Alla befinner vi oss i situationer när vi behöver övertyga vår omgivning för att få dem dit vi vill. Kanske när du ska reklamera ett par skor, lägga fram ett förslag på ett möte eller helt enkelt när du inte vill se samma film som din kompis. För att du ska få som du vill gäller det då att du är bra på att argumentera och övertyga. Något som inte alltid är det lättaste.
Som tur är kan alla lära sig att bli bra på att argumentera och det finns en hel del tips:
1. Skapa en kristallklar tes.
Börja med att ställa dig själv frågan vad det är du vill. Skapa därefter din tes, det vill säga det du vill uppnå med din argumentation.
2. Använd dig av tre argument.
Utgå från din tes när du argumenterar. Det är också utifrån tesen som du ska hitta de rätta argumenten. Att använda dig av tre argument räcker för att resonemanget ska bli slagkraftigt. Det är lätt för mottagarna att komma ihåg och följa en argumentation som bygger på tre argument.
3. Använd dig av argumentationsmodellen för att strukturera ditt innehåll.
Argumentationsmodellen hjälper dig att lägga upp argumentationen på ett enkelt och smidigt sätt. Modellen innehåller sex steg. Klicka här för att se modellen!
Att skapa en kristallklar tes, ta fram tre argument samt följa dispositionen i argumentationsmodellen är alltså tips som kan hjälpa dig att lyckas med din argumentation.
Är du sugen på att lyssna på ett av det genom tidernas bästa tal? I så fall borde du lyssna på Martin Luther Kings tal ”I have a dream” som är högst upp i rankningen av historiska tal enligt American Rhetoric.
På talet.se kan du läsa mer om bland annat de bästa historiska talen, kroppsspråk och nervositet! (Klicka här för att komma till sidan).
Det finns en hel del kurser som du kan gå om du vill lära dig mer om argumentation, presentationsteknik och retorik. Retorikhuset erbjuder ett antal kortare kurser och seminarier och om du vill få en bredare kunskap inom retorik kan du också vända dig till högskolorna och universiteten.
Facebook håller på att utvecklas till att bli världens hittills effektivaste marknadsföringskanal. Det är ju väldigt lätt för företag att finna sina målgrupper eftersom användarna förser dem med både ålder, kön, intressen och bostadsort.
Möjligheten som finns för användarna att ”gilla” olika företag eller produkter gör också denna marknadsföring väldigt slagkraftig. Det är lätt att ta till sig sina vänners rekommendationer.
Frågan är däremot hur mycket reklam det kommer att finnas på Facebook i framtiden och var gränsen går för hur mycket reklam användarna accepterar. Malin Sundström, forskare och lektor i företagsekonomi, menar att Facebook -användarna är där för att prata, inte för att handla. Företagen borde istället satsa på att bygga upp ett förtroende hos användarna samt skapa relationer med dem.
För att på bästa sätt förstå och använda de sociala medierna rätt är det viktigt att själv vara en del av dem. Man måste ”walk the walk and talk the talk”, menar Fredrik Wass som är skribent på tidningen Internetworld .
Företagen måste tillföra ett innehåll som användarna söker samt vara medvetna om vad de skriver och hur de skriver. Det man alltid ska tänka på när man publicerar innehåll såväl på hemsidor som i sociala medier är att man måste intressera mottagaren, som ju är den som ska ta till sig budskapet.
Retorik är därför ett användbart verktyg. Teorin handlar om hur sändaren kan nå fram med sitt budskap. Att även försöka hålla sig kort och koncis är ytterligare aspekter som är viktiga då det oftast är mottagaren själv som letar upp den information som han eller hon söker.
Vill du lära dig grunderna i retorik? Då kan du läsa ”Retorikhandboken ” på nätet som är gratis!
Varannan svensk tyckte enligt en SIFO-undersökning att “kungen kunde få vara ifred”, indignerade vänner rasade över påhoppet, kungens “hallick” spydde galla över alla lögner, påstådda älskarinnor hukade i buskarna oroliga för repressalier och var förstås heta villebråd för grävande journalister. Och så hade vi ju bl a Monica, 45, som visade privata bilder och berättade om festerna i den kungliga vänkretsen när det begav sig.
När Madeleines otrogne fästman, Jonas, schavotterade i pressen för sin uppdagade affär med norska Tora var det egentligen första gången kungligt relaterad otrohet tilläts bli en issue. Svensk press anammade därmed en mer internationell standard, vilken numera får anses helt etablerad. Spaltkilometer har nu bekräftat detta – även med dyningar runt om i internationell press.
Presskonferensen utanför Trollhättan, som attraherade ett stort pressuppbåd med ett femtiotal journalister blev en “besvikelse” men samtidigt något av en vändpunkt. Kungen babblade på relativt osammanhängande - men ändå till synes avspänt om den årliga älgjakten, ja, han tillät sig tom att skämta då och då. Till slut kom dock en kommentar om boken - eftersom han inte hade läst den kunde han inte heller uttala sig. Smart!?
Så finns det verkligen mer att säga? Eller väljer alla inblandade, inklusive media – liksom kungen och hans familj – att vända blad? Och är det faktiskt inte till slut kungen själv som drog det längsta strået!?
Så har årets Kom-in-dag gått av stapeln på JMG här i Göteborg. Temat för sjunde upplagan av Kom in var Vändpunkter och i fokus under dagen stod försök att sia om framtiden blandat med diskussioner kring var (sociala) medier/kanaler står idag, vilka lärdomar som har dragits och framtida yrkesroller.
Apotekets varumärkesdirektör Eva Fernvall stod för det som var dagens mest intressanta exempel för de många bolag som funderar över hur de sociala medierna ska användas och vilken påverkan det kan komma få på varumärket.
När Apolivareklamen visades i tv fick den enorma reaktioner i sociala media och i förlängningen även i övrig media. Reklamen blev en snackis och Facebook-gruppen “Jag är rädd för tjejen i Apolivareklamen” har närmare 110 000 medlemmar. Eva gav Apotekets syn på kampanjen, hur man valde att hantera den uppståndelse som skapades och vilka konsekvenserna blivit för Apotekets fortsatta satsning på sociala medier.
Evas summering av uppståndelsen var att det var fascinerande att uppleva vilken påverkan sociala medier kan få på media. Däremot var hennes svar på frågan om hon var nöjd med uppmärksamheten för Apoliva-filmen överraskande: ”Varken bra eller dåligt” med motivationen att mätningar påvisat att uppmärksamheten haft fokus på tjejen i reklamen och inte Apoliva-produkterna. Samtidigt berättar hon att produkterna säljer mycket bra.
Lärdomen från uppmärksamheten kring Apoliva blir för Apoteket att ta sig an sociala medier ur ett något annorlunda perspektiv nu när de vet vilken påverkan de kan få på varumärket. Ett konkret exempel Eva tog var samarbetet med viföräldrar.se där man går ut och möter föräldrar med adekvat information.
Avslutningsvis fick Eva frågan om sociala medier kommer att ersätta den traditionella mediesatsningen hos Apoteket. Hennes svar var nej med motiveringen att de sociala medierna är svårkontrollerade, det går inte att förutse resultat av satsningar. Min egen reflektion kring detta svar är att med lärdom av Apoliva-exemplet så gäller det all kommunikation idag?
Summeringen av lärdomarna Eva lyfte fram kring exemplet Apoliva summerar även vad som sades kring sociala medier i stort under dagen:
Var aktsam att sätta principer – pröva er fram. Vi är bara i början av att förstå hur vi ska använda de sociala medierna.
Var ska de interna kunskaperna och resurserna för att kommunicera i sociala medier finnas? Ofta finns inte resurserna på informationsavdelningen och i kundtjänst finns inte kompetensen.
Skapa en intern samarbetsgrupp för att bygga referensramar. Ta fram en policy och utbilda ledningen och övriga berörda.
Var målgruppsrelevanta vid användning av sociala medier.
Dra nytta av en snackis!
Kanske det mest tänkvärda som diskuterades i övrigt under dagen handlade om hur yrkesrollerna (journalist/informatör) och kanalerna har utvecklats över tid men att människors användningsområde för information/kommunikation är detsamma idag som det var för hundra (och kanske tusen) år sedan…
Vad tror du?
En annan välspenderad timme under dagen var att lyssna till retorikern Elaine Bergqvist som tog upp de fem viktigaste sakerna (Du – Kläder – Rösten – Kroppsspråket – Budskapet) att tänka för att behärska konsten att få folk att lyssna. Hennes bok Härskarteknik ligger just nu överst i min bokhög på sängbordet.
