer att kräva en offentlig ursäkt, skadan är så pass utbredd och i de flesta skandalsituationer är öppenhetsprincipen att föredra, säger Niklas Olovzon, grundare till kommunikationsbyrån S&B till tidningen Svensk Golf.
Även Marianne Tollefors på Tollefors Consulting säger till Affärsvärlden att hon är övertygad om att skandalerna har påverkat det personliga varumärket och att Tiger snabbt borde inleda arbetet med att åter bygga upp omvärldens förtroende. Ännu så länge avvaktar dock sponsorerna själva (bl.a. Nike, EA Sports och Gillette) och menar att de har fortsatt förtroende för Tiger Woods. Under kvällen har dock motsatt information börjat höras, reklamfilmer ställs in etc.
- Det Tiger Woods behöver är att hans fru väljer att stötta honom offentligt. Tills dess kommer spekulationerna att skada hans rykte.
I januarinumret för Golf Digest kan man läsa om “10 tips Obama can take from Tiger“. I artikeln står bl a att “Tiger has always been able to pull himself together after setbacks”. Något som han förmodligen, på ett eller annat sätt - men kanske inte fullt ut, kommer att göra även efter detta nederlag. Detta är ju trots allt något annat än en förlorad golftävling.
Sedan kan man reflektera över timingen för de 10 tipsen i Golf Digest. Den kunde inte ha varit sämre! Detta har dock redaktionen föredömligt tagit hand om genom att bl a publicera de många mail som kommit in på sin blogg.
I en trendspaning för DI:s onsdagsupplaga om reklam och media skriver Carin Fredlund om hur svenska företag slarvar med att mäta effekten av sin marknadsföring. Hon nämner tre saker som inte upphör att förvåna henne när det gäller företagens inställning till sin affärskommunikation:
Avsaknaden av utvärdering av gjorda marknadsinvesteringar – trots lågkonjunktur är företagen dåliga på att följa upp gjorda investeringar (Enbart 41% av tillfrågade företag i undersökningen ”Säljindikatorn” mäter ekonomisk effekt av genomförda marknadsaktiviteter).
Vattentäta skott mellan försäljning, marknad och information – skapar otydlighet internt och externt. Nyttan med integrerad affärskommunikation är ännu ingen självklarhet för den stora massan.
Intressant läsning är forskningsrapporten Brand Orientation Index. Huvudresultatet av studien visar på att det finns en tydlig koppling mellan varumärkesorientering och lönsamhet. De företag som är mest framgångsrika, utgår ifrån varumärket i hela sin verksamhet.
En intressant aspekt i studien är att börsnoterade bolag sällan tillhör de mest varumärkesorienterade. Kvartalsfokuserad kostnadsjakt och långsiktigt varumärkesbyggande blir för mig en utmanande kombination med stor potential, speciellt i bolag med operativt engagerade storägare.
Jag undrar – hur man inte kan ta tillvara sambandet mellan resultat i kronor och hur företaget/varumärket uppfattas av intressenterna? Hur kan en driven företagare inte anta ett medvetet förhållningssätt till varumärkesarbetet – både det interna och det externa?
”… I stället borde företagen samla all kommunikation och försäljning i ledningsgruppen så att långsiktig strategi och snabb taktik kan samverka. Med varumärket som utgångspunkt bör all kommunikation integreras, utåt och inåt. Det ökar effekterna av både försäljnings- och reklamsatsningar,” avslutar Carin sitt inlägg.
Kunde inte ha sagt det bättre själv. Vad tycker du?
Tyvärr finns inte Carins text på nätet – men jag mejlar den gärna till den som så önskar.
Rapportmakarna Johan Gromark och Frans Melins fem råd på vägen mot ett starkt varumärke:
Sätt tydliga mål och fördela ansvar Undersökningen visar att det som många företag har svårt för och det som samtidigt utmärker de mest framgångsrika, är förmågan att sätta tydliga mål och organisera sitt varumärkesarbete. Därför är också framgångsrikt varumärkesarbete intimt förknippat med affärsutvecklingsprocessen.
Bygg varumärket inifrån och ut
Se till att alla förstått, accepterat och börjat leva strategin internt innan du går ut externt. Varumärket är ett löfte till målgruppen. Lova inget innan du kan leverera. Detta är särskilt viktigt i företag med ett högt tjänsteinnehåll.
Utvärdera och belöna En förutsättning för att varumärkesarbetet skall bli prioriterat är att det synliggörs i utvärderingar men också via belöningssystem.
Visa genom handling Ledningen bär det yttersta ansvaret som goda förebilder för varumärket. Om inte de prioriterar varumärkesfrågor kommer ingen annan göra det heller. Tänk Ingvar Kamprad.
Se varumärkesarbetet som en process inte ett projekt
Ett projekt blir ett trevligt avbrott i den grå vardagen vars resultat kan läggas till handlingarna. En process får liv i strategin och ser till att den ut- och omvärderas löpande.
Att Internet bjuder på oändliga möjligheter, framförallt när det gäller kommunikation, fick jag idag bekräftat på The Conference: Digital kommunikation och sociala medier, anordnad av nätverket Wednesday Relations i Göteborg. Lokalen var fullsatt och det var många som ville lyssna till, och diskutera, de senaste trenderna inom marknadsföring och PR. Talarlistan var imponerande:
Christopher Broxe, Business Expert Analytics, Peter Thomasson, Senior Business Consultant, SAS Institute
Marknadsstrategier och kommunikation styrda av innehåll på sociala medier
Mattias Åkerberg, Bloggare & copywriter, Please copy me / Valentin & Byhr
Twitter, bloggar, Facebook och YouTube - var ska jag börja?
Under dagen förmedlades allt från hur text mining av diskussionsforum på nätet kan användas som ett hjälpmedel i polisens arbete, till att om Facebook hade varit ett land hade det varit det fjärde största landet i världen.
Min absoluta favoritföreläsare under The Conference var Mattias Åkerberg (bloggare och copywriter, Valentin & Byhr) som pratade om Facebook, Twitter och bloggar. Mattias liknade användandet av sociala medier vid en kommunikationsrevolution då det plötsligt känns som om alla företag ska skriva blogginlägg och twittra. I verkligheten är det dock >1% av svenska företag som är engagerade i sociala medier-världen. Men de som är det syns.
Kreafons Lena Carlsson gav många bra tips angående juridik och bloggning och Nikke Lindqvists föredrag om PR-katastrofer och negativa sökfraser på Google fascinerade. Allt finns verkligen på nätet, allt går att få reda på; vem som pratar om ditt varumärke och med vem. Och är du inte delaktig så pratas det ännu mer!
Jag är redan övertygad om att sociala medier skapar relationer, ger oss nyheter, förser oss med en röst och helt enkelt fungerar som en kommunikationsarena. Med det kostar, fast inte i pengar, utan i tid, kunskap, engagemang och tålamod!
I år känner jag att julstöket på allvar har spridit sig till nätet. Vi kan handla våra julklappar, planera och beställa julmaten, skicka våra julkort och göra våra goda julgärningar utan att avvika från datorn. Jag upptäckte häromdagen att vi till och med kan kolla in NK:s julskyltning på nätet.
E-kommersen har blivit tillgängligare. Vi är många fler som handlar på nätet nu. Sajterna, presentationerna och systemen fungerar bättre och vi har blivit tryggare med att hantera betalningsrutiner via Internet. Vi vet hur vi söker fakta, jämför priser och slutligen får paketet bekvämt levererat till närmaste Ica-butik.
Javisst, smidigt och bekvämt för jag har mycket att göra före jul. Men julen handlar för mig så mycket om tradition, dofter och känsla – något som är svårt att få med via Internet. Därför går jag gärna ut i vimlet och får i alla fall delar av mina julinköp gjorda. Hur gör du?
Här kommer några tips till dig som också har ont om tid:
Julklappar: Det är avdragsgillt för företag att köpa julklappar men inte att skänka pengar till utsatta barn. Rädda Barnens julkampanj testar nya grepp för att komma förbi detta hinder. Missa heller inte att pynta granen med Barncancerfonden i deras julkampanj. ActionAid vill att du ger bort en get. Tips hur man slår in geten medföljer:
Om du inte vill ge dig ut bland alla andra julshoppare och svettas i butikerna - här är två sajter som tipsar om var julklapparna finns på nätet: Bra julklappstips och Jultips.nu. Även NK tipsar om klappar.
Julens nödvändigheter: Omröstningen om vilken pralin som ska ut från Aladdinasken splittrar svenskarna på sajten Rädda Julen. Milda har byggt Sveriges största pepparkakshus och på deras julsajt kan du få inspiration till roliga pepparkakshus och annat.
Funktionshandikappade Praktikant-Jerry har väckt enorm uppmärksamhet som ny praktikant i Icas omtyckta och prisbelönade reklamfilmer. Ovanstående film har t ex visats 243 161 ggr på You Tube och Jerry/Mats Melin har ett fyrtiotal grupper och fanklubbar på Facebook.
Filmerna om Praktikant-Jerry väcker många känslor, men mottagandet har på det hela taget varit mycket positivt. Före projektstart togs kontakter med FUB, Förbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, som välkomnade initiativet. Från Icas sida betonar man att avsikten är att lyfta fram de fördomar som finns i samhället och att det verkligen inte handlar om att göras sig lustig på någons bekostnad.
I en artikel i onsdagens DI “Svenska företag är fega” (finns tyvärr inte på nätet) läser jag om Icas vd Kenneth Bengtsson, som berättar om bolagets handlingsprogram “Vi kan mer”. I samarbete med bl a Samhall tänker Ica anställa mellan 500 - 1000 funktionsnedsatta personer för att jobba i butikerna. Inspiration till reklamfilmen och handlingsprogrammet “Vi kan mer” kommer från teaterensemblens Glada Hudiks uppsättning av “Elvis”. Jag såg själv föreställningen i Göteborg förra vintern. Fantastisk och tankeväckande! Se den om ni får tillfälle!
Ica har genom sina reklamfilmer, som började sändas redan 2001, hittat en väg att ta ställning och exponera sina värderingar. Men VD Kenneth nämner även idéer om att delta i olika mångfaldsprojekt och stöd till minoritetsgrupper som måste involveras i samhället, samt 65+are, som borde beredas tillfälle till fortsatt jobb om så önskas.
En eloge till Ica med VD Kenneth Bengtsson, som går i bräschen för den här typen av insatser och företagens sociala ansvar. Förutsatt är då att engagemanget är en hjärtesak och inte ett varumärkesbyggande på falska grunder.
Det är intressant det här med handlingsutrymme och förtroendekapital – det tar lång tid att bygga upp men är enkelt att rasera. Vattenfall är ett aktuellt exempel: De har länge framställt sig som ett bolag som satsar på en förnybar framtid. Det som varit otydligt är hur liten nysatsningen (28%) varit i förhållande till satsningen på traditionella, mindre miljövänliga alternativ som kärnkraft och brunkol.
När löpsedlarna bland annat målar upp hur hela bolaget pantsätts vid en eventuell kärnkraftsolycka i Tyskland - snacka om förtroendekris. När drevet går och alla börjar skylla på varandra får jag känslan att de inblandade ställt sig över den stora massan, ignorerat lagda direktiv och skyldigheten att föra en tydlig, rättvisande kommunikation till intressenterna.
För att lyckas med miljöarbetet krävs planerade och trovärdiga insatser. Då går det inte att fokusera kommunikationen på det goda och verksamheten på något helt annat. Jag läste att endast 20 av 1000 organisationer har en fungerande krisplan (enligt en kartläggning som BRM gjort) och efter den senaste tidens händelser hoppas jag Vattenfall är en av dessa. De har ett gediget arbete framför sig att renovera och återställa trovärdigheten i varumärket.
För att undvika denna totala trovärdighetskollaps hade det från Vattenfalls sida varit önskvärt med en större ödmjukhet och en tydligare kommunikation. Själva måste de önskat sig ett mer professionellt stöd från politikerna?
Lästips till Vattenfall och andra intresserade: Victoria Olausson är varumärkesstrateg, rådgivare i miljökommunikation för stora som små företag, frivilligorganisationer och kommuner, projektledare för WWFs Earth Hour och författare till boken ”Grön kommunikation - Hur du bygger värde för varumärket och världen”. Boken belönades av Sveriges Marknadsförbund med hedersomnämnande som Årets Marknadsföringsbok 2009. Victora har skrivit ett läsvärt inlägg i debatten på Resumé. Hon talar även på frukostseminariet ”Grön kommunikation - Goda värderingar och goda affärer - Hur hör de ihop?” i Stockholm den 27 november.
99 procent av Rysslands viktigaste medier finns i Moskva och bara ett dussintal publikationer ges ut i hela landet. Därför är förstås PR-marknaden också starkt centraliserad.
På regional basis är det mycket svårt att få information publicerad och det krävs betalning såvida man inte representerar ett myndighetsägt företag. Korruptionen är mycket besvärande, men å andra sidan kan man bli garanterad införande om man hostar upp en viss summa. Ja, man kan t o m specificera viss dag och plats i tidningen.
I Moskva tillämpas s k “stopplista” - mot ett visst belopp informeras PR-byrån om planerade införanden relaterade till kunder. Byrån kan då granska artikeln, ändra i den och t o m stoppa den - mot extra betalning förstås.
Det positiva är dock att de korrupta medierna ofta har en relativt begränsad läsekrets. I stället kan man koncentrera sig på några få, oberoende medier med stort inflytande, som trots allt finns även där.
Som PR-konsult fascineras/avskräcks jag av de arbetsförhållanden som beskrivs ovan, men kan inte heller låta bli att reflektera över de förändringar som pågår i vårt eget medielandskap med köpt plats och påverkan av sociala medier.
För mer information - Se Tendens Special nr 3 (finns ej i digital form) Leonid Konik, Chief Editor ComNews Group - och googla på PR Professionals Newsletter Juli 2009
Ja, det är en gammal sanning, som vi hört många gånger. Trots det träffar jag fortfarande förvånansvärt ofta på personer som inte tycks ha tagit till sig detta faktum (här pratar vi ju förstås önskad publicitet).
Den utmärkta tidskriften Fokus har låtit mediebevakningsföretaget Infopaq göra en studie över mediegenomslaget för de tio högst listade makthavarna i Sverige under oktober 2008 - oktober 2009.
Toppnotering alla kategorier når Maud Olofsson under Saab-krisen i februari, men Wanja ligger bra till med en riktig mediestorm under tre veckor i mars-april. Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt alternerar med att vara mest omskrivna i svensk press. Och så i botten ligger de s k dolda makthavarna Marcus Wallenberg, Gustaf Douglas och moderaternas partisekreterare Per Schlingmann. Familjen Wallenbergs motto “Att verka men inte synas” är ju en känd klassiker - men inte kan väl någon på allvar hävda att detta skulle vara något positivt idag?! Utom möjligen Wanja förstås.
Informationen om mediegenomslag är intressant, men att enbart se till synligheten mätt i antal artiklar per månad känns lite trubbigt. Det hade varit ännu intressantare att se en mer mångfacetterad bild där även hänsyn hade tagits till närvaro i sociala medier.
Det finns många goda ändamål att stödja därute. Ecpat använder i sin senaste kampanj – SupportKim.com - bl a Facebook för att nå ut med sitt budskap – kampen mot barnsexhandeln.
Kim är en påhittad figur, skapad för att representera barnsexturismens brottsoffer. Syftet med kampanjen är att ge allmänheten möjlighet att visa att de bryr sig om problemet och sätta politisk press på frågor som rör barns rättigheter.
Den 19-20 november är socialminister Göran Hägglund värd för två möten med övriga EU-länder i Stockholm. Han har lovat att lyfta frågan om barnsexturism och få till stånd ett bättre samarbete inom EU. För att han inte ska glömma vad han lovat kan man via SupportKim.com skicka ett vykort till Göran och påminna.
Det kan inte finnas för få pedofiler i vår värld. På internet frodas de och mängder av bilder av barn i situationer vi inte i vår vildaste fantasi kan föreställa oss. Lägg sedan till de pedofiler som är ute och letar offer i verkliga livet… Närmast till hands ligger att hjälpa våra egna barn att skydda sig mot otillbörliga närmanden via Internet. Inte helt enkelt – men här kommer några länkar som ger tips:
Idag börjar VM i Minne med drygt 85 tävlanden från 20 länder. Fyra minnesatleter har rest till London för att försvara de svenska färgerna. Tävlingen pågår i tre dagar och för första gången ställer Sverige upp med ett fullt landslag - det är förbundskapten Idriz Zogaj från Göteborg tillsammans med Mattias Ribbing från Stockholm, Boris Carlsson från Växjö och Daniel Andersson från Falkenberg.
Det är tiokamp som gäller och de tävlande memorerar bl a spelkort, siffror, ord, fiktiva händelser/år och ansikten/namn. Idriz har bl a som mål att slå sitt eget personliga rekord med fyra !!! kortlekar.
Tyskland och England är ledande nationer, men Kina kommer starkt. VM i Minne har arrangerats sedan år 1991, även den gången i London. Associationer och bildspråk är grunden. Träning och åter träning är nödvändig, men för övrigt krävs ingen speciell talang. Alla kan bli minnesmästare! (se Idriz memorera kort på You Tube)
Praktisk användnig - ja, bortsett från att det blir lättare memorera shoppinglistor etc resulterar träningen i hög koncentrationsförmåga. Man kan också se tydlig nytta inom såväl skolväsende som sjukvård.
SM i Minne arrangerades för första gången i september i år i Göteborg. Då var mediekarusellen total. Även inför VM är minnesatleterna populära i media. Se/hör några exempel!
Nu hoppas vi på fina svenska rekord i London. Det finns målsättning att komma topp tio och särskilt att slå Norge!
Vi önskar hela landslaget LYCKA TILL!
Ja, så stor är den konsumtion som kvinnor styr över. En snabbt ökande marknad, som redan nu är dubbelt så stor som Kina och Indien tillsammans. Hur tar man då som produktutvecklare och marknadsförare bäst hand om denna gigantiska målgrupp?
Harvard Business Review presenterade nyligen en stor undersökning, som bygger på intervjuer med drygt 12.000 kvinnor i olika åldrar och med olika bakgrund såväl geografiskt, som socialt, samt med olika personliga förhållanden. En gemensam nämnare framkom - känslan att nonchaleras av såväl produktutvecklare som marknadsförare och handel.
Speciellt gäller detta kvinnor över 50-60 år. Det är synd. Denna köpstarka grupp har starkt inflytande på det egna hushållet, men ger också råd till barn, barnbarn och föräldrar. Dibs, som levererar e-handelssystem visar på att Kvinnor e-handlar mer än män och enligt en engelsk undersökning från universitetet i Essex är det kvinnan som oftast bestämmer när det är dags att flytta.
Inom branscherna livsmedel, skönhet, hälsa, kläder och finanssektorn finns största potentialen att specifikt rikta sig till kvinnor som grupp. Vad kan man då tänka på när det gäller marknadsföringen - ja, inte att “måla produkten rosa” i alla fall!
En del försök att specifikt adressera kvinnor har blivit riktigt tokiga. Som när t ex Dell via sin hemsida skulle lansera en laptop vid namn Della. Säljargumenten var färg, tillbehör, kaloritabeller och matrecept, vilket resulterade i irritation från målgruppen.
Och nu finns det hotell med rum/hela våningar bara för kvinnor. På St Paul’s i London kan man t ex bo i en särskild korridor med “Female friendly rooms” med extra garderober, badrum med imfria speglar och lyxigare känsla. Endast kvinnlig personal är tillåten. Overdoing!
När det gäller marknadskommunikation med kvinnliga förtecken är jag övertygad om att lättillgänglighet och tidsbesparing i kombination med kvalitet fungerar bra som ledord. Socialt och ekologiskt ansvar, liksom konkret användarnytta är också käckt. Märkvärdigare än så är det inte!
(Ovanstående text refererar och citerar delvis Carin Fredlunds artikel i DI från den 28 oktober.)
People to people i stället för paper to people - en målsättning för Göteborgs Stadsteater är att öka antalet personliga möten med teaterns publikgrupper. Ej endast i scen och salong utan även ute på t ex arbetsplatser. En annan ambition är att sänka trösklarna och att skapa naturlig närvaro i teaterhuset.
Pia Wahlqvist arbetar som “publikarbetare” och har ansvar för personliga kontakter med företag/organisationer.
Pia har en konstnärlig bakgrund som kostymdesigner från flera olika teatrar de senaste 20 åren och sedan två år är hon nu anställd på Stadsteaterns marknadsavdelning. Det är en ny tjänst, som bidragit till att teaterns kontaktnät utökats väsentligt.
Ett bra exempel på aktiviteter utanför huset genomfördes i samarbete med IKEA under en lördag i maj. Med ett 70-tal medverkande spelades tio olika scener upp runt om i varuhuset i Bäckebol norr om Göteborg. Vad är detta? Är det på riktigt? Reaktionerna hos de förvånade kunderna var mycket positiva och överraskningsmomentet fungerade fullt ut.
Under de närmaste månaderna kan vi se fram emot en mycket spännande och intressant repertoar på Stadsteatern. Några exempel är: Carin Mannheimers ständigt utsålda Sista dansen, som med humoristiska förtecken träffsäkert skildrar tillvaron på hemmet. Peter Dalle presenterar Familjen, en amerikansk tragikomisk dundersuccé om familjeliv. Och så Hantverkarna, en komedi/fars om husrenovering - där nog många känner igen sig.
För egen del såg jag nyligen - inbjuden som företagskontakt av Pia - Susanne Ostens Publiken, som i sig själv är ett bra exempel på det arbete som pågår med nära publikkontakt.
Dramat Publiken bygger på en pjäs skriven 1929 av den radikale spanska poeten Federico Garcia Lorca. Välkända Susanne Osten regisserar för första gången i Göteborg och föreställningen har fått strålande recensioner. “Att inte förvänta sig att förstå allt utan att se det hela som en upplevelse,” är Susannes egen rekommendation. Jag förstår vad hon menar, dramat är en utmaning med obefintliga gränser mellan scen och salong. Ett öppet sinne och avkall på invanda föreställningar krävs. Men vågar du blir det en upplevelse att minnas!
