Den 18 maj röstade Riksdagen igenom den nya cookie-lagen som träder i kraft den 1 juli. I dag kan användaren endast acceptera cookies i webbläsarens inställningar medan den nya lagen kommer att innebära att cookies bara får sparas på datorn om besökaren informeras om ändamålet samt accepterar detta. Vi har intervjuat Anders Ericson, VD på Sveriges Annonsörer, som hoppas på att konsumenten nu får större kontroll.

Lagen kommer på ett eller annat sätta att beröra alla aktörer – såväl annonsörer, nyhets- och mediesajter samt konsumenter. Men många är positiva inför den nya lagen då den bland annat kan hindra illegala aktörer från att spionera på besökare samtidigt som det finns en hel del som är negativt inställda till lagen då den kan komma att störa besökarna på de olika webbplatserna.

Det är svårt att veta hur cookie-lagen kommer att omsättas i praktiken men just nu jobbar bl a Sveriges Annonsörer, IAB, Sveriges Mediebyråer, TU och Microsoft för att ta fram en gemensam branschstandard för hur cookies ska hanteras enligt den nya lagen.

Anders Ericson, VD på Sveriges Annonsörer, är i nuläget inte negativt inställd till den nya cookie-lagen.

– Nu när lagen är utformad och klar, är det inte längre tid att komma med kritik kring lagen utan det gäller att agera för att lagen får den funktion som är bra för annonsörerna.

Han menar att det är svårt att veta med säkerhet hur lagen kommer att påverka företag och annonsörer då lagen inte börjat gälla än.

– Men vår förhoppning är att lagen ska fungera så som IT-ministern tidigare sagt. Det vill säga att konsumenten ska få större kontroll och att det ska finnas tydligare instruktioner för hur man tar emot samt slutar ta emot cookies på varje webbplats som använder cookies.

Han menar att om det är så lagen kommer att fungera, kommer den inte att påverka företag och annonsörer i större utsträckning annat än att något färre konsumenter väljer att ta emot cookies än i dagsläget.

Anders påpekar att det är viktigt att konsumenterna har kontrollen och att det återstår att se om den nya cookie-lagen är ett bra sätt att skydda deras integritet. Han menar dock att lagen inte är så tydligt utformad angående hur den ska förhindra illegala aktörer att spionera på besökare på olika webbplatser.

– Men jag tror och hoppas att vi med hjälp av det etiska regelverk vi på Sveriges Annonsörer tar fram med resten av branschen, ska kunna säkerställa att så kallad “spyware”, zombie cookies o s v ska hanteras på ett bra sätt av detta regelverk.

Hur vi alla kommer att påverkas av den nya cookie-lagen återstår att se!

Fakta
Cookies är små filer som webbplatsen begär att få spara på besökarens dator. Dessa kan användas för olika ändamål, dels för att komma ihåg specifika inställningar som besökaren gjort på webbplatsen (exempelvis språk) samt se hur många webbläsare som besökt en viss webbplats under en särskild period. En del cookies kan även användas för att följa, kartlägga och analysera besökarens surfande. Detta gör det möjligt att anpassa utvalda annonser till en specifik webbläsare genom kartläggning av användarens tidigare surfbeteende. Bestämmelsen i lagen syftar därför till att skydda användarnas integritet .

Inlagt av gästbloggare Louise Richardson
Foto: Flickr

Läs även om nya cookie-lagen på bloggen Getupdated

Som framgått i media “vann” Google i veckan mot bl a Louis Vuitton i Unionsdomstolen. I dom den 23 mars 2010 klargjordes att Google inte gör varumärkesintrång genom att sälja sökord – även om dessa sökord avser varumärken som tillhör någon annan än annonsören (t ex butiker som säljer Louis Vuitton-plagiat och som vill synas när internetanvändare söker på detta kännetecken). Söktjänsten kallas för AdWords och innebär att annonsören får en reklamlänk till sin webbplats, placerad under rubriken “sponsrade länkar”.

Domen är både rättsligt och kommersiellt intressant och som oftast är Unionsdomstolens utgångspunkter marknadsekonomiska; bl a att skapa förutsättningar för konkurrens och alternativ för konsumenten.

Domstolens principiella ställningstagande är att Google som söktjänstleverantör endast gör det möjligt att använda varumärket som sökord utan att själv använda kännetecknet. Samma synsätt gäller även om sökordsfunktionen gör det möjligt att kombinera sökordet med ord som “imitation eller “kopia”. Enligt domstolens uppfattning är det annonsören som använder kännetecknet och kan göra sig skyldig till varumärkesintrång beroende på hur annonsen presenteras – exempelvis om internetanvändaren vilseleds tro att annonsörens varor har något kommersiellt samband med varumärkeshavarens.

Kommersiellt intressant är att domstolen förefaller acceptera sökordsanvändning om annonsören inte skapar något vilseledande utan endast presenterar sina produkter som ett alternativ till varumärkeshavarens. Domstolen refererar i detta sammanhang till att det är tillåtet för annonsör att använda annans varumärke i jämförande reklam.

Domen är naturligtvis en lättnad för Google, som nu i stort kan fortsätta sin lönsamma affärsidé att sälja sökord till företag utan någon egentlig bakomliggande kontroll av om annonsörerna äger rätt till de varumärken som används. Men detta är kanske inte det som är mest intressant. Domen tydliggör två viktiga saker.
- För det första så bör domen utgöra en tankeställare för rättighetsinnehavare, att i allt högre utsträckning löpande hålla ordentlig koll på Google och andra sökmotorer för att identifiera om konkurrenter försöker “muta in sig” i träffbilden.
- För det andra står det nu definitivt klart att den som använder någon annans varumärke som sökord för egen annons, löper en uppenbar risk att bli stämd av rättighetsinnehavaren. Detta gäller som vi förklarat även om kännetecknet inte används i själva annonsen, utan “bara” som sökord . Avgörande blir hur den hypotetiska genomsittskonsumenten uppfattar annonsen och eventuell koppling till varumärkeshavaren En annons med texten – Köp möbler hos det “Blågula möbelvaruhuset” under sökordet IKEA skulle nog vara tveksamt medan det neutrala alternativet “köp möbler hos MIO” antagligen är OK.

Mot bakgrund av Internets ökande betydelse som marknadsplats kan vikten av att skydda sina ensamrätter i denna miljö inte nog understrykas. Om man vid sina kontroller upptäcker ett intrång kan man först pröva att klaga till Google. Men eftersom detta är tämligen lätt att “komma runt” (t ex genom att skapa en ny profil/annons), är alternativet att vidta rättsliga åtgärder. Det skulle därför inte förvåna om vi inom kort kan “se fram emot” en ström av kommande nationella tvister där varumärkesinnehavare hävdar att annonsörer gör intrång.

Kanske kan man likna situationen med nöjesindustrins kamp mot fildelning. Där har ansträngningarna att få bredbandsleverantörerna (jfr Google) att begränsa trafiken huvudsakligen misslyckats. Industrin har i stället varit tvungna att leta sig ned i kedjan mot t ex Pirate Bay (PDF) eller enskilda fildelare; i det här fallet annonsörerna.

Det blir intressant att följa utvecklingen och se vilka annonsörer som vågar fortsätta att chansa genom att via Google AdWords och andra liknande tjänster fortsätta köpa på sig konkurrenters sökord. Den rättighetsinnehavare som vidtar rättsliga åtgärder mot detta beteende kommer att ha god hjälp av Unionsdomstolens dom i arbetet att övertyga tingsrätten om intrånget.

Osökt tänker vi på ett känt ordspråk: This is not the end, not even the beginning of the end; it´s the end of the beginning.

Foto: Flickr
Inlagt av gästbloggare: Håkan Sjöström och Claes Lood (Stetler), advokater från Glimstedt

På Företagande.se finns exempel på praktiskt hantering.
På Sökmotorkonsult.se finns info om negativa sökord.
Lektion hur Google Adwords fungerar på You Tube.

Det är glädjande att Häagen-Dazs äntligen syns i media eftersom glassen är relativt okänd i Sverige – även premium produkter kräver sin marknadsföring.
Den nya, informativa kampanjen går under namnet “Siffrorna talar sitt tydliga språk” och förklarar vad det är som skiljer Häagen-Dazs från övriga produkter och varför. En produktupplysning som borde ha tagits fram för längesedan med tanke på hur liten marknadsandel som Häagen-Dazs faktiskt har i Sverige.
Jag tilltalas av annonsernas enkla och sofistikerade layout och blir tillräckligt nyfiken för att besöka hemsidan. Där möts jag av en ny typ av interaktiv kommunikation med uppmaningar som “Skicka världens godaste sms” och “Skapa ditt eget lock”.

Kul med något annorlunda! Jag som tidigare har varit skeptisk till denna amerikanska glass har nu förstått varför 0 tillsatser ger 100% smakupplevelse.

Foto: Skärmdump, http://www.haagen-dazs.se/#/numbers/
Inlagt av Josephine