Så länge vi inte är där, kan ingen säga att siarnas förutsägelser är fel. Redan de gamla grekerna erbjöd seanser med orakel för att man skulle få reda på framtiden. Då var det prästerna som ordinerade en diet åt de framtidstörstande som resulterade i väldigt förvirrade tillstånd. Det var maten eller snarare bristen på densamma som gav känslan av att se in i framtiden.

Nu är det en hel industri med professionella talare och framtidsforskare som villigt och bestämt berättar för oss om hur framtiden ter sig. Jag sökte på ordet “Futurist” och fick nära 8 miljoner träffar.

Kanske du sett notisen om dagstidningarnas död? De försvinner redan 2019 i USA och 2025 i Sverige. Vill du fortfarande ha din morgonstund med tidningen i framtiden bör du överväga en flytt till Mongoliet. Där beräknas tidningarna dö ut 2040.

Mannen som gör dessa uttalanden är en av futuristernas estradörer – australiensaren Ross Dawson, som lika tvärsäkert även uttalar sig om museernas och bibliotekens framtid, finansiella tjänsters, arbetens och organisationers, vårdsektorns eller rent av affärslivets framtid.

Ligger hans förutsägelser inte i linje med det du vill höra går det alltid att hitta en annan ståndpunkt. Om vi återigen tar tidningarnas framtid så var branschens egna representanter, inte helt oväntat, väldigt positiva om sin framtid på the American Magazine Conference nu i oktober. Enligt en referent på World Future Society’s hemsida, bloggaren P Tucker, hade de dock glömt att förutsäga om och i så fall hur det journalistiska innehållet kan te sig, “The future of the magazine industry doesn’t include Magazines”.

Angående vår framtid fällde nationalekonomen John Maynard Keynes en oomtvistlig framtidsförutsägelse – “In the long run, we’re all dead”. Något som Keynes underströk med “It is better to be roughly right than precisely wrong”.

Förvisso, men nog är det spännande att redan nu veta hur det blir innan och efter den stunden.

Inlagt av gästbloggare Jakob Ivarsson / Stakeholder communication
Panel member Reportwatch.net Annual Report on Annual Reports

Läs även Krönika i SvD av Nils-Olof Ollevik
“Aktuell” artikel i DI för tio år sedan.
Eller i GP för drygt ett år sedan.

Foto: Trade’s Narrative

Så blev det då jul till sist. Efter några långa månader av hårt arbete, tog du slutligen ledigt. Njuter du, som jag, av att då stanna upp och reflektera över vad du gjort och vad som väntar härnäst?

När det bara snurrar på och du upplever vardagen som ett ekorrhjul är det annars lätt att tappa perspektivet. “Måndag, fredag, helg. Måndag, fredag, helg.” Framförallt kan det vara svårt att prioritera, d v s att välja rätt arbetsuppgift vid ett givet tillfälle och i synnerhet att välja bort rätt andra arbetsuppgifter.

Att säga att det är viktigt att formulera en långsiktig vision om den situation du vill nå fram till är i det närmaste en truism. Men det är inte för inte. Det du gör i vardagen kommer då att kännas mer meningsfullt, eftersom du vet vartåt det leder. Du får också ett sunt perspektiv på alla korta, snabba, bråttom-uppgifter du gör i vardagen, så du känner större meningsfullhet, eftersom du vet varför det är så bråttom, det som du väljer att göra nu.

Du kommer att ha lättare att på uppstuds avgöra vad som är rätt sak att lägga tid på i vardagen, i jobbet likväl som i ditt privatliv. Genom att framtiden blir mer levande i din vardag, ökar sannolikheten att du kommer att uppleva den situation du önskar.

Det fina är att du inte behöver vänta till dess du är ledig och har mycket tid att visionera, utan:

Då och då, ta en kvart för framtiden.

För mig som struktör är det än mer intressanta den naturliga följdfrågan: Hur då?

Gör så här:
När du får “gratistid” över, t ex
- då du sitter i bilen och väntar på att ett tåg ska passera,
- i bilen i färjekön,
- i kön i väntan på att få boarda planet (då det inte är någon idé att öppna datorn och du inte vill ringa en massa samtal så där mitt bland folk),
- när “Fasten seatbelt”-skylten är tänd på planet och varken telefon eller laptop får vara på,
- när du måste vänta på att datorn ska startas om för att det blev något fel,
- när du äter lunch ensam och kontemplerar över kaffet,
- när andan faller på,
- eller helt enkelt är du får lust och inte kan låta bli,
ta då en kvart för framtiden när du tänker på hur du vill ha det framöver, med din verksamhet, i ditt jobb och med ditt liv.

Ha inga ambitioner att konkretisera och skapa att- göra-uppgifter, utan fantisera bara. Fantasi är inte bara för barn, utan fantisera är det du gör när du tänker på vad som helst som ännu inte finns.

Till din hjälp, ha ett fickstort kort i kavajen, som du går igenom när 15 minuter mittemellantid infinner sig och du inte kan göra annat. Kortet kan innehålla de värdeord som beskriver hur du vill ha det i framtiden. Lägg till fler ord eller stryk några om du känner för det.

Kanske är det inte ett kort, utan ett dokument i en applikation i din telefon, synkad med motsvarande i din dator. Måhända har du istället skrivit ut din visionsmindmap (ur t ex MindManager eller Mindmeister), som innefattar alla aspekter du kan komma på av den framtida önskade situationen. Du har vikt ihop den så den lätt får plats i handväskan och/eller portföljen.

Somliga har en bild i plånboken, t ex på en interiör, som för dem representerar essensen av visionen.

Eller, står det på kortet bara en enda fråga till dig själv: “Hur ser just nu om fem år ut?”

Gör du din framtid närvarande i vardagen, har du lättare att sålla agnarna från vetet när det gäller vilka arbetsuppgifter du ska ta dig an först och du avgör med större självklarhet vad som är viktigt och vad som inte är det.

Så här gör jag. Hur gör du för att ta sikte in i framtiden?

Foto: iStock
Inlagt av gästbloggare David Stiernholm
…………………………………………………………………………………………………………………………
Varje måndag morgon får jag ett nyhetsbrev med strukturtips från David – vill du prova?
Eller vill du kolla in hans blogg!?

Se även tidigare inlägg av och om David!
“Mina fredagar är inte vad de varit. Det är tur det”.
“En struktör med sinne för ordning och reda”.