För att vara helt ärlig så är det väl egentligen uppenbart att NK’s uteliggarlakan är allt annat än en genuin välgörenhetsprodukt. Tanken är att överskottet ska gå till unga hemlösa men det känns som att pengar (eller annan hjälp) kan erbjudas på annorlunda sätt.
Visst skrattar man lite lätt åt Snurks pappkartongdesign men det blir ju bara fel och faktiskt ganska smaklöst. Inte heller skapar det någon goodwill för det holländska företaget. Dock uppror i bloggar och på Twitter – och möjligtvis sömnproblem.
Jörgen Eriksson, avdelningsansvarig på NK, menar att man köper lakanen för att visa sin medvetenhet. När det handlar om välgörenhet skänker man väl utan att förvänta sig någon produkt i utbyte?
Uteliggarlakanen är tänkt att vara ett projekt som går ut på att väcka debatt och uppmärksamma hemlösas situation. Men behöver vi verkligen gå till NK för att hjälpa till? Varför inte bara kontakta t.ex. Stadsmissionen direkt – oglamoröst men genuint.
Uppdatering: I Resumé 2012-02-07 tycker Alexandra Charles att uppståndelsen kring kampanjen är ”en storm i ett vattenglas”.
Foto: Flickr
Inlagt av: Josephine