Det är svårt att missa Telias reklamkampanj ”Sveriges nästa appmiljonär” som nu visas både utomhus, i tv, på webben och på Spotify.
Tävlingen riktar sig till alla mellan 18 och 25 år som har en appidé där dessa nu kan vara med och tävla om att förverkliga sin idé utan att kunna det minsta om programmering. Det är byrån CP+B som står bakom kampanjen och Björn Höglund, executive creative director på CP+B, vill att kampanjen ska sporra yngre att lita till sin kreativitet och entreprenörsanda .
Det svenska folket har nu under sommaren möjlighet att skicka in sin appidé till Telias tävling. Vinnaren kommer därefter att få hjälp av ett professionellt apputvecklarteam och appen beräknas bli klar för lansering i slutet av oktober. De pengar som sedan genereras av appförsäljningen går oavkortat till vinnaren.
Personligen tycker jag att en sådan typ av reklamkampanj är rolig då den får många mottagare att vara med och engagera sig. Oavsett om man själv är med och tävlar eller inte är det spännande att se vilken appidé som blir det vinnande bidraget.
Så har du någon lysande appidé på hyllan, passa på att skicka in ditt bidrag !
Kristofer Hagbard och Dan Henriksson kammade nyligen hem förstapriset i affärsidétävlingen My Mission 2011 med sin elektroniska handtrumma “Doki Doki”. Stort grattis!
My Mission är Sveriges största affärsidétävling inom upplevelseindustrin. Tävlingen arrangeras av Brewhouse Incubator som därmed lyfter fram kreativa idéer hos människor som brinner för att skapa och leverera upplevelser i någon form. Det kan handla om såväl musik, design och foto som mat och spel m m.
De priser som delades ut vid prisutdelningen för My Mission 2011 gick under rubrikerna ”Bästa affärsidé”, ”Årets Nytänk” och ”Årets Wildcard”. Vinnarbidragen utsågs enligt kriterierna unicitet, potential och att affärsidén var realiserbar.
Kristofer Hagbard och Dan Henriksson från Göteborg var alltså de som tog hem förstapriset som ”Bästa affärsidé” i My Mission 2011.
– Det känns roligt och oväntat! Eftersom vår styrka som personer ligger i det kreativa snarare än i det affärsmässiga var det skönt att få någon slags bekräftelse på att vi är på rätt spår, berättar Kristofer.
Tävlingsbidraget var en elektronisk handtrumma, kallad ”Doki Doki”, ett nyskapande musikinstrument i den nya eran av interaktionsdesign och teknik.
– Som trumma är den speciell för att den har en sensor som känner av hur du skakar, vrider eller flyttar den och detta kan påverka ljudet. För att vara ett digitalt instrument har vi gjort ganska annorlunda materialval. Den minimalistiska designen gör även att den sticker ut i en värld som ofta går efter devisen “ju fler knappar desto bättre”. Doki Doki har inga knappar alls!
Det var första gången som Kristofer Hagbard och Dan Henriksson deltog i tävlingen men de har länge arbetat aktivt och målmedvetet för att komma på idéer om hur man skulle kunna skapa musik på nya sätt.
– Doki Doki var bara en av många idéer till musikinstrument som vi kände hade potential att bli en kommersiell produkt. Att vi valde att realisera just den här affärsidén var delvis slump och delvis att vi helt enkelt ville ha den själva.
Vad händer härnäst?
– Nu ska vi tillverka ett antal provexemplar som skall ut till våra betatestare och samarbetspartners så att vi kan färdigställa mjukvaran tillsammans med dem. Sen kommer vi börja producera och sälja Doki Doki, men vi kommer att börja i liten skala och göra allt med så hög kvalitet och så mycket kärlek som möjligt, avslutar Kristofer.
Mer information om Doki Doki och företaget finns att läsa på www.ideofon.com!
”Årets Wildcard” gick till Teresa Sepulveda Bravo med ”Salvatore”, en sorts personlarm, som är tänkt att underlätta för unga kvinnor att kunna röra sig fritt utan att behöva oroa sig för att bli överfallna.
”Årets Nytänk” gick slutligen till konceptet ”Tea-M”, som är tänkt att förenkla användandet av tepåsar. “Tea-M” är inlämnad av Hiba Zeidan, Blend Sadiku, Edon Mehaniqi och Pauline Laschitza.
- Hur gammal är du? undrade en av åhörarna på gårdagens varumärkesseminarium.
- 37! svarade Joakim Levin, grundare av jeansmärket Nudie som startades för tio år sedan.
- Tio år och 380 miljoner i omsättning. Det var inte dåligt!
Gårdagens seminarium fokuserade på varumärken och anordnades av Advokatfirman Glimstedt och Revisionsbyrån BDO. Som gäst hade Joakim Levin från Nudie Jeans bjudits in. En perfekt blandning av olika kompetensområden där teori blandades med exempel från verkligheten.
Jag har alltid varit ett stort Nudie-fan, både vad gäller design och varumärke. Att höra Joakim berätta om hur man bygger upp ett ansvarstagande företag, kommersialiserar ett genuint hantverk, löser problem med kinesisk piratkopiering och marknadsför sig utan reklambyrå var otroligt intressant. Joakim är rolig, naturlig och framför allt duktig på det han gör; bland annat har Nudie och Glimstedt tillsammans byggt upp jeansföretagets globala varumärkesskydd.
Advokaterna Catharina Bratts och Håkan Sjöströms redovisning av hur varumärkesskyddet byggts upp var verkligen intressant och visar också att Nudie varit beredda att satsa på sitt legala varumärkesskydd genom en mix av registrering, förvärv, rättsliga processer och olika avtalslösningar i hela världen. Med andra ord, Nudie verkar var ett professionellt företag i alla avseenden.
Vidare berördes värderingen av varumärket – slutsatsen av det för Nudies del är att det återstår att se då varumärkesinvesteringen inte kan utläsas av bokföringen.
Kvällen avslutades på Göteborgs Auktionsverk där produkter från Nudie såldes till högstbjudande. Då företaget sedan lanseringen har samarbetat med Amnesty gick pengarna oavkortat till denna organisation. Ett bra initiativ! Dels att kombinera ett seminarium med något annorlunda och dessutom att göra nytta. Fler seminarier av detta slag!
Iklädd BH och spetshandskar intog Lady Gaga Metro Internationals kontor i London. Gaga, som redan skriver krönikor i tidningen V, provade på jobbet som redaktör för den internationella gratistidningen under måndagen. Stefani Germanottas första Metro-krönika tog upp frågor kring jämställdhet och individualitet där budskapet ”var dig själv” dominerade; ett perfekt drag inför lanseringen av hennes nya platta Born this way som släpps den 23 maj.
Att teaternörden Lady Gaga lägger ner otroligt mycket jobb på marknadsföring, PR och varumärke kan inte ha undgått någon som har det minsta musikintresse. I varje excentriska framträdande ingår det ett budskap, vare sig det handlar om att klä sig i köttklänning, födas på nytt ur ett ägg eller sjunga om Judas. Och visst genererar det uppmärksamhet, något som artisten vet hur man använder på rätt sätt. Genom sin extrema image, halvprovocerande texter och som talesperson för MAC AIDS Fund har Lady Gaga kommit att bli något av en ambassadör i synnerhet för HBTQ-personer världen över, en uppgift som hon tar på största allvar:
”Jag är musiker men även en visionär som bryr mig om sociala frågor och mänskliga rättigheter för det påverkar mina fans och det är vad som dominerar mitt liv nu.”
I en intervju med Metro berättar Gaga om hur hon vill uppfattas och vad det är för budskap hon egentligen vill framföra genom sin musik.
Lady Gaga är ett populärkulturellt fenomen som förstår vikten av att ständigt förnya sig och samtidigt utnyttja sin framgång för att få vara med och påverka både i och utanför musikvärlden.
Läs om Jeroen som blev Gagas assistent för en dag.
Som affärsresenär kan du numera välja att övernatta i ”kvinnlig” miljö. Hotell i bl a London, Milwaukee (USA), New Delhi, Singapore och New York har inrett särskilda rum för resande affärskvinnor och även försett dem med bekvämligheter av olika slag. Allt för att attrahera den kvinnliga gästen – en allt större och dominerande målgrupp.
Hur är det, tjejer? Har ni provat? Vad tycker ni?
Och så undrar jag om det finns motsvarande satsningar på ”manliga” hotellrum? Vad utmärker i så fall ett sådant?
Följande kvinnoattraherande hotell listas i senaste numret av tidskriften Passion for Business:
• The Westin Gurgaon i New Delhi har speciella s k “aurarum“, som ligger nära hissen, har bättre säkerhetsfunktioner och endast kvinnlig personal. Ett stort badrum och regnskogsdusch ingår också i paketet
• The Premier Hotel i New York med en hel våning enbart för kvinnor. Rummen är specialutrustade med bl a badsalt, platt- och locktång, samt yogamatta.
• Naumiär först ut i Singapore med en speciell våning, vilket i sig garanterar integritet och avskildhet. Inredningen går i rosa och det finns ett brett utbud med spabehandlingar.
•Grange City Hoteli London erbjuder s k female friendly rooms – specifikt utformade för kvinnors bekvämlighet och säkerhet. Här finns belysta garderober och speglar, större hyllutrymme i badrummet, deluxe bad- och dusch produkter och särskild makeupspegel med inbyggt ljus.
Har du någon kreativ idé i byrålådan? Ta chansen att delta i tävlingen My Mission, som numera är Sveriges största idétävling inom upplevelseindustrin. Förslagen kan vara nya tekniska innovationer, smarta tjänsteidéer, turismkoncept, designprodukter etc etc
Sedan starten för fem år sedan har det kommit in närmare tusen bidrag. Yngsta tävlande har varit 12 år och äldsta 80+. Minst 88 bolag och 120 nya arbetstillfällen har skapats via My Mission.
Du behöver inte ha en färdig affärsplan eller snyggt presentationsmaterial – det är potentialen i själva idén som bedöms. Några vinnande och framgångsrika bidrag har varit Soundracer och Brottsportalen.
Vad är syftet med idétävlingen My Mission?
- My Mission ska inte bara vaska fram årets bästa affärsidéer utan vi ser även en stor uppgift i att vara en idégenerator, som uppmuntrar folk att formulera sina idéer.
Kan du säga något om de idéer som kommit in?
- Vi kan se en skillnad vad gäller inkomna förslag jämfört med andra år. Det är färre webblösningar och fler som trycker på värden som hållbar utveckling.
Hur ser det ut på vinstfronten? - My Mission är mer än bara en tävling. Vinsterna som delas ut har ett sammanlagt värde av närmare 500.000 och fokuserar främst på att underlätta för entreprenören att utveckla sin idé och bilda företag.
Hur har det gått i årets tävling? Det är ju bara knappt en vecka kvar!
- I år har vi en enorm trafik till hemsidan – över 100.000 besökare bara under mars månad. Och så händer det mycket på vår blogg. Det är skönt att ha en plattform där deltagarna dagligen kan följa hur arbetet fortskrider.
Många har uppmärksammat den något annorlunda sajten Victoria Milan; en dejtingsida för de som redan har en partner men som söker lite extra spänning i vardagen; spänning i form av en affär.
Genom Victoria Milans tjänst lovar företaget diskretion och passion och bjuder till och med på tips om hur man lättast är otrogen utan att bli upptäckt: sajterna är som skräddarsydda för fega människor – de som aktivt söker sig till otrohet, men bara om det kan garanteras att de själva inte behöver betala något pris utöver medlemsavgiften på 349 kr/mån.
Över 200 personer har anmält Victoria Milan till Reklamombudsmannen men Sigurd Vedal, VD för företaget ser inget problem med den något kontroversiella mötesplatsen. I stället hävdar han att de tillhandahåller en tjänst för ett beteende som redan finns; 50-60 % av de som lever i förhållanden kommer att vara eller har varit otrogna, påstår Vedal. Dessutom tror Vedal att en affär kan fungera som ett alternativ till skilsmässa och ser därfor sin sajt som något positivt.
Jag har egentligen ingenting emot affärsidén och marknadsföringen i sig. Uppenbarligen verkar det finnas en efterfrågan (motsvarande tjänst finns redan i USA och om en månad lanseras den konkurrerande kanadensiska sajten Ashley Madison) och då finns det pengar att tjäna.
Otrohetstjänsten väcker minst sagt blandade känslor men är ju faktiskt inte olaglig. Egentligen är det nog inte reklamen – kraftigt uppbackad av stora artiklar i all slags media – som upprör utan själva otrohetsfenomenet. Dessa dejtingsajter bidrar ju till kommersialiseringen av ett beteende som inte är helt accepterat i vårt samhälle. Detta är helt enkelt en fråga om etik och moral.
Det är alltfler Internetanvändare som kopplar upp sig på nätet via mobilen och bara sedan årsskiftet har mobilsurfandet ökat med cirka 10% till ett antal svenska sajter. Enligt branschorganisationen EIAA är det cirka 14% av européerna som använder sina mobiler just för att gå ut på webben. Även inom e-handeln är det numera många kunder som använder mobilen för att handla i webbutikerna.
Men istället för att endast värdera uppkopplade användare har man även börjat räkna antalet prylar online. Uppkopplade prylar, också känt för “Internet of things”, är föremål som via Internet kommunicerar med omvärlden. Olika typer av föremål online har länge funnits men det är först de senaste tio åren som dessa har utvecklats och förhållandevis ökat. Men detta är bara början.
Internet står nu inför en enastående expansion av olika saker som väntar på att få en identitet på webben. Telekomföretaget Ericsson räknar med att det redan år 2020 kommer att existera cirka 50 miljarder prylar online vilket är betydligt fler än vad det finns uppkopplade användare.
Däremot kan vi redan idag se föremål som är uppkopplade till webben. Exempelvis erbjuder Nike tillsammans med Apple en hastighetsmätare, i form av en sensor, som man kan ha i sina träningsskor. Under en joggingrunda rapporterar mätaren sträckan till en nättjänst via löparens Iphone eller Ipod. Genom denna kan man få en översikt över exempelvis hur fort och långt man sprang samt hur många kalorier man brände.
Det är svårt att förutspå vilka typer av uppkopplade föremål som vi kommer att få se i framtiden då tekniken fortfarande är ganska ny. Men exempelvis kommer vi kanske ha sensorer i marken som direkt visar bilförarna var det finns en ledig parkeringsplats före man åker in på parkeringen. En framtid som dock redan är verklighet i San Francisco.
Men i takt med utvecklingen och den stora expansionen av uppkopplade prylar uppstår också frågan hur vi användare kan lita på dessa? Denna fråga förväntas användarna få svar på med hjälp av det EU- stödda projektet Utrustit som kommer att pågå fram till år 2013. I slutet av mars kommer även IETF (The Internet Engineering Task Force) besluta om en standardisering för uppkopplade föremål.
Årets Riskapitalkonferens i Göteborg drog nyligen fullt hus på Elite Park. Aktörer med kapital och kompetens på fickan frotterade sig med tillväxtintresserade företag av olika slag. Möjligheterna till finansiering och tillväxt i vår region verkade outtömliga. Mest inspirerande var förstås vittnesmål från några redan lyckade entusiastiska och framgångsrika entreprenörer.
• Superentusiasten Alexander Hars presenterade sitt senaste projekt Let’s Deal och berättade om sin otroliga framgångsresa under de senaste fem åren.
• Mattias Göransson, grundare och chefredaktör för den prisbelönta och högkvalitativa tidskriften Filter reflekterade över sitt recept på framgång med berättarnördighet som en viktig faktor.
• Sedan var det dags för en äkta (affärs)ängel att äntra scenen – Kristina Fahl berättade bl a om det lyckade kvinnliga nätverket IDA.
Höstens stora och oväntade tittarsuccé“Så mycket bättre” i TV4 avslutades förra helgen med 1.475.000 tittare. Personligen bryr jag mig sällan tillräckligt för att följa någon specifik programserie, men denna underhållningssåpa inspelad på ett somrigt Gotland har varit ett undantag. Varför det?
“Så mycket bättre” där ett antal folkkära artister tolkar varandras musik känns bra av flera orsaker. Det vilar en “snällkänsla” över hela upplägget, det är “tillåtet” att lyfta fram det positiva och att visa uppskattning för varandra. Därigenom blir ju också allt och alla så mycket bättre.
Även PR-mässigt har det positiva fått råda – inga skandaler har serverats, det mest spektakulära var väl att Lill-Babsstod på näsan när hon skulle hämta öl till orkestern.
Det sägs vara svårt att upprepa en succé, vi får hoppas att detta inte stämmer i det här fallet.
Bättre forskningsklimat. Entreprenörskap i skolan. Rimligare skattesystem. Uppmuntran och stöd till nya företag – i stället för regelkrångel. Detta är några av de viktiga frågor som måste drivas för att entreprenörens villkor ska ändras.
Samtidigt kan ovannämnda ses som en programförklaring för den nya Bonnierrelaterade tidskriften Nya Affärer; ett samarbete mellan Privata Affärer och Veckans Affärer.
Till det facila priset av 69:- får vi gott om handfasta tips och konkreta hjälpmedel att användas i vår entreprenörstillvaro. Som läsare kan du även ta del av mentorsprogram, event och nyhetsbrev. Dessutom finns sedan i somras www.nyaaffarer.se. Tidskriften trycktes som första upplaga i 40.000 exemplar och skickades i första hand till Privata Affärers och Veckans Affärers intresserade prenumeranter.
Sponsorer/Partners är mobiloperatören Tre, SEB och UC. Dessa presenteras/används som experter inom några av tidningens fokusområden. Sponsorskapet innebär även exponering som specialister i tidningen och deltagande vid kommande event. Frågan har tagits upp i bl a Dagens Media om detta upplägg kommer att påverka journalistiken som sådan, något som redaktör Mikael Zachrisson förstås bestämt avvisar.
Störst enskilt utrymme i första numret får den minst sagt mångsidige profilen Charlie Söderberg, som bl a i sex kärnfulla företagartips (skapa en ny produkt, sätt upp mål, skapa nätverk, våga bryta mönster, gör det du är bäst på, jobba med attityden) sammanfattar sin syn på ett lyckat entreprenörskap. Låter som ett vinnande koncept!
Under rubrikerna Nyheter, Marknad, Ekonomi, Juridik, Ledarskap finns det mycket smått och gott att läsa, lära och inspireras av i Nya Affärer. I oftast mycket korta, populistiska reportage, gärna i “tipsform” ges mer lättillgänglig inspiration än djuplodande kunskap. Men det hela är aptitligt förpackat och inger definitivt läslust – om än i blädderstil.
Det finns redan en tidskrift med samma målgrupp – Entreprenören.
Musikbranschen som profiterade på tidigare tonårsgenerationer med Elvis och Beatles har uppenbara problem att skapa nya affärsmodeller. Det i en värld där 95% av all nedladdning av musik sker illegalt. Dagens tonåringar ställer sig rent av frågan “Va e en cd fö nåt?”
En annan stockkonservativ del av världen – universiteten, har också börjat anpassa sig. Något som månde fått en och annan professor att sätta sherryn i halsen. MIT – Massachusetts Institute of Technology erbjuder över 2 000 kurser fritt på nätet. Du kan mao bli autodidakt den teoretiska vägen. Du kan dock inte kan få någon officiell examen.
Är detta ett problem? Inte då! Gå bara vidare och köp dig en akademisk titel, med examensbevis och allt. Jag googlade på den exakta frasen “Buy a college degree”. 11 500 träffar! Till det facila priset från ca 100 dollar till 300 dollar. Den övre prisnivån kanske låter lite dyrt, men tänk att få sätta titeln Professor framför ditt namn på brevlådan.
Någon som vill få ett lätt hjärnkirurgiskt ingrepp av Dr. Jakob?
En artikel i SvD – Hör du vad det smakar? – fångade min uppmärksamhet. I en studie som betalats av Unilever fick 48 engelsmän smaka på småkakor, ostkex och riskakor. Försökssituationerna varierade med skiftande ljudmiljö. Godare vid angenämt bakgrundsljud – ja, visst.
Intressant var dock att det också framkom att ljudet påverkade hur enskilda smaker upplevdes. När brus blev oljud upplevdes maten mindre salt och söt. Med lägre ljudnivå blev smakerna tydligare.
Ett sådant här resultat ger självklart nya marknads- och PR-möjligheter; som det innebär att anpassa ljudmattan till önskad smakupplevelse. Artikelförfattaren Mats-Eric Nilsson funderar även över hur dessa rön kan appliceras på alla slamriga skolmatsalar. Skulle maten smaka bättre med annan inredning eller mindre rum? Kanske i klassrummet? Och hur är det med innekrogarnas bullermattor – ger de utrymme för upplevelser på gourmetnivå?
En släng av sleven får Göteborgsbelägna restaurang Familjen. Mats-Eric var nyligen där på besök, men på grund av det höga (o?)ljudet från baren är han osäker på matens kvalitet. Kanske något att betänka!
Och jag minns faktiskt själv ett tillfälle som gör mig benägen att instämma med ovanstående påståenden!
För några år sedan tillbringade jag en helg i Vadstena kloster tillsammans med några väninnor. Vi var ett tjugotal gäster vid måltiderna som avnjöts med en nunna som värdinna vid varje kortsida och under påbjuden tystnad. Det enda som hördes var diskret klassisk musik i bakgrunden, försiktigt slamrande med bestick och mer eller mindre hörbara sväljningar. Faktum är att jag aldrig förr eller senare upplevt smak, doft och konsistens så tydligt!
I sommar blev det ingen lugn semester för min del utan en tre veckors resa som ledare för STS. För andra gången åkte jag till Hastings och jobbade som undervisande ledare i engelska på deras Riding Camp.
Redan förra året märkte jag att det är ganska speciellt att arbeta med språkresor; intensivt och krävande men samtidigt spännande och väldigt givande. Förmågan att lösa problem, samarbeta, leda och hantera konflikter sätts på prov när du hamnar i situationer som du aldrig hade kunnat föreställa dig.
Jag tror att det är nödvändigt att ständigt utveckla språkresan som produkt då den i vår globala värld kan anses som omodern (vi svenskar reser ju en hel del). Det räcker inte med att erbjuda “lektioner” i England, tonåringar kombinerar hellre språk med skidåkning i Whistler, surfning i Australien eller forsränning i Canada.
STS har koll på vad som gäller och jag hoppas att de kommer fortsätta att överraska med nya koncept och resmål.
Rosling finns att se i ett antal inspelade och mycket inspirerande presentationer på ted.com. I dokumentären på SVT kompletteras bilden av den originelle professorn genom inblickar i bakgrund och privatliv.
Vi får se glimtar från hans många år som läkare i Afrika tillsammans med hustrun och barnmorskan Agneta. Och hans uppväxt i Uppsala med pappa kafferostaren och en mamma som led av sjukdomen tbc.
Enligt en pågående kampanj ger bolaget 118 800 svar på alla frågor. Skicka ett SMS med din fråga och du får ett snabbt svar med relevant information. Det funkar bra på tydliga faktafrågor, mindre bra på “nonsensfrågor”. Som man frågar får man svar, kan man säga. Men är det så enkelt?
De senaste dagarna har några “olämpliga” svar publicerats i pressen. Visserligen som svar på knepiga frågor – men dock tvivelaktiga svar. Som t ex Thimmie, som frågade vad han skulle bli när han blir stor och fick ett långt svar som avslutades “ta med sig ett hagelgevär ut i djungeln och så att säga ta ner skylten”. Roligt?
Bolagets policy är att alla alltid ska få svar. Även “svåra” frågor besvaras, men då blir svaren som tagna “ur det blå”. T ex blev svaret på frågan om när en person skulle dö – Snarare än någon kan ana!
Jargongen är onekligen arrogant och det finns många som inte gillar den sortens humor. Det måste också vara svårt med gränsdragningen, det är väl därför det inte har funnits någon sådan. Vad är lämpligt/olämpligt i det enskilda fallet?
VD Markus Öhman, som själv svarar på en hel del frågor verkar tycka att det mesta är kul. Men nu ska man se över sina riktlinjer och frågor av ovanstående typ kommer inte längre att besvaras.
Hur som helst har säkert publiciteten kring 118 800 haussat tjänsten; om än tillfälligt. Ett antal extra frågor har garanterat trillat in. Sedan återstår den gamla vanliga frågan – är all PR god PR?
För några år sedan fick jag turen att jobba på Göta Kanal-båtarna; en av de vackraste arbetsplatserna i Sverige. Söderköping, Bergs slussar, sjön Roxen och Borensberg är bara några av alla sevärdheter längs den 190 km långa handgrävda kanalen. Visst uppskattar även jag 200 år gammal historia men min (och även passagerarnas) uppfattning var att kanalkryssningen behövde moderniseras. Strömma verkar ha tagit till sig av kritiken för i sommar sjösätts Rockbåten.
M/S Wilhelm Tham kommer att förvandlas till en slags turnébuss på vatten där det bjuds på konserter längs kanalen, allt för att attrahera en yngre målgrupp (enligt min uppfattning måste allt under 65 klassas som ungt i det här sammanhanget!). Passagerarna åker alltså tillsammans med artisterna vilket säkerligen blir en oförglömlig upplevelse.
Jag tycker att konceptet känns spännande och helrätt och jag hoppas verkligen att Pernilla Andersson, Uno Svenningson och Tommy Nilsson kan locka både utländska och inhemska turister att gå ombord på denna svenska sommarklassiker. Jag kanske i och för sig hade kallat det för pop, vispop?! Men visst låter rock bättre! Framför allt är det roligt att Strömma vågar göra något nyskapande och annorlunda av en så klassisk upplevelse.
Röda Korset får för tillfället stå syndabock för alla välgörenhetsorganisationer som använder pengarna till annat än till dem som behöver hjälp. Alternativet för mig är organisationen Kiva som arbetar efter principen “hjälp andra hjälpa sig själva”.
Jag hörde talas om Kiva när jag lyssnade på Amy Shuen för någon månad sedan. Jag har inte kunnat släppa tanken på möjligheten att hjälpa på ett sätt som vid en första (och andra) tanke utstrålar betydligt mer trovärdighet än vad Röda Korset för tillfället kan uppbringa.
Via modern teknik möjliggör Kiva för mig att hjälpa genom att låna ut pengar till entreprenörer i utvecklingsländer runt om i världen. ”Tanken är enkel. Tänk dig en kvinna som sitter hemma och syr kläder till försäljning. Hon har inte råd att investera i en symaskin, men skulle kunna tjäna betydligt mer om hon kunde det. Med ett litet mikrolån kan hon plötsligt mångdubbla sin verksamhet och lätt betala tillbaka lånet. Det gäller bara att komma över den första finansiella tröskeln.” (Tack Anna Koblank, DN)
Kivas idé är inte unik, men den är automatiserad och den är global. Jag erbjuds möjlighet att hjälpa, för från 25 dollar och uppåt, väljer jag själv ut låntagaren och kan följa hur det går via sajten. Själv har jag hittills varit med och delfinansierat 2 olika projekt (25 USD i varje projekt). Det jag avstår är den uteblivna sparräntan.
Idén är genialt enkel och engagemanget för organisationen sprids som ringar på vattnet i de sociala medierna (sök exempelvis på Twingly, bloggar.se, knuff.se m fl så får du se). Kiva-sajten är intuitiv och de jobbar bl a med Facebook widgets som gör det enkelt för mig som långivare att följa och sprida budskapet.
Kan du låta bli att pröva?! Vi på Plyhmbloggen kan inte låta bli att utmana: För de 10 första som läser detta inlägg och tar steget att delfinansiera ett (eller flera) Kiva-projekt (minimum är 25 USD) så gör vi likadant. Vill du anta utmaningen gör så här:
1. Delfinansiera minst ett projekt på Kiva á 25 USD
2. Skriv en kommentar till detta inlägg och länka i kommentaren till din profil på Kiva
Om 14 dagar så räknar vi ihop hur många det blivit och gör vår del av utmaningen (förhoppningsvis innebär detta 10 st nya projekt á 25 USD styck för vår del).
På Kivas hemsida kan man enkelt följa hur dessa till synes små lån har hjälpt miljoner människor i fattigare länder att förbättra sin tillvaro. Så här såg det ut igår kväll:
- Totala värdet av alla lån genom Kiva: $141,208,410
- Antal Kiva användare: 721,941
- Antal Kiva användare som har finansierat ett lån: 459,498
- Antal länder som representeras av Kiva långivare: 199
- Antal företagare som har fått ett lån genom: 363,976
- Antal lån som har finansierats genom Kiva: 195,441
- Andel av Kiva lån som har gjorts till kvinnliga företagare: 82.18%
- Aktuell återbetalningstakt 98.16%
- Genomsnittligt lånebelopp: $390.51
- Genomsnittlig total lånesumma per långivare $195.93
- Genomsnittligt antal lån per Kiva långivare: 5.72
Svenska anställda kläcker i snitt en halv idé per år. I Japan är motsvarande siffra 20 och vid en generell internationell jämförelse ligger vi riktigt illa till. Orsaken? Dåligt ledarskap, bl a att chefer inte tror på de anställdas kapacitet och att de vill “komma på” alla lösningar själva.
Om detta tragiska tillstånd kan man läsa i en nyligen publicerad bok av Louise Östberg , som handlar om de små idéernas betydelse för företags framgång och som bygger på intervjuer med representanter för 50 företag i Sverige och 300 internationellt.
Författaren påpekar att Sverige redan på 40-talet var först med att lagstadga om hur man ska hantera medarbetarnas idéer. Med korta beslutsvägar och platta organisationer borde det finnas förutsättningar för en god hantering, men tyvärr lyssnar inte dagens chefer tillräckligt på medarbetarnas förslag till förbättringar och utveckling av verksamheten.
Det är nämligen de “små” organisationsspecifika idéerna, som är speciellt värdefulla för utvecklingen av företagets verksamhet. Stora idéer kräver mer resurser och är också svårare att genomföra.
Bästa sättet att mobilisera anställda är att se, lyssna på och sedan genomföra idéerna snabbt. Detta har bl a rederiet Stena Line tagit fasta på. Sedan tre år tar man här strukturerat hand om sina anställdas idéer. Idéflödet från personalen är så kraftigt att man skapat en egen avdelning för att hantera alla idéer. Man uppskattar att ca 20 procent av inkommande förslag går att använda. Hos Stena Line blir man dessutom riktligt belönad, ja upp till 10.000 kr kan en bra idé inbringa.
Mer om ovanstående finns att läsa i Dagens Industri från mån 24 maj. (papperstidningen)
Boken som nämns ovan heter “Små idéer och stora resultat” av Louise Östberg och finns på SIS Förlag. Se även intressant inlägg om idéer och kreativt tänkande på Företagande.se
Och varför inte tanka lite inspiration från tänkolog PA Ståhlbergs nya bok Tänk det Otänkta!
I lördags var det premiär för Göteborgshjulet. Före detta kommunfullmäktiges ordförande Göran Johansson,Lisebergs vd Mats Wedin och ett brudpar var några av de första att få sätta snurr på tillvaron. Och givetvis gjorde utsikten i kombination med det soliga vädret succé.
Som jag skrivit tidigare här på bloggen kan jag inte låta bli att vara något skeptisk till Göteborgshjulet som turistattraktion, det framstår som en billig lösning och något gammaldags; trenden skapades ju i samband med millenniumskiftet. Jag hade hellre sett att Göteborg kom med något spännande och nyskapande. Dessutom är jag förundrad över hur hjulet överhuvudtaget har fått lov att placeras vid hamnen med Barken Viking och Göteborgsoperan som närmsta grannar. Blickar man ner mot hamnen från Kungsportsplatsen känns det som om något står i vägen och skymmer utsikten.
Varumärkesmässigt undrar jag om det är ett smart drag för Göteborg? Ska hjulet verkligen vara med och sätta sin prägel på hela staden? I Stockholm byggs det futurologiska kontorsbyggnader, i Göteborg byggs det tivoliarkitektur. Vad vill vi egentligen skapa för associationer till Göteborg som stad? Pär Gustafsson sätter verkligen huvudet på spiken:
-Vilka är visionerna för framtiden? Är det ett nytt idrotts-VM, en superkänd artist som gästar Ullevi, eller en ny attraktion på Liseberg som väntar och ska bli det där extra guldkornet i vardagen. Ibland känns det nästan som Johanssons politik medvetet har gått ut på att använda evenemangen för att blända omgivningens rop på något annat och media har snällt följt efter. För hjulet symboliserar bristen på visioner och gamla idéer som ständigt återkommer. Samtalet om vår stad förtjänar och borde handla om något annat och om något nytt.
Göteborg har en förmåga att hela tiden skapa någon slags ytlig image. Evenemangen har visuellt fått ett oproportionerligt uttryck när jag istället hade föredragit att se symboler som kan visa på en annan ekonomisk kraft. Jag vill att Göteborg ska vara en intressant och spännande stad snarare än en kringresande cirkus.
Fast med Lisberg som största lockbete är svaret på frågan ovan egentligen ganska givet. Göteborg ska uppfattas som en gästvänlig stad där det är lätt för turister att trivas. Jag slår vad om att Göteborgshjulet kommer att gå på högvarv hela sommaren, för lite utsikt är väl aldrig fel?
I fredags ägde världens första Sharea rum på Världskulturmuseet i Göteborg. Drygt 160 personer med olika bakgrund och erfarenhet hade samlats för att under några intensiva timmar lyssna och lyssnas på. David Stiernholm och Navid Modiri är initiativtagare till detta forum att mötas – oavsett generation, intresse och yrke.
Själv hade jag laddat och tänkte utbyta idéer om traditionell PR kontra sociala medier. Något som mina dagar fylls av genom kontakterna med kunder från flera olika branscher.Tyvärr blev jag sjuk, men lyckades hitta en superersättare i sista stund.
Här följer tänkolog PA Ståhlbergs upplevelse av Sharea:
……………………………………………………………………………………………………………………
Det fick bli en improviserad “Pang på rödbetan kreativitet” -show på 15 minuter. Vilken slump att jag kom dit. Och vilken tur! Här fanns det verkligen energi som man kunde ta på. Fantastiskt ordnat och logistikfixat av David Stiernholm och Navid Modiri.
Du kunde inte gå många steg innan du pratade med någon och utvecklade idéer tillsammans. Du kunde även krypa in i idétältet om du ville! Själv så fastnade jag för skjortor med “rättvise tänkande” (alltså inte själva skjortan!!) som Fair Tailor visade. Här kunde du snabbt få dina mått tagna och en “rättvise skjorta” special sydd och hemskickad till dig.
Grundtanken med Sharea är att du skall dela med dig av något, och så får du på köpet en massa nya insikter, kunskaper m m med dig hem i ryggsäcken. Funkade utmärkt. Nästa gång behöver inte Birgitta bli sjuk. Jag kommer att vara anmäld i god tid.
……………………………………………………………………………………………………………………. Lyssna även på minnesatleten Idriz “Minnet” Zogaj – ännu en intressant Sharea-deltagare!
Och så var Pia Wahlqvist från Stadsteatern där, liksom Eva Dogan och Tomas Löwstedt från Dynamic Urge.
Se info om Sharea på Facebook och artikel i GP. Eller lyssna på P4!
När jag bodde i London var jag helt fascinerad av deras enorma supermarkets, utbudet var så otroligt stort jämfört med vårt svenska sortiment. Produkter från världens alla hörn och det senaste inom förpackningsdesign trängdes på hyllorna. I veckan läste jag att den brittiska dagligvarukedjan Sainsburys senaste nyhet är att sälja mjölk i plastpåsar för att minska mängden förpackningar. Den nya mjölkpåsen har tydligen skapat hysteri bland de brittiska konsumenterna och det säljs över 110 000 varje vecka. Påsen placeras i en återvinningsbar Jugit (en kanna som delas ut gratis), som är försedd med en tagg som slår hål i påsen och gör att mjölken kan hällas upp utan att man spiller. En riktigt smart produktutveckling av mjölkförpackningen, dock ganska ful och oglamorös. Lite som motsatsen till Nespressos lyxiga paketering tänker jag.
Jag har känt mig lurad sedan första gången jag blev bjuden på Nespressos “gourmetkaffe”. Visst, jag erkänner, jag älskar deras marknadsföring och hur deras produkter presenteras i färgglada och stilrena Nespresso Boutiques. Jag vill köpa guldkapslarna, Tanzarú och den supersnygga kaffemaskinen Le Cube. Men hela Nespressos koncept måste ju vara motsatsen till den där miljövänliga mjölkpåsen. Alla dessa kaffekapslar av metall, hur sorterar man dem? Skär upp och försöker pilla ut kaffesumpen? Tveksamt. Dessutom binder jag ju upp mig vid enbart en kaffeleverantör (smart tänkt av Nespresso i och för sig) och har inget annat val än att fortsätta som trogen kaffekapselkund. Konceptet känns modernt men ändå inte. Idag blir efterfrågan på miljövänliga produkter bara större och större, att konsumera fem kaffekapslar om dagen känns fullständigt ohållbart.
Med den stilige George Clooney som Nespressos talesperson är det i och för sig inte konstigt att det exklusiva kaffet syns flitigt på hotell, barer och hemma i våra kök. För mig känns det dock oäkta, precis som marknadsföringen; helt enkelt skitsnygg men med ett oärligt innehåll. Jag dricker hellre kaffe med mjölk från plastpåsar.
Det är en utmaning att skapa ett nytt mindset, kanske framförallt i större organisationer, när förutsättningarna för att skapa framgångsrika affärer förändras. Många företagsledare där ute funderar fortfarande över om webben som den är idag har förändrat spelplanen för företagande och entreprenörskap. Och hur man i så fall ska angripa fakta. För andra skapar de nya förutsättningarna möjligheter som tidigare inte fanns.
På initiativ av Champs (Chalmers Advanced Management Programs) höll professor Amy Shuen häromdagen ett seminarie för en liten, intim grupp som representerade många av de större svenska bolagen.
Föreläsningen handlade om webbens påverkan på affärsmodeller såsom vi en gång lärt oss dem. Det var mycket spännande att höra hur professor Shuen kompletterade gamla affärsmodeller med Web 2.0 – ROI à la 2010. Hon visade ett antal goda förebilder där de klassiska, initialt tunga, resurskrävande affärsmodellerna satts ur spel genom att utnyttja möjligheterna att samverka med kunder och existerande tjänster.
Ett riktigt bra exempel är Threadless. ”… Threadless är en social nätverkssajt där formgivare tävlar med sina t-shirttryck, kunderna röstar fram de bästa – och Threadless producerar och säljer favoriterna. Formgivaren får betalt för sitt arbete, och folk får köpa t-shirts som de själva varit med och röstat fram. Det hela är genialt enkelt. Och involverar konsumenterna i produktutvecklingen på ett sätt som går stick i stäv med hela massproduktionens filosofi. Men framför allt finns det en galet smittsam glädje i varumärket Threadless. Det måste upplevas! I augusti 2007 öppnade Threadless sin första butik i centrala Chicago. Varje fredag presenteras nya t-shirts. Varje vecka skapar de dessutom underhållande inslag på Threadless Tee-V.” (kursiv text är saxad av Mattias Åkerbloms blog Please Copy Me). Läs även om Threadless på Wikipedia.
Med Threadless visade Amy Shuen hur tid till marknad kan minska från 3 år till 3 veckor med minimala kostnader. Det tål att fundera en stund över hur Threadless skapar affär genom att etablera samverkan med kundernas önskemål och kunskap som bas. På så vis minimerar de risk, marknadsföring, design, r&d m m. Deras designers är runt 150 000 fans av olika kaliber som skickar in bidrag. Alla hoppas vinna genom att bli utvalda i någon av de veckovisa tävlingarna. Vinnande designer stärker sitt personliga varumärke, får feedback på sin design (=gratis fokusgrupper!) och utöver äran ett förstapris om 2 500 dollar. Fascinerande!
Andra intressanta exempel från dagen är hur Goldcorp/US Gold den gamla, klassiska guldgruvan använde webben. Till en investeringskostnad om en miljon dollar gick man från konkursmässig till en guldgruva värd många miljarder dollar – missa inte You Tube klippet här!
Jag kan inte låta bli att nämna några andra spännande exempel:
- Visste du att Linkedin:s intäkter genereras av 5% av det totala antalet användare?
- Hängde du med år 2008, två veckor före presidentvalet i USA: Obama lanserade en (av flera) iPhoneapp som organiserade användarens telefonbok efter de stater där stödet för Obama var svagare. Första dagen laddades 5 000 appar hem där användaren uppmanades ringa sina vänner i dessa stater och försöka påverka deras val. När Obama slutligen vann valet hade 500 000 nedladdningar och ett antal miljoner telefonsamtal hjälpt honom till segern.
Med dessa och många andra exempel är jag säker på att Amy Shuen och hennes bok “Web 2.0 – a strategy guide” kan vara ett värdefullt bidrag till dem som behöver en puff i rätt riktning att se över möjligheterna. Att skapa lust att utforska hur webben kan få målgrupper att bidra till affären genom att skapa win-win situationer.
Jag fick med en signerad bok hem och ska nu läsa på.
Någon som läst boken? Vad tyckte du?
PS/ Ett av Amys exempel på webbens påverkan på en affär var när hennes egen bok fick goda recensioner i en populär blogg och på en timme gick från plats 2000 till 200 på Amazon:s http://www.amazon.com/ bästsäljarlista. ´Här finns boken “Web 2.0: A Stategy Guide” av Amy Shuen./ DS
Per Lange Show på Storan i Göteborg igår var en upplevelse som satte spår. Per, som är en föreläsare/inspiratör med stor talang även för storytelling och stand up comedy bjöd generöst publiken på såväl imponerande kunskap som personliga upplevelser och misstag.
Själv har Per en gedigen erfarenhet som säljare och vi fick många handfasta råd applicerade just på säljyrket och framgångsrik försäljning: ta actions, kundnytta, mental inställning, avslutsteknik, kundpsykologi, retorik och mental träning. De flesta av Pers tips har full bäring i allt yrkesliv, alltså även om man inte har “sälj” som uttalad uppgift. Så också i privatalivet – det visade Per genom att berätta om “en av Hemköp betald taxileverans av två liter fil en het sommar i Danderyd”.
Ett annat gott råd från Per är att man ska ta sitt jobb – vilket det än är – på fullt allvar. Detta innebär förutom en passionerad inställning att du skaffar dig ordentlig “bildning” inom ditt yrke. Per har själv läst all tillgänglig litteratur relaterad till sitt område och till oss rekommenderade han specifikt två böcker: Think and grow rich av Napoleon Hill (om betydelsen av mindset som framgångsfaktor) och Cashflow Quadrant av Robert Kiyosaki (om mål och privat ekonomi – vi tjänar pengar som proffs, men gör av med dom som idioter). Se även Pers intervju med Robert Kiyosaki.
Per betonade också att en viktig del av den personliga framgången innebär att hjälpa andra människor, bl a genom mentorskap, men även engagemang i form av välgörenhet. Hans besök hos servicecentret Midnight Mission, mitt i Skid Row; Los Angeles ruggiga hemvist för hemlösa har inneburit livsavgörande aha-upplevelser. Säkert var det många med mig som kände lusten att engagera sig, något som ger nya värden och kan innebära oanade konsekvenser.
Under årens lopp har jag gått på en hel del seminarier och ibland blivit verkligen heltänd, något som dock snabbt runnit av och så har jag kommit tillbaka i gamla hjulspår. Men efter gårdagen känner jag verkligen kraft och lust att göra en förändring. Ja, jag har faktiskt redan tagit första steget. För visst är det så att allt är möjligt – det finns inga gränser!
Ibland kan det förväntade bli det oväntade. Som när jag gick på ett lunchseminarium i onsdags i ADA:s och Business & Design Labs regi. Själva seminariet genomfördes i HDK:s aula, Högskolan för Konst och Design.
Publiken bestod till stora delar av olika formgivare, från grafisk design till produktdesigners, alla ivriga att lyssna till engelsmannen, Chris Downs från Livework i London, som skulle prata om design. Det som gjorde det extra spännande var att det var inom ett nytt område – Service Design.
Och det var spännande. Livework har utarbetat en metodik i att utveckla tjänstekoncept, oftast befintliga men också innovativa och nydanande. Affärsutveckling rätt och slätt.
Nu infann sig också insikten i språkförbistring. Ordet design är positivt laddat för oss svenskar. Söker jag synonymer i MS Word blir det formgivning, form, utformning, mönster eller gestaltning. Associationerna söker sig till sköna ting, behagliga att se på, känna på och kanske använda. Jag förmodar att det var i denna kontext som Chris satt just på HDK. Samtidigt som hans association till design helt visst var bredare. MS Word föreslår som synonymer bland annat plan, aim, mean , devise, drawing eller blue print. Känslan av rationell ingenjörskonst infinner sig.
Vad gör då Livework? Chris nämnde som exempel utvecklingen av konceptet Streetcar, ett nytt sätt att ha tillgång till bil utan att äga någon. Man betalar endast när man kör en bil som förbokas via nätet. Bilen öppnas med hjälp av ett smart card. Du kör så länge du vill. Du kan ha bilen från en halvtimme upp till ett halvår, principen Pay-as-you-go gäller.
Erfarenheterna visar att människor som sålt sin bil och istället löst sitt bilbehov på detta sätt har dramatiskt minskat sina årliga utgifter på bilkörande. Konceptet finns ännu inte i Sverige. Med andra ord ett lysande affärstillfälle (eng. business opportunity) för en driftig entreprenör.
Jag har två VIP-biljetter till THE LANGE SHOW – framgångsrik försäljning – med Per Lange, som jag inte kan använda. Vill du gå?
Tid: 20 april 2010 kl 14 – 18
Plats: Storan i Göteborg
Vad ska du göra? Jo, det är enkelt. Skriv en kort motivering till varför just du ska få de två VIP-biljetterna till The Lange Show! Skicka till blog@plyhm.se alt lägg som en kommentar under detta inlägg.
Vi vill ha ditt svar senast söndag 4 april och tillkännager vinnaren onsdag 7 april.
Alla kan bli framgångsrika säljare. Det handlar bara om struktur och mental träning + insikten om att det faktiskt handlar om att hjälpa andra. Det blir en fantastisk resa som handlar om dig och din utveckling. Med energi, intensitet, humor och överraskningar berättar Per Lange om sju steg till mer framgångsrik försäljning.
Som framgått i media “vann” Google i veckan mot bl a Louis Vuitton i Unionsdomstolen. I dom den 23 mars 2010 klargjordes att Google inte gör varumärkesintrång genom att sälja sökord – även om dessa sökord avser varumärken som tillhör någon annan än annonsören (t ex butiker som säljer Louis Vuitton-plagiat och som vill synas när internetanvändare söker på detta kännetecken). Söktjänsten kallas för AdWords och innebär att annonsören får en reklamlänk till sin webbplats, placerad under rubriken “sponsrade länkar”.
Domen är både rättsligt och kommersiellt intressant och som oftast är Unionsdomstolens utgångspunkter marknadsekonomiska; bl a att skapa förutsättningar för konkurrens och alternativ för konsumenten.
Domstolens principiella ställningstagande är att Google som söktjänstleverantör endast gör det möjligt att använda varumärket som sökord utan att själv använda kännetecknet. Samma synsätt gäller även om sökordsfunktionen gör det möjligt att kombinera sökordet med ord som “imitation eller “kopia”. Enligt domstolens uppfattning är det annonsören som använder kännetecknet och kan göra sig skyldig till varumärkesintrång beroende på hur annonsen presenteras – exempelvis om internetanvändaren vilseleds tro att annonsörens varor har något kommersiellt samband med varumärkeshavarens.
Kommersiellt intressant är att domstolen förefaller acceptera sökordsanvändning om annonsören inte skapar något vilseledande utan endast presenterar sina produkter som ett alternativ till varumärkeshavarens. Domstolen refererar i detta sammanhang till att det är tillåtet för annonsör att använda annans varumärke i jämförande reklam.
Domen är naturligtvis en lättnad för Google, som nu i stort kan fortsätta sin lönsamma affärsidé att sälja sökord till företag utan någon egentlig bakomliggande kontroll av om annonsörerna äger rätt till de varumärken som används. Men detta är kanske inte det som är mest intressant. Domen tydliggör två viktiga saker.
- För det första så bör domen utgöra en tankeställare för rättighetsinnehavare, att i allt högre utsträckning löpande hålla ordentlig koll på Google och andra sökmotorer för att identifiera om konkurrenter försöker “muta in sig” i träffbilden.
- För det andra står det nu definitivt klart att den som använder någon annans varumärke som sökord för egen annons, löper en uppenbar risk att bli stämd av rättighetsinnehavaren. Detta gäller som vi förklarat även om kännetecknet inte används i själva annonsen, utan “bara” som sökord . Avgörande blir hur den hypotetiska genomsittskonsumenten uppfattar annonsen och eventuell koppling till varumärkeshavaren En annons med texten – Köp möbler hos det “Blågula möbelvaruhuset” under sökordet IKEA skulle nog vara tveksamt medan det neutrala alternativet “köp möbler hos MIO” antagligen är OK.
Mot bakgrund av Internets ökande betydelse som marknadsplats kan vikten av att skydda sina ensamrätter i denna miljö inte nog understrykas. Om man vid sina kontroller upptäcker ett intrång kan man först pröva att klaga till Google. Men eftersom detta är tämligen lätt att “komma runt” (t ex genom att skapa en ny profil/annons), är alternativet att vidta rättsliga åtgärder. Det skulle därför inte förvåna om vi inom kort kan “se fram emot” en ström av kommande nationella tvister där varumärkesinnehavare hävdar att annonsörer gör intrång.
Kanske kan man likna situationen med nöjesindustrins kamp mot fildelning. Där har ansträngningarna att få bredbandsleverantörerna (jfr Google) att begränsa trafiken huvudsakligen misslyckats. Industrin har i stället varit tvungna att leta sig ned i kedjan mot t ex Pirate Bay (PDF) eller enskilda fildelare; i det här fallet annonsörerna.
Det blir intressant att följa utvecklingen och se vilka annonsörer som vågar fortsätta att chansa genom att via Google AdWords och andra liknande tjänster fortsätta köpa på sig konkurrenters sökord. Den rättighetsinnehavare som vidtar rättsliga åtgärder mot detta beteende kommer att ha god hjälp av Unionsdomstolens dom i arbetet att övertyga tingsrätten om intrånget.
Jag har två VIP-biljetter till THE LANGE SHOW – framgångsrik försäljning – medPer Lange, som jag inte kan använda. Vill du gå?
Tid: 20 april 2010 kl 14 – 18 Plats: Storan i Göteborg
Vad ska du göra? Jo, det är enkelt. Skriv en kort motivering till varför just du ska få de två VIP-biljetterna till The Lange Show! Skicka till blog@plyhm.se alt lägg som en kommentar under detta inlägg.
Vi vill ha ditt svar senast söndag 4 april och tillkännager vinnaren onsdag 7 april.
Alla kan bli framgångsrika säljare. Det handlar bara om struktur och mental träning + insikten om att det faktiskt handlar om att hjälpa andra. Det blir en fantastisk resa som handlar om dig och din utveckling. Med energi, intensitet, humor och överraskningar berättar Per Lange om sju steg till mer framgångsrik försäljning.
Tre fjärdedelar av våra vardagliga känslor påverkas av vårt luktsinne. Noggrant utvalda dofter kan framkalla starka, positiva band till ditt varumärke. Och öka köpsuget förstås. Att använda doft som påtryckningsmedel är frestande, men det är inte helt okomplicerat.
Singapore Airlines är en föregångare inom sinnesmarknadsföring och man förstärker t ex sitt varumärke med doft ända sedan 90-talet. Den numera patenterade doften Stefan Florida Waters, som består av lotusblommor och bambu bärs/sprids av flygvärdinnorna, de varma handdukarna och som puffar i kabinen under resan.
Hotellkedjan Westin Hotels använder bl a doften av fresia som varumärkeshöjare. Dessutom kan man köpa – eller rättare sagt beställa för väntelistan är lång – doften med sig hem i form av doftljus och potpurri (torkade växtdelar).
Användning av nybilsdoft hos bilbranschen är en välkänd och viktig företeelse. Att glömma detta höll på att stå Rolls Royce dyrt. Man bytte till material, som visserligen medförde förbättringar, men som samtidigt saknade den karakteristiska doften. Varumärket och därmed försäljningen återställdes med tillsats av en ordentlig dos traditionell Rolls Royce-doft.
1991 kom den första registreringen av en doft i USA. Den gällde ett stickgarn, som hade en doft av oleander, men det är tunnsått med registrerade dofter sedan dess. Inom EU är det ännu svårare att få registreringar av dofter eftersom det saknas ett system för klassificering. Ett doftvarumärke måste tydligt kunna beskrivas för att registreras och enbart doftprover godkänns inte. Ett företag i Holland har dock lyckats registrera doften av nyklippt gräs för tennisbollar!
Jag undrar hur det blir när frustrerade “kreatörer” i avsaknad av nya revolutionerande uttryckssätt sätter näsan i fokus. I vår överlastade och manipulerade tillvaro ska vi nog vara tacksamma så länge vi får “andas fritt”. Men visst är det intressanta – och lukrativa – möjligheter som återstår att utforska!
HM, ICA, Kicks, Åhléns, NK… Överallt erbjuds man som kund ett medlemskort. Jag tackar nästan alltid nej. Jag tycker inte om att ha en massa kort i min plånbok. Det känns bara omodernt. Tur att min frisör har insett detta och infört ett digitalt kundkort.
Frisörsalongen ENVY i Göteborg har koll på det senaste inom både hår och teknik. Tillsammans med företaget Zatero har de tagit fram ett mobilt kundkort där alla erbjudanden sker via sms. De flesta är ju trogna sin frisör så någon typ av medlemsförmån känns helt rätt när det handlar om att bygga kundrelationer inom skönhetsbranschen.
-Vi har märkt att de vanliga plastkorten hade en tendens att försvinna eller vara kvar hemma vid besöket här, och då har kunden inte kunnat tillgodogöra sig sina rabatter eller erbjudanden säger ENVY’s ägarinna Jeanette Radal.
Men varför är det då så få företag som använder sig av en mobil lösning? Anses det fysiska innehavet av kortet så pass viktigt att det är därför företagen behåller det? Tror NK att jag som kund känner mig privilegierad genom att ha deras medlemskort i plånboken?! Ett mobilt medlemskort känns ju så mycket enklare och modernare.
Häromdagen damp det ner i mailboxen. Ett sprillans färskt nyhetsbrev från Göran Adlén. Alltid lika spännande och kul att läsa. Göran är trendanalytiker, författare och föreläsare. Jag har hört honom tala om trender i snart tio år - entusiastiskt, humoristiskt, inspirerande och initierat.
I det senaste nyhetsbrevet finns det en reflektion under rubriken “Stoppa Jantelagskretsloppet!”. Om att de sociala medierna faktiskt håller på att hjälpa oss att bli vänligare – trots många coachers budskap att vi snålar med beröm. Här finns också en rekommendation att förflytta det goda från nätet ut i verkliga livet – prova en dag att ge fem personer i din omgivning en genuin komplimang! Och se vad som händer!
För tredje säsongen kan man nu även se Göran in action på TrendTV. Senast handlade det om överraskningsekonomin, den lustfyllda ekologin, facebookmorsorna och altruistiska agenter.
Precis som Göran gillar jag citat – här följer ett urval ur hans böcker:
Fördelen med att vara klok är att man kan spela dum. Motsatsen är mycket svårare. (Kurt Tucholsky)
Alla människor är vanliga människor, de ovanliga är de som vet det. (G.K. Chesterton)
Min mamma brukade alltid säga, gör som ankan: var lugn på ytan och paddla utav bara helvete därunder. (Michael Caine)
Optimisten har lika ofta fel som pessimisten, men mycket roligare. (Okänd)
När jätat sejer til, då får huvet seja vad de vil. (Pelle 6 år)
Den som är herre över sina passioner är slav under sitt förnuft. (Cyril Conolly)
Jag tänker inte på allt elände som varit, utan på allt det underbara som ska komma. (Anne Frank)
Taxichauffören springer runt bilen, öppnar dörren, viker in min kappa och stänger dörren försiktigt. Väl på plats i förarsätet säger han: Jag kommer från Taxi Göteborg och jag heter Jan.
Va, har han gått charmkurs, eller? Tyvärr är vi nog många som reagerar så på den faktiskt enkla artigheten.
Service och personligt bemötande borde vara självklart i alla serviceyrken, ja vid alla kundkontakter. Men hur ofta är det så? Det borde vara naturligt och behöver absolut inte vara så märkvärdigt. Resultatet är ändå alltid förvånande positivt.
Nöjdheten är ju dessutom dubbel. Det ger tillfredsställelse och arbetsglädje att vara tillmötesgående och “extra trevlig” i jobbet. Och som arbetsgivare kan man inte heller nog uppskatta anställda som lever sitt jobb med passion. Tala om varumärkesbyggande!
För några år sedan jobbade jag med PR för Taxi Göteborg. Då gjordes en omprofilering/komplettering av profilen med hjälp av ”gubben” (en dekal som klistrades på sidorna av bilen). I samband med detta genomfördes även en “charmkurs”. Alla taxichaufförerna instruerades att öppna dörren för kunden och allmänt vara extra tillmötesgående och lyhörda för kundens önskemål. Tyvärr ebbade effekten ut ganska snabbt. Visst är bolagets chaufförer numera korrekta, men sällan mer än så. Det krävs nog en långvarig repetitiv implementering innan ett beteende förhoppningsvis blir en naturlig del av företagskulturen. Om det inte är en läggningsfråga som hos Jan, förstås!
……………………………………………………………………………………………………….
Ragnar Fagerberg, då över 90 år var förebild för gubben och “Originalet från 1922″. Det år då taxirörelsen startade i Göteborg. Omprofileringen med gubben gjordes för att särskilja från friåkare som kopierade Taxi Göteborgs bilar och därmed gjorde sig skyldiga till varumärkesintrång.
……………………………………………………………………………………………………… Bättre kundvård behöver inte kosta – 5 bra tips! på IDG.se
Här kan man läsa om kundvård och att bygga långa kundrelationer; eller om Extern och intern kundvård.
Dagligen och stundligen poppar det upp idéer. Som aldrig förverkligas. För det finns ingen beredskap att ta hand om idéerna i företaget eller organisationen.
“Förr i tiden” fanns det en fysisk uppsamlingsplats för medarbetares idéer och förslag till förändringar – den s k Förslagslådan. Simpelt kanske, men det hände dessutom att idéerna utvärderades och gav upphov till viktiga förändringar i organisationen eller förbättringar i produktionen.
Numera finns sällan utrymme eller ens intresse att ta hand om medarbetarnas kreativitet. Ja, idéer kan t o m vara ovälkomna, särskilt om de kommer från “fel” personer.
Trots att de flesta företag idag är processtrimmade till det yttersta saknas ofta – speciellt i mindre och medelstora företag – en process för att ta hand om innovationerna.
Dataföreningen Kompetens Sverige har i samarbete med konsultbolaget IRM tagit fram en utbildning för att råda bot på detta. Här kan man lära sig hur man “fångar upp nya idéer, utvärderar nytta och potential, möjlig lönsamhet – och sedan driver realiseringen av potentialen hela vägen ut på marknaden, inklusive värdehemtagningen”. Du får inspiration och ett ramverk med dig hem. Värt att prova!?
Frukostmöte (gratis) arrangeras 23 april i Stockholm Tredagarskurs arrangeras 24-26 maj i Stockholm.
Visst är det väl skönt att hitta något du behöver, precis när du behöver det? Det kan vara noteringarna från det förra projektmötet eller instruktionen för hur du loggar in och gör en körning i det där systemet du använder alltför sällan. Eller, det kanske är den där urklippta artikeln som var så inspirerande när du först läste den för ett par år sedan och som det skulle vara perfekt att citera från i det du skriver just nu.Vad vi än arbetar med, har vi en kategori material som vi vet att vi kommer att behöva någon gång, men inte när.
När vi väl behöver det, vill vi hitta det utan ansträngning. Vi vill slippa lägga värdefull tid på att leta efter det och vi vill slippa göra om det vi gjort tidigare, bara för att vi inte hittar det nu.
Rör det sig om digitala filer, har vi många hjälpmedel i form av indexeringstjänster som Spotlight, Launchy, Quicksilver etc, men vad gör vi med alla papper?
Nio av tio kontor jag besöker om dagarna har ännu inte lyckats genomföra projekt “Det papperslösa kontoret” och jag är faktiskt rätt övertygad om att vi under överskådlig tid kommer att vilja hantera papper även i fortsättningen, trots iPad, tablet PC och annat.
Ja, vad gör vi med pappersdokumenten vi vill spara om vi nu inte tycker att det funkar så bra att lägga allt i olika högar runt om på kontoret?
Låt oss se hur proffsen gör. Vilka är riktigt skickliga på att lagra stora mängder fysisk information så att den är lätt att hitta oavsett när man letar?
Biblioteken.
Det är ändå en hel del böcker som lagras i ett genomsnittligt bibliotek och så här kommer det sig att de är lätta att hitta:
*Biblioteken har bestämt sig för ett huvudsakligt format – inbundna böcker i hyllor.
*De har delat upp den stora mängden böcker i underkategorier – Hce, Hcg o s v, du vet.
*Inom kategorierna sorterar de i bokstavsordning.
*De är konsekventa med vilket begrepp de sorterar efter – författarens efternamn.
*Böckerna står med ryggarna utåt i rader, så det är lätt att få en översikt genom att skumma med blicken över hyllorna.
Vad betyder det då för oss, om vi skulle översätta bibliotekens goda erfarenheter till vår vardag på kontoret?
Som jag ser det, det här:
1) Bestäm dig för ett eller åtminstone få format eller platser. Du har t ex att välja mellan pärmar, hängmappar, högar, plastfickor (i högar), brevkorgar, tidskriftsamlare, bärkassar, kartonger. Välj bara hängmappar eller bara pärmar, förslagsvis. (Jag har faktiskt sett exempel på någon som bara valt brevkorgar, men det skulle inte jag välja.)
2) Om du tycker att det behövs, skapa underkategorier så du får ett par hängmappsystem, t ex ett för externt material och ett för internt material.
3) Bestäm dig för vilket begrepp du ska sortera efter, snarare än att sortera efter olika för olika dokumenttyper. Ska det vara kund-/leverantörföretagets namn, projektets namn, ärendenummer?
4) Sortera i alfabetisk eller numerisk ordning, så du har lätt att hitta det material du söker, närhelst du söker det.
5) Väljer du ett hängmappsystem som din lagringsplats får du lätt översikt över hela ditt “bibliotek”, genom att du kan skumma igenom alla flikar på samma sätt som du kan skumma igenom bokryggarna i bokhyllan.
Om du skapar ditt eget fysiska bibliotek genom att minska antalet olika ställen som du lagrar papper du behöver någon gång, kommer du slippa lägga onödig tid på att leta efter det du behöver. Du kommer också att bli mindre distraherad av allt som annars ligger framme, eftersom du snabbt kan lagra undan det du får i din hand, då det numera är självklart för dig var du ska lagra det (och ändå kunna känna dig trygg med att du hittar det när du vill).
När du inte tvekar på vart materialet ska, lägger du det inte längre i högar.
P S Vet du att Kungliga Bibliotekets samlingar omfattar 100 hyllkilometer material? Ändå kan de hitta det de behöver. Konsekvens och systematik är orden.
San Francisco håller den årliga konferensen (2 – 5 mars) inom säkerhet RSA Conference . Temat på årets tillställning är Rosettastenen, som länge har hållit forskare upptagna med att försöka dechiffrera hieroglyferna. Som ni säkert förstår är de flesta på konferensen kryptologer och jag sitter faktiskt och dikterar detta inlägg i “the belly of the beast” Crypto Commons.
Jag är inte här som krypteringsexpert utan i egenskap av grundare och VD för mjukvaruföretaget Behaviosec. Vi var här 2009 invalda som ett av världens mest innovativa säkerhetsföretag och ska nu givetvis följa upp detta. Tyvärr vann vi inte då men efter att ha visat produkten och vår fantastiska pitch var vi ändå en publikfavorit.
I årets Innovation Sandbox var det otroligt många Cloud/Virtualiseringsföretag som stod på scenen. Jag tyckte givetvis att ett beteendebaserat företag skulle vinna och la min röst på Silver tail systems. De har en smart lösning som kollar på beteendet då man genomför en banktransaktion. Därmed kan de upptäcka om någon kapat ditt användarnamn och gör saker du vanligtvis inte gör eller helt enkelt om en bedragare gör saker samtidigt som du tror att du bankar på som vanligt.
Förra året var 2 av 10 företag från Sverige (vi på BehavioSec och Yubico). I år var 4 av 10 företag var från Israel, som är det ledande landet inom säkerhet vilket inte är så konstigt kanske.
Apropå Israel så har vi just avslutat ett möte med ett företags division i Israel, tänkte inte avslöja för mycket men företagsnamnet finns redan med i första stycket (knäck det chiffret!).
Generellt är fokus här så otroligt mycket på Cloud-lösningar dvs att man varifrån som helst (helst mobilen) kan koppla upp sig och hämta information från en centraliserad struktur. Frågetecknet kring molntjänster är säkerheten – vem är egentligen ansvarig för all data? Om någon kommer åt din sjukvårdsjournal genom Google Health är det då Googles fel eller kommer de helt enkelt skylla på dig som slarvat med säkerheten.
Problemet är att man vill ha både anonymitet och ansvarsskyldighet i samma paket. Därför lanserar Microsoft ett ganska spännande projekt med smarta kort som låter användaren själv ge åtkomst till viss personlig information. Ett avancerat e-identitets projekt genomförs i Tyskland där man skapar ett kort som gör att man själv kan välja vem som ska få tillgång till identiteten på Internet.
Det verkar som att molnen börjar skingras både utanför och innanför de trygga murarna på en säkerhetskonferens. Själva ska vi ut och flyga bland molnen genom att visa vår nya lösning som gör att vi kan säkerställa att bara du kan ha tillgång till Internettjänster som bank, spel, och studier genom hur du beter dig.
Foton: Flickr och Olov Renberg
Inlagt av Gästbloggare Olov Renberg, VD Behaviosec
My Mission, Sveriges största affärsidétävling inom upplevelseindustrin arrangeras nu för fjärde gången. Tävlingen är rikstäckande och nytt för i år är att man även kan tävla inom kategorin Årets Kulturpris. Du behöver inte ha en färdig affärsplan – det är själva idén som bedöms. Ditt deltagande är gratis och bidragen behandlas självklart med sekretess.
Vad vinner du då? Jo, under en tjugoveckorsperiod får du hjälp med att starta utvecklingen av din affärsidé till ett i framtiden förhoppningsvis lönsamt företag. Du får tillgång till ett avancerat nätverk och hjälp med att söka pengar för finansiering. Och inte minst plats i den kreativa inkubatormiljön hos Brewhouse i Göteborg.
Vinnare 2008 var Kenneth Palmeståhl med sin “Soundracer”. Din bil förvandlas till en vrålande Ferrari med ett enkelt handgrepp. Kenneth säljer nu sin produkt i 19 länder. Och ja, det är högst trovärdigt. Jag har själv provat i en rytande Kia!
Plyhm Kommunikation har hjälpt till med PR sedan My Mission startade - vi vet att det finns oerhört många bra idéer.
Ta du också chansen och lämna in ett bidrag!
Öppet t o m 12 april.
Urklipp från GöteborgsPosten lördag 20 februari 2010
Jag var på ett frukostseminarie på IHM igår förmiddag med rubriken ”Sociala medier med fokus på affärsnytta”. IHM brukar bjuda på intressanta, matnyttiga föreläsningar och morgonens föreläsare Peter Baeza var ett nytt namn för mig.
Föredraget speglade sociala medier som de ser ut idag med exempel på affärsnytta per nätverk, samt reflektioner för framtiden. Kontentan av Peter Baezas föredrag visade på den kraft alla de små byggstenarna som alla människor på Internet tillsammans utgör och vad de tillsammans kan åstadkomma. Ett bra exempel bland många är You Tube-videon ”United Breaks Guitars”. Läs mer om varför här: http://en.wikipedia.org/wiki/United_Breaks_Guitars
När denna video visades som oftast gick flygbolaget United Airlines (kända för dålig kundtjänst) börskurs ner 20%…
Peter Baeza summerade även framtiden med varför sociala media som begrepp kommer att dö. Datorn kommer inte länge till vara en nödvändighet för att vara online. Molnet blir till luften omkring oss – vi är alltid tillgängliga, alltid kommunicerande. 100 miljoner Facebookanvändare (av totalt 400 miljoner) använder FB via mobilen. 80% av alla Twitterinlägg kommer från mobilen. Utan mobilen skulle det för många vara tufft att upprätthålla status och annat i de sociala medierna.
Några tips av många från Peter Baeza:
Säkerhet: Han underströk vikten av säkerhet som en väsentlig del av ledningens diskussion kring sociala medier. Enligt säkerhetsföretaget Secode härrörde 2009 50% av alla incidenter (virus, trojaner etc) från sociala medier.
Policy för sociala medier: Coca Cola’s policy för sociala medier är offentlig och kan vara en bra grund att stå på för dem som inte riktigt vet var de ska börja. Den är bara på två sidor – den är bra!
Only in America: Vill du läsa ett konkret case som blivit en imponerande framgångssaga, möjliggjord via sociala medier – läs om kryddan Bacon Salt.
För dig som funderar vad sociala medier kan vara bra till finns mer matnyttigt att hämta i Peter Baezas presentation.
Seminariet var en försmak av IHM’s utbildning ”Digital och social affärslogik”. En ny utbildning för beslutsfattare som vill utveckla sina kunskaper för att kunna nyttja kraften i den affärslogik som de digitala medierna möjliggjort. Kanske vore intressant?
Bild: Ett urklipp från GöteborgsPosten lördag 20 februari 2010
Upplagt av Charlotte
I dag är det premiär för “S” – Amelia Adamos nya skötebarn. Det är ett magasin om skvaller på hög nivå och Bonniers investering i en ny marknad. 92 sidor för 29 kronor är ett hyggligt pris för en tidskrift, som ger insikt i kändisars liv på kungafamiljnivå och i det exklusiva näringslivet.
Kronprinsessan Victoria tronar på förstasidan och vi kan bl a läsa om hur Sveriges rikaste kvinnor lever. Med de två prinsessbröllopen senare under året som garanter borde nästan första året redan kunna räknas hem.
Bonniers har investerat mellan 15 och 20 miljoner för att försäkra sig om en succé. Här ligger bl a en satsning på namnkunniga profiler som Elisabeth Tarras-Wahlberg, tidigare informationschef vid Hovet som nu blir krönikör och Beatrice Birkeldh från Expressen, som nu blir tidningens nyckelreporter. Förebild lär vara amerikanska tidksriften People.
Många kommentarer kring tidskriften handlar dock om namnet. Vad står “S” för? De flesta associerar direkt till socialdemokraterna; en omöjlig koppling i det här sammanhanget? Bakom bokstaven “S” finns dock en stor stjärna, så en gissning är att “S” står för Star?! Eller kanske har Amelia en hund, som heter Sofus?
Amelia lär vara nervös den här gången. Hon har ju ett bra record i många sammanhang och har t ex lyckosamt sjösatt tre klassiker i den svenska tidskriftsvärlden. Såväl Amelia (numera 15 år), Tara och “M” har blivit säkra kort och funnit stora och stabila läsargrupper. Fallhöjden är alltså hög.
Häromkvällen hörde jag ett kort uttalande av Amelia inför den nya lanseringen. Hennes största farhåga var att “dom” inte skulle släppa till – d v s att kändisar på “rätt” nivå inte är vana att vika ut sig och att det alltså kommer att saknas tillräckligt underlag att skriva om. Förutsatt att exponeringen sker inom justa ramar blir nog detta inget problem, men det återstår att se.
Personligen är jag (hittills) måttligt intresserad av skvallertidningar, men visst måste jag kolla om “S” är något att ha. Nu går jag och köper ett ex!
Uppdatering 20100305: Nu blir det ytterligare ko: nkurrens – Aftonbladet Royal - glossigt lyxmagasin kommer första gången torsdag nästa vecka och sedan ytterligare sex ggr under våren.
Uppdatering 20100313: Första numret av S sålde mer än 50.000 ex! Det är Amelia mycket nöjd med. Förhoppningsvis håller den goda försäljningen även i fortsättningen.
Inte nog med att Carolina Gynning ersätter Elisabeth Höglund i programmet Förkväll (där hon tidigare varit programledare), hon är även aktuell i lanseringen av Glacéau Vitamin Water.
Den svenska drycken Vitamin Well ska alltså få en konkurrent och produkterna ska vinna marknadsandelar utan traditionell marknadsföring.
Glacéau har planerat att lanseringen ska göras helt utan köpta medier. Detta innebär bland annat en pop-up butik på Grev Turegatan i Stockholm med diverse event som yoga och premiärvisning av musikvideor. Utanför Glacéaus temporära butik syns en stor färgglad målning, “Glacéau Vitamin Water Queen”, av Gynning.
Att Glacéau valde Gynning beror på att de, liksom hon, arbetar mycket med färg (-ämnen?!). Jag tycker faktiskt om Glacéaus design, och innehåll så klart, och hoppas att produkterna går hem på den svenska marknaden. Byter gärna ut kaffet mot en power-c eller en focus!
Glacéau lanserades år 2000 och ägs numera av Coca Cola. Svenska konkurrenten Vitamin Well tillverkas utanför Stockholm.
Den känsla dina ord väcker hos mottagaren blir bestående och lagras i hjärnan. Om du tänker dig för och uttrycker dig rätt kan du sätta igång positiva känslor, som gör att mottagaren uppfattar ditt budskap mer positivt.
Metoden Talkmap har utvecklats av Lena Skogholm och gör oss till smartare kommunikatörer.
Några råd:
• Bli en ja-sägare (säg “ja, så kul, men det passar mig bättre nästa vecka” i stället för “nej, jag inte tid att träffa dig idag”)
• Bli en jag-sägare (säg “jag hängde inte riktigt med” i stället för “du förklarar dåligt”)
• Säg “därför att” (förklara varför du är försenad etc – då får du större förståelse)
• Förstå andra – (bekräfta att du har hört, förstått och respekterar i ett samtal. Då slipper din samtalspartner känna sig kränkt och har lättare för att lyssna utan att behöva hävda sig. Du får förhoppningsvis samma förståelse som du själv visar.)
Det låter väl vettigt. Användbart inte bara i jobbet, det borde vara självklart i alla sammanhang. Det krävs förmodligen lite övning, men visst kan det vara värt ett försök. Behöver du hjälp kan du ju alltid gå på kurs.
Ovanstående information har delvis hämtats från januarinumret av Kupé – SJs trevliga magasin.
Det finns ju också möjlighet att använda humor i kommunikationssammanhang! Se tidigare inlägg “Får en VD vara rolig?”
2013 kommer 90 procent av all internettrafik bestå av video enligt Martin De Beer, Senior Vice President of Cisco’s Emerging Technologies Group (ETG).
Webbtjänsteföretaget Kaigan hade tagit del av De Beers profetia och bjöd på ett frukostseminarium i fredags på temat “Bli framgångsrik på webben”. De gav flera argument för att utnyttja video, dvs film och ljud, på internet. Film på nätet är inte bara webb-TV eller YouTube för den delen. Det är även egna videos som läggs på ditt företags hemsida. Exempel på flera användningsområden gavs:
Reklam/PR – vid produktlanseringar, ha en film om produkten eller tjänsten, t ex ambitiöst (läs dyrt) som Porsche eller ha en FAQ där en talesperson ger svar på vanligt förekommande frågor, t ex Sveriges ingenjörer som tog videon till hjälp för att åskådliggöra vanliga frågor inför avtalsrörelsen 2010.
HR eller kundundersökningar – visa personporträtt på medarbetare eller kunder som uttalar sig.
Instruktionsfilmer – gör det själv-området är etablerat, Byggmax har hängt på, när kommer IKEA med film om hur du sätter ihop möblerna?
Tvåvägskommunikation - SVTs tackfilm är ett lysande exempel på hur webbesökaren blir en del av mediet. Ett annat kul exempel är Wranglers lansering av sin klädkollektion som kräver en interaktivitet av webbesökaren.
Kaigans budskap var att ta videon till hjälp, det är inte så krångligt. Du kan göra filmerna själv, varför inte med mobilen. De löser tekniken med anpassningen för och publicering på webben. Kanske det finns en video som visar hur enkelt det är?
I skolan lär vi ut vikten av att träna kroppen och rätten till fysisk rörelse är inskriven i skolplanen. Men hur är det med den mentala träningen?
Precis som med fysisk träning kan man öka sin mentala kapacitet och på så vis minska mycket onödig stress och känsla av oro för “att inte kunna”. Leker man med tanken och ser hjärnan som en muskel så kan man förstå att även denna muskel behöver tränas. Vad kan man då göra för att för att få denna träning?
Minnesträning involverar hela hjärnan. Man ska ha roligt, använda fantasin, överdriva, involvera alla sina sinnen som lukt, känsel, hörsel ja till och med sitt sjätte sinne – den intuitiva känslan att nu har jag rätt svar. Genom att använda minnesteknik kan man visa för elever att kunskap finns där, alla kan lära sig att lära. För kan man lära sig att memorera 40 siffror på några få minuter och redovisa dem i exakt ordning, framlänges som baklänges. Ja, varför skulle man då inte kunna lära sig 20 glosor i engelska eller ekvationerna i matte!?
I Falun har tre elever som går andra året på Falu Frigymnasium inlett ett 17 veckor långt projektarbete. De ska testa hur mycket bättre deras simultanförmåga blir genom att träna upp minnet. Minnesträningen är dock sekundär i det här fallet. Men eleverna är unika i det att de tränar minnet under så lång period. Det ska bli otroligt spännande att se hur deras läxläsning förändras när de förstår vilken kapacitet de har. Svaret får vi med deras slutredovisning i slutet av maj.
Vem vet, kanske kan de få våra politiker att tänka om när de lägger framtida skolplaner.
Då ska du ta chansen och anmäla din affärsidé till “Playing for Change”. Ditt förslag ska främja barns och ungas rätt till lek – och på så sätt bidra till ett bättre samhälle. De åtta bästa förslagen får – med lön under ett till tre år – genomföra sina projekt med professionell coachning och tillgång till supernätverk. Sista anmälningsdag är 28 februari.
Enligt en undersökning anser sig 47 procent av den svenska befolkningen ha en idé som skulle kunna göra samhället bättre. Det som behövs är rätt kontakter, startkapital och coachning. Något som ju erbjuds inom ramen för “Playing for Change”!
Du kommer att göra en behjärtansvärd insats. Med tillgång till professionell hjälp och allt tänkbart stöd – ett stort plus i kanten.
E-handel är på tapeten på arbetsplatsen där jag för närvarande verkar. Följaktligen ligger ämnet top-of-mind och en tanke fick mig att minnas hur det en gång var. Kommer du ihåg it-bubblan som sprack – det var förra århundradet…
Det var på 1990-talet: Som ett resultat av en medial uppmärksamhet utan like fick internet allt fler användare världen över. I förlängningen framstod möjligheterna att göra affärer på nätet som i det närmaste outtömliga. Som det mest frapperande exemplet vill jag minnas klädkedjan Boo.com. Mest hypad, högsta investeringssummorna och lägsta omsättningen är det jag kommer ihåg bäst. Bolaget spenderade en miljard kronor på häftig teknik och flashiga kontor. Sajten var så tekniskt avancerad att bandbredden inte räckte till för kunderna – försäljningen uteblev. Boo.com gick i konkurs 2000 – och it-bubblan sprack.
Även gott kom ur de intensiva åren och flera viktiga tekniska lösningar etablerades: Google 1998, RSS-teknologin 1999 och fildelningsprogrammet Napster 1999. Internet fortsatte att växa med hög hastighet men med vissa lärdomar i bagaget.
Idag verkar även vi vanliga dödliga ha tagit till oss e-handeln fullt ut. Är du redo för nästa steg?
Kommer du ihåg några av bolagen från tiden för IT-bubblan: Amazon.com ett av de mest framgångsrika exemplen?
E2Home – Samarbetsbolag som ägdes av Ericsson och Electrolux som gemensamt skulle utveckla lösningar för “det intelligenta hemmet”. Domänen http://www.e2home.com/ är till salu. Framfab – Internetkonsulten som på tre år blev ett av Europas största Internetkonsultbolag med 3000 anställda i 13 länder. Heter idag LBI International AB. LetsBuyIt.com – Konsoliderad försäljningskraft skulle ge lägre priser. Har startat om med ny affärsmodell.
Enligt VD Pontus Bodelsson i en intervju i DI beror det goda resultatet på en ny marknadsmix, dvs nytt format, nytt pris och nya kanaler (Expressen och DN + via direktförsäljning förstås). Vem köper då ett uppslagsverk i bokform i vår tidsålder? Alla som fortfarande vill bläddra i en bok. Förvånande är åldersfördelningen relativt jämn. Intressant!
De närmaste fem veckorna säljs genom Expressen dessutom fem nya fristående böcker om världens länder, fjolåret och tre band om andra världskriget.
NE jobbar också aktivt med internettjänster och adresserar bl a målgrupp skola med läromedel i nya former.
Var tredje vecka kommer NEs nyhetsbrev och det senaste är ovanligt innehållsrikt!
• Vem tror du att du är? Hitta din historiska like! Själv blev jag Marie Antoinette – tänker på frasande siden i pasteller, vitpudrade peruker, gräddbakelseorgier och slutligen halshuggning av den berömda franska giljotinen. Nja, kanske inte precis min drömförebild, men kul ändå!
Bra idéer som sprids utan kommersiella intressen? Det låter för bra för att vara sant. Det är dock det närmaste jag kan komma för att beskriva TED – “Ideas Worth Spreading”, som drivs av en ideell stiftelse i USA. TED står för Technology, Entertainment, Design och x:et i TEDx betyder att eventet, som ägde rum i lördags för första gången i Göteborg, arrangerades på licens oberoende av den centrala organisationen, se http://www.ted.com/.
TED är ingen säljarena! Så även om du är en kreativ entreprenör, som står och talar får budskapet inte vara kommersiellt. Du får inte sälja dina produkter eller idéer, bara tala om hur de förändrat ditt liv eller hur de mottagits av omvärlden och kanske hur de kan förändra den.
Under lördagens event, med ett hundratal speciellt inbjudna gäster, genomfördes korta sessioner av en rad föreläsare – eller egentligen inspiratörer, som gick upp på scen och presenterade sina idéer på ett underhållande sätt. Vi fick höra allt ifrån varför det är idiotiskt att köra bil i stan till hur ljussättning i städer kan förändra upplevelsen av mörker. Men även hur mikrobiologi kan hjälpa till att stoppa ökenspridning. Alla föreläsare finns på http://www.tedxgoteborg.com/TEDxGoteborg/TEDxGoteborg_-_Speakers.html.
En mycket viktig del av TED-verksamheten är att budskapen sprids flitigt i sociala medier. Publiken uppmanas twittra, blogga eller på annat sätt sprida budskapet.
Jag kunde inte släppa känslan när jag lämnade TEDxgoteborg att ha varit på ett internet seminarium. Inte ett seminarium om internet utan att jag varit “inuti internet”. Utanför det mörka rummet med den upplysta scenen, de inspirerande talarna och allt det interaktiva kändes det lite tomt. Men inuti rummet var hela världen närvarande. Vi fanns på nätet med de starka budskapen på samma gång över hela jorden, tillgängliga för alla som har internet. Jag har aldrig upplevt världen så liten! Och det bekräftades när moderatorn till publikens stora jubel läste upp ett twittermeddelande från världens tak – Nepal!
En sak är helt säkert, jag ska gå på TEDx igen, jag har redan laddat hem TED applikationen till min iPhone och kommer att lyssna på talare från hela världen!
Tisdag morgon samlades ett antal morgonpigga (?) DI-prenumeranter på Storan i Göteborg för att höra om en tidning i förändring.
DI:s nytillträdde chefredaktör Peter Fellman berättade om satsningen på fem olika produkter: papperstidningen, di.se, DI Weekend, tidskriften Dimension och så DITV. Dessutom tog han upp beslutet att skilja på exponering via nät och papper. Det ska inte kosta något att läsa informationen på nätet, men å andra sidan ska den heller inte överensstämma med materialet i den tryckta upplagan. Runt om i världen löses den här problematiken på olika sätt. Det ska bli spännande att följa utvecklingen här!
För oss utanför 08-området var också beslutet om satsning på lokal närvaro runt om i landet en positiv nyhet.
Peter betonade även hur viktigt det är att behålla känslan av litet företag och att brinna för sin uppgift. Personligen vill han fungera som inspiratör och kan tänka sig att – så tävlingsmänniska han är – jobba på att bli en bättre förlorare.
Gina Tricot startade för 12 år sedan och omsätter i år ca 2,3 miljarder kronor – vilken bedrift. Jörgen gav intervjuaren Lotta Edling, ny redaktionschef på DI en match med mycket raka och lite oväntade svar. En extra krydda i sammanhanget.
Med Jörgens målsättning “att alltid vara/bli lite bättre” förstår man att han trots framgångarna inte slagit sig till ro och jag gillade också det kluriga “att inte förändra såvida man inte kan förbättra, såvida man inte vill försämra”.
En lansering i Tyskland finns nu närmast på agendan. I gott sällskap med där redan befintliga H&M och IKEA. Lycka till!
DI:s initiativ till att möta sina läsare på hemmaplan uppskattas mycket. En träff (gärna med de lokala journalisterna Gerhard Larsson och Kim Lundin) då och då rekommenderas för utbyte av kontakter och idéer till gagn för båda parter. Gärna då också med lite mer tid för frågor och diskussioner!
Snart kan vi dricka Cocaine i Sverige, en amerikansk energidryck som innehåller 350 procent mer koffein än Red Bull. AO Blommor, ett företag utanför Helsingborg, kommer att stå för den svenska lanseringen. Men varför döpa en energidryck till en illegal drog och dessutom använda en logga som påminner om vitt pulver? Svaret är förstås en förhoppning om att det väcker uppmärksamhet i media, provocerar och resulterar i höga försäljningssiffror.
Cocaine tillverkas av Redux Beverages, som ägs av Jamey Kirby. Energidrycken har haft en otrolig framgång i USA, inte minst om man mäter i medieutrymme.
- Försäljningssiffrorna femdubblades på två veckor efter att den amerikanska livsmedelsmyndigheten stämplade marknadsföringen som olaglig. Då såldes drycken precis som droger; under disk och via bakdörrar, berättar Kirby för Las Vegas Sun.
I USA påstods det att Cocaine marknadsfördes som ett alternativ till kokain, därför sker numera marknadsföringen av drycken via företagets YouTube-kanal, My Space och den egna hemsidan Drink Cocaine. I Sverige talas det dock mer om produktens konsekvenser än själva marknadsföringen. Symptom som hjärtklappning och yrsel är vanliga vid överkonsumtion. Dessutom har dödsfall konstaterats då energidryck har blandats med alkohol.
Så vad händer om man provar lite Cocaine? För det första ger drycken en sockerchock (18g), som håller i sig i ca fem minuter. Efter detta börjar koffeinet (280mg) att verka och på grund av den enorma mängden utlovas en energikick på fem timmar. Jag vet inte om det låter så lockande, men den främsta målgruppen som utgörs av testpigga 16-25 åringar, är säkerligen mer lättillgänglig.
Den cyniska marknadsföringen av denna “onödiga” och förmodligen till och med skadliga produkt ger en dålig försmak.
Det finns också möjlighet att gå med i “Stödgruppen för att införa en åldersgräns för att sälja energidrycker med koffein och taurin till barn” på Facebook.
Nu på torsdag morgon ska jag kolla in struktören David Stiernholm under ett frukostmöte hos Connect Väst i Göteborg (kontakta Karin Burö kb@connectvast.se om du vill anmäla dig!). David ska tala under rubriken “Ät aldrig mangon hel!” Fyra tumregler för god personlig struktur, som hjälper dig få koll på läget och mer tid över. Låter mycket spännande! Kanske trillar det ner en pollett så t o m jag fattar hur jag ska få lite bättre ordning på tillvaron!?
Varje måndag morgon kl 08.45 kommer ett e-mail med strukturtips från David, som man antingen kan läsa som pdf eller lyssna på som mp3. I går kom 87:e utgåvan! Enkla och praktiska råd hur du hanterar din vardag på bästa sätt. Med ordning och reda. Igår fick man t ex veta hur man kan ta hand om den fulla mailboxen när man kommer tillbaka efter en ledighet. Planera in processtid redan från början! Och tänk du kan redan nu avsätta tid efter jul- och nyårshelgen!
Idag har David uppdrag som struktör med kunder på alla nivåer i organisationen och i olika konstellationer – individ, grupp och ledning/styrelse. Företagsbransch och storlek är varierande.
Hur ser då David på framtiden? – Vill vara “the go-to guy” (bra uttryck!) när det gäller struktur och internationellt etablerad. Samtidigt vill han fortsätta att själv jobba direkt med människor, den personliga kontakten är viktig och att vara genomförare.
Hur är det med den egna strukturen? Jo då, David lever som han lär och har förstås samma behov av ordning och reda som alla andra. Själv säger han dock att han lever i en experimentverkstad, han testar på sig själv och lär sig nya saker hela tiden. Och han har anpassat sig vartefter, löst vissa saker och fått erfarenheter att jobba vidare med.
Om man nu vill införa struktur i sitt liv. Varför lyckas man inte?
1. Tar för stora grepp
2. Dåligt samvete – skjuter framför sig
Det gäller att hitta praktiska lösningar när man vill förändra:
1. Gräv där du står
2. Ta små steg
Prenumerera på Davids Nyhetsbrev med strukturtips eller följ honom på bloggen. Det finns även möjlighet att ta del av Davids goda råd via podcast och i en webbshop finns ljudböcker, E-böcker, koll-på-läget-kort och Tickler files.
