Två personer i min närhet belönas i dagarna med guldklocka för lång och trogen tjänst. Det betyder att man varit 25 år på samma arbetsplats och det har fått mig att fundera lite. 25 år är en väldigt lång tid. Jag har kompisar som är 25 år, de är födda 1985. Det var samma år som man startade om man får guldklocka i år. 1985 var det året Arne Treholt dömdes till 20 ås fängelse för spioneri och LiveAid galan sändes över världen.

Planerade man att vara på samma arbetsplats i 25 år på den tiden? Jag tror inte det, men om arbetet varit utmanande och arbetsgivaren generös så kan jag förstå att man stannar kvar. Personligen skulle jag ha svårt att stanna på samma ställe så länge och samtidigt känna mig utmanad. Jag vet att dessa båda 25-årsjubilerande killar trivs bra på sina arbetsplatser och har haft en karriärutveckling, men ändå – undrar de aldrig hur det är på andra ställen?

I dagens läge tror jag ingen planerar att stanna så länge vare sig på arbetet eller i någon annan relation över huvudtaget. Som rekryterande chef i medelåldern var det viktigt att ha medarbetarnas perspektiv klart för sig. De flesta ungdomar har i dag ett ettårsperspektiv på sitt yrkesval, kanske två år om de ska tjäna ihop pengar för att resa till andra sidan jordklotet. Hur ska den målbilden kunna matcha företagets önskan om en kontinuitet och möjlighet att utveckla sina medarbetare?

Det är viktigt att arbetsgivare har en klar strategi för vad som attraherar ungdomar till en arbetsplats, hur man utvecklar deras talanger och hur man ser till att hålla utmaningen vid liv. Vill man egentligen som företag ha medarbetare kvar i 25 år? Hur ser man till att de blir mer anställningsbara, vilket kanske gör dem mer öppna för att byta arbete?

Inlagt av Gästbloggare Lena Göthberg
Foto: Flickr

Se gärna även: God Affärsutveckling med personalen som grund på Företagande.se
Så här tyckte Centerpartiet i Almedalen: Så vill vi modernisera Sveriges arbetsmarknad
I GP om att Utveckla din kompetens
Det här vill talangerna ha – enligt tidningen Chef

Uppdatering: Testa dig, är du redo att gå vidare i karriären (på E24)

Svenska anställda kläcker i snitt en halv idé per år. I Japan är motsvarande siffra 20 och vid en generell internationell jämförelse ligger vi riktigt illa till. Orsaken? Dåligt ledarskap, bl a att chefer inte tror på de anställdas kapacitet och att de vill “komma på” alla lösningar själva.

Om detta tragiska tillstånd kan man läsa i en nyligen publicerad bok av Louise Östberg , som handlar om de små idéernas betydelse för företags framgång och som bygger på intervjuer med representanter för 50 företag i Sverige och 300 internationellt.

Författaren påpekar att Sverige redan på 40-talet var först med att lagstadga om hur man ska hantera medarbetarnas idéer. Med korta beslutsvägar och platta organisationer borde det finnas förutsättningar för en god hantering, men tyvärr lyssnar inte dagens chefer tillräckligt på medarbetarnas förslag till förbättringar och utveckling av verksamheten.

Det är nämligen de “små” organisationsspecifika idéerna, som är speciellt värdefulla för utvecklingen av företagets verksamhet. Stora idéer kräver mer resurser och är också svårare att genomföra.

Bästa sättet att mobilisera anställda är att se, lyssna på och sedan genomföra idéerna snabbt. Detta har bl a rederiet Stena Line tagit fasta på. Sedan tre år tar man här strukturerat hand om sina anställdas idéer. Idéflödet från personalen är så kraftigt att man skapat en egen avdelning för att hantera alla idéer. Man uppskattar att ca 20 procent av inkommande förslag går att använda. Hos Stena Line blir man dessutom riktligt belönad, ja upp till 10.000 kr kan en bra idé inbringa.

Mer om ovanstående finns att läsa i Dagens Industri från mån 24 maj. (papperstidningen)
Boken som nämns ovan heter “Små idéer och stora resultat” av Louise Östberg och finns på SIS Förlag.
Se även intressant inlägg om idéer och kreativt tänkande på Företagande.se
Och varför inte tanka lite inspiration från tänkolog PA Ståhlbergs nya bok Tänk det Otänkta!

Se även tidigare inlägg på Plyhmbloggen:
Kreativitet ett framtida krav  och
Från idé till lysande affär

Foto: Flickr
Inlagt av Birgitta