Inte så överraskande är finansbolag – banker och liknande inte med i urvalet, detta sedan Lehman Brothers och finanskraschen. Denna sektor anses helt enkelt inte trovärdig i sin informationsgivning.
HQ Bank är ännu ett exempel på att detta tycks fortgå hos en del finansaktörer. (Bloggaren Hans-Olov Öberg ger en spännande inblick bakom kulisserna samt hyllar samtidigt inte minst whistle blowern Catharina Lagerstam.)
Uppsidan är dock att de som är med i Reportwatch-rankingen levererar just kvalitet och trovärdighet i sin informationsgivning.
Extra trevligt är det att svenska Electrolux årsredovisning hamnar på första plats och SAS på andra. Grattis! Bland de 50 högst placerade bolagen återfinns inte mindre än 14 svenska bolag. Ärlighet vara längst. I kombination med väl strukturerad information – ett vinnande koncept.
Årets Finforum, arrangerat av Sveriges Finansanalytikers förening,FAR SRS, IREV och Sveriges informationsförening, fokuserade på hur börsbolagen kan ge den bästa kommunikationen till marknaden i en turbulent omvärld. Där belystes bland annat hur framtidens årsredovisning kan se ut. I en paneldiskussion resonerades det vad läsaren vill se. Det konstaterades då, oavsett om läsaren är t ex aktieägare eller analytiker, att de minst lästa delarna var bolagsstyrnings- och kontrollrapporterna samt notapparaten. Dessa delar har samtidigt bidragit till att ett svenskt börsbolags årsredovisning i snitt ökat med 3 – 9 sidor de senaste åren.Huvuddelen av publiken på drygt 100 personer bestod av redovisningsekonomer och revisorer. De fick en tuff existentiell tankeställare. “För vem gör jag detta?”
Vad vill en läsare se då? VD-ordet och en bra beskrivning av bolagets affär och vad som driver den, hur ser strategin ut och vilka risker är reella? Siffror är inte ovidkommande men bör vara på övergripande nivå. Resultat- och balansräkningar samt flerårsöversikter räcker väl.
Ersättningsnoten ter sig dock intressant för medierepresentanterna och börs-VD:ar.
Hur ska det presenteras? Mindre text och gärna pedagogiska figurer och diagram. Panelmedlemmen Martin Hamner, CFO på Industrivärden hänvisade till deras gordiska svärdshugg på sin årsredovisning, de minskade från 86 till 44 sidor!
Avslutningsvis skedde det en begreppsblandning av årsredovisningen i tryck format, den betraktades av många som en produkt och inte en kanal. Budskapen bör enligt min mening vara detsamma, men bör anpassas beroende på kanalval.
Inlagt av Gästbloggare Jakob Ivarsson/Stakeholder communication Panel member Reportwatch.net Annual Report on Annual Reports Foto: Flickr
I tider när historieberättande, istället för att gå i arv i familjen, transporteras runt jorden på en kort sekund kan det vara bra att vara med och berätta historierna kring det egna varumärket.
Rätt berättad kommer en god historia bidra till att skapa en positiv bild av företaget och främja affären. Årsredovisningen och hemsidan – två bra ställen av många att tänka storytelling, tänker jag. Icke heller ska man förringa storytelling i den interna kommunikationen när man strävar efter att hitta den rätta, unika känslan för företaget och dess verksamhet (jag säger bara IKEA!).
På ett ställe definieras Corporate storytelling så här: ”… berättelser om hjältar och kunder. Om misstag och visioner. Om hur det började. Om sorg och glädjeämnen och om vad man absolut inte gillar. Poängen är att dessa berättelser, när de skördats, kan användas som ett kraftfullt komplement till siffror, diagram, kartor och andra abstrakta bilder av företaget och verksamheten. Att corporate storytelling kan befolka varumärket med verkligheten.”
Någon annanstans läste jag “Whoever tells the best story, wins”.
Filmen: Johnnie Walker, whiskeytillverkaren, har tagit fram en reklamfilm på över 5 minuter utan ett enda klipp, som lär vara den sanna storyn om Johnnie Walker. Den är producerad helt utan andra effekter än berättelsen.
Företagens hemsidor får en viktigare roll som informationslämnare till aktiesparare, investerare och analytiker. På Solbergs hemsida finns en intressant sammanställning över hur unga investerare vill få finansiell information presenterad. Här önskas traditionell information kompletterad med allt från årsredovisningar i html-format till filmade vd-ord m m. Även prenumerationstjänster med modern distribution via RSS och podsändningar står högt på önskelistan.
Mycket information som efterfrågas är sådan de flesta bolag redan har men inte kommit på att man kan lägga ut som en service till intresserade: powerpoint-presentationer, flerårssammanställningar i excel, film och bild från kvartalsrapporter m m. Genom att inventera vilket material som redan finns kan man enkelt förbättra bolagets informationsgivning. Återstår att ta ställning till eventuella investeringar för att komplettera befintligt utbud – något som varje bolag måste väga mot sin strategiska ambitionsnivå.
Med hösten annalkandes börjar funderingarna på nästa årsredovisningar ta form. Utvärderingarna av årets arbete är i stort sett färdiga och i omvärlden börjar trender, krav och önskemål inför nästa års arbete dyka upp.
Ett bra sätt att få extern input till vad som är tänkvärt inför planeringsarbetet är att besöka något av de seminarier kring årsredovisningar som brukar gå av stapeln varje höst. Själv tänker jag i år besöka Kanton och Aktiespararnas ”Gör en ännu bättre årsredovisning” och Solbergs årsredovisningsdag. Jag ser fram emot att fånga upp praktiska tips från experterna och samtidigt mingla med branschkollegor.
Det blir spännande att se vilket tema det läggs mest krut på i år, kanske har någon hittat en vinkling på årsredovisningar och sociala medier.
