Jag är gammal nog att minnas när Serge Gainsbourg tillsammans med Jane Birkin flämtade fram den provokativa Je t’aime…. mon non plus på Kvällstoppens hitlista i slutet av sextiotalet. Genom denna och diverse liknande framträdanden placerade sig Serge utan tvivel på den tidens snusklista. Nu finns hans liv på film. Lika kontroversiell(t) som väntat.
Serge Gainsbourg är den senaste i raden av kända musik- och modepersonligheter, som passerat revy på filmduken under senare år. För Serges del var hans liv så spektakulärt att det i mycket hög grad överskuggade hans breda och faktiskt ansedda och inflytelserika musikproduktion.
Filmen “Gainsbourg” skildrar i kronologisk ordning ett antal viktiga händelser i Serges extremt destruktiva liv – mängden cigaretter och sprit är t ex fabulös. Att vara son till invandrande, ryska judar i 30-/40-talets Frankrike sätter sina spår. Och eftersom Serge utövar en stark dragningskraft på en hel del av den tidens kvinnliga celebriteter får vi se ett antal vackra damer passera revy.
Ett annorlunda grepp är valet av regissör – den filmdebuterande serietecknaren Joann Sfar, som låter ett antal låtsasfigurer få en central betydelse.
Se gärna “Gainsbourg”. Om inte annat för att ta del av ett mycket speciellt livsöde. Rebell, geni, bohem och playboy i en och samma skepnad.
Bakgrund:
Serge Gainsbourg, fransk sångare, kompositör och filmskapare (1928-1991). En av de mest betydande franska populärmusikerna med bakgrund i fransk varieté och “chanson”. Skrev musik åt bl a Brigitte Bardot och rönte framgång i Eurovision Song Contest med bl a sångerskan France Gall.
Serge var i slutet av sin karriär ofta påtagligt överförfriskad i offentliga sammanhang – se honom i en TV-soffa med en ung och oerfaren Whitney Houston i mitten av åttiotalet! Oj, Oj!
Se recension i SvD: Snuskgubbe nr 1
och i DN Serge Gainsbourg – ett legendariskt liv
Eller i GP
