Den 18 maj röstade Riksdagen igenom den nya cookie-lagen som träder i kraft den 1 juli. I dag kan användaren endast acceptera cookies i webbläsarens inställningar medan den nya lagen kommer att innebära att cookies bara får sparas på datorn om besökaren informeras om ändamålet samt accepterar detta. Vi har intervjuat Anders Ericson, VD på Sveriges Annonsörer, som hoppas på att konsumenten nu får större kontroll.
Lagen kommer på ett eller annat sätta att beröra alla aktörer – såväl annonsörer, nyhets- och mediesajter samt konsumenter. Men många är positiva inför den nya lagen då den bland annat kan hindra illegala aktörer från att spionera på besökare samtidigt som det finns en hel del som är negativt inställda till lagen då den kan komma att störa besökarna på de olika webbplatserna.
Det är svårt att veta hur cookie-lagen kommer att omsättas i praktiken men just nu jobbar bl a Sveriges Annonsörer,IAB, Sveriges Mediebyråer, TU och Microsoft för att ta fram en gemensam branschstandard för hur cookies ska hanteras enligt den nya lagen.
Anders Ericson, VD på Sveriges Annonsörer, är i nuläget inte negativt inställd till den nya cookie-lagen.
– Nu när lagen är utformad och klar, är det inte längre tid att komma med kritik kring lagen utan det gäller att agera för att lagen får den funktion som är bra för annonsörerna.
Han menar att det är svårt att veta med säkerhet hur lagen kommer att påverka företag och annonsörer då lagen inte börjat gälla än.
– Men vår förhoppning är att lagen ska fungera så som IT-ministern tidigare sagt. Det vill säga att konsumenten ska få större kontroll och att det ska finnas tydligare instruktioner för hur man tar emot samt slutar ta emot cookies på varje webbplats som använder cookies.
Han menar att om det är så lagen kommer att fungera, kommer den inte att påverka företag och annonsörer i större utsträckning annat än att något färre konsumenter väljer att ta emot cookies än i dagsläget.
Anders påpekar att det är viktigt att konsumenterna har kontrollen och att det återstår att se om den nya cookie-lagen är ett bra sätt att skydda deras integritet. Han menar dock att lagen inte är så tydligt utformad angående hur den ska förhindra illegala aktörer att spionera på besökare på olika webbplatser.
– Men jag tror och hoppas att vi med hjälp av det etiska regelverk vi på Sveriges Annonsörer tar fram med resten av branschen, ska kunna säkerställa att så kallad “spyware”, zombie cookies o s v ska hanteras på ett bra sätt av detta regelverk.
Hur vi alla kommer att påverkas av den nya cookie-lagen återstår att se!
Fakta
Cookies är små filer som webbplatsen begär att få spara på besökarens dator. Dessa kan användas för olika ändamål, dels för att komma ihåg specifika inställningar som besökaren gjort på webbplatsen (exempelvis språk) samt se hur många webbläsare som besökt en viss webbplats under en särskild period. En del cookies kan även användas för att följa, kartlägga och analysera besökarens surfande. Detta gör det möjligt att anpassa utvalda annonser till en specifik webbläsare genom kartläggning av användarens tidigare surfbeteende. Bestämmelsen i lagen syftar därför till att skydda användarnas integritet .
Cybersvenskan, också kallat Internetslang, SMS- och chattpråk, har vuxit fram som ett sätt att skriva och uttrycka sig på olika chattforum och i SMS.
Då möjligheten till att använda kroppsspråk, olika gester och tonfall saknas vid en dialog på Internet har cybersvenskan utvecklats för att förtydliga och underlätta kommunikationen mellan sändare och mottagare. Cyberspråket består därför av informella kombinationer av olika tecken, symboler och versaler för att effektivisera skrivandet.
En rad olika förkortningar, såsom cs (ses), ql (kul) och lr (eller), används flitigt eftersom utrymmet ofta är begränsat i både SMS och chattformum. Det är också vanligt att man använder exempelvis siffror och andra tecken för att efterlikna bokstäver såsom 7kt, alltså att man skriver en 7a istället för sju (-kt), vilket kallas för leetspeak.
I övrigt kan man använda stjärnor, så kallade asterisker, för att uttrycka kroppsliga handlingar såsom *blinkar* eller ljudhärmande uttryck såsom *suck*. Genom att avsändaren ger mottagaren en sådan typ av visuell information hjälper han eller hon denne att tolka budskapet rätt. Smileys, såsom, används mycket både på webben och i SMS för att uppmärksamma mottagaren om avsändarens känslor. Pagina har nu tagit fram ett it-lexikon för dem som behöver hjälp med att förstå alla uttryck och förkortningar inom it-världen idag.
Själv tycker jag att cybersvenskan som språk är väldigt fascinerande och det är kul att språket har blivit så pass stort. Jag tror däremot att det är viktigt att tänka på till vem och i vilket sammanhang man skriver då en text med förkortningar, smileys och asterisker kan få ett oseriöst intryck.
Vill man skoja till en text lite och översätta den till ”Leetspeak”- språket finns det idag också en speciell applikation som man kan ladda ner!
Det är alltfler Internetanvändare som kopplar upp sig på nätet via mobilen och bara sedan årsskiftet har mobilsurfandet ökat med cirka 10% till ett antal svenska sajter. Enligt branschorganisationen EIAA är det cirka 14% av européerna som använder sina mobiler just för att gå ut på webben. Även inom e-handeln är det numera många kunder som använder mobilen för att handla i webbutikerna.
Men istället för att endast värdera uppkopplade användare har man även börjat räkna antalet prylar online. Uppkopplade prylar, också känt för “Internet of things”, är föremål som via Internet kommunicerar med omvärlden. Olika typer av föremål online har länge funnits men det är först de senaste tio åren som dessa har utvecklats och förhållandevis ökat. Men detta är bara början.
Internet står nu inför en enastående expansion av olika saker som väntar på att få en identitet på webben. Telekomföretaget Ericsson räknar med att det redan år 2020 kommer att existera cirka 50 miljarder prylar online vilket är betydligt fler än vad det finns uppkopplade användare.
Däremot kan vi redan idag se föremål som är uppkopplade till webben. Exempelvis erbjuder Nike tillsammans med Apple en hastighetsmätare, i form av en sensor, som man kan ha i sina träningsskor. Under en joggingrunda rapporterar mätaren sträckan till en nättjänst via löparens Iphone eller Ipod. Genom denna kan man få en översikt över exempelvis hur fort och långt man sprang samt hur många kalorier man brände.
Det är svårt att förutspå vilka typer av uppkopplade föremål som vi kommer att få se i framtiden då tekniken fortfarande är ganska ny. Men exempelvis kommer vi kanske ha sensorer i marken som direkt visar bilförarna var det finns en ledig parkeringsplats före man åker in på parkeringen. En framtid som dock redan är verklighet i San Francisco.
Men i takt med utvecklingen och den stora expansionen av uppkopplade prylar uppstår också frågan hur vi användare kan lita på dessa? Denna fråga förväntas användarna få svar på med hjälp av det EU- stödda projektet Utrustit som kommer att pågå fram till år 2013. I slutet av mars kommer även IETF (The Internet Engineering Task Force) besluta om en standardisering för uppkopplade föremål.
För Bert-Inge ligger Chalmers Tekniska Högskola extra varmt om hjärtat – inte minst på det personliga planet. Där träffade han nämligen som student sin hustru Åse och som ansvarig för 1963 års kortege fick han här sina första och grundläggande erfarenheter i entreprenörskap.
Genom talarens intressanta berättelse fick vi sedan följa den numera välkända Hogia-gruppens utveckling från källarföretag till expansiv företagsgrupp med nu 25 företag och 500 anställda i Sverige, Norge, Finland och Storbritannien. Vilken resa!
Intressant var också att ta del av Bert-Inges övertygande framgångsrecept vad gäller relationen till medarbetarna. Där handlade det mycket om att ta personligt ansvar för sina arbetsuppgifter, men också viktigheten av att vara tydlig i ansvarsfördelningen och att kunna delegera. Genom att bryta ner verksamheten i ett antal mindre bolag med eget totalansvar har det varit möjligt att trots stark expansion behålla småskaligheten och därmed entreprenörskapet levande.
Behållningen av denna tidiga morgonstund var till stor del det starka engagemang och den klokskap som förmedlades av superentreprenören Bert-Inge. Efter 30 års verksamhet upplevs han fortfarande vara på språng och redo att söka nya utmaningar. Inspirerande!
Jag är en medelålders, yrkesarbetande kvinna som just bytt jobb. Och jag har kommit till insikt om att i andras ögon så kan jag kategoriseras som en digital invandrare tillhörande baby-boom generationen.
Fler och fler insikter drabbar mig varje dag. På min nya arbetsplats är det jag som är it avdelningen, något som tidigare var en division av anställda varav man bara kunde beställa hjälp i den nöd man för tillfället befann sig. Nu är jag alltså it-beställare OCH it-användare. Ställer stora krav på en digital invandrare, ett begrepp som lanserades redan 2001 av Marc Prensky.
Utmärkande för en digital invandrare är att man printar mail för att ha en “hard-copy”, man ropar till sig sin kollega för att visa på skärmen när man hittat något bra på nätet som man vill visa och man är rädd att förstöra saker om man provar genom att “trycka på fel knapp”. Som tur är umgås man med en del digitala infödingar, som nu har slutat skratta åt mig eftersom jag kommit till insikt om vad jag är och faktiskt uttrycker att jag är ganska “cool” för min ålder.
De digitala infödingarna, det är dagens tonåringar, de som är födda 1995 eller senare. De som har levt hela sitt liv i den digitala världen, med datorer, tv-spel, mobiler och digital musik. De har missat faxen, de vet inte hur man skickar vykort, men det är de som håller på att ta över världen.
Det kräver mycket av oss digitala invandrare, vi som inte föddes in i den digitala världen, att hela tiden bli jämförda med de digitala infödingarna – de som har så lätt för allt det som vi tycker är svårt. Det enda vi kan göra är att göra som alla invandrare gör, jobba på lära oss så snabbt som möjligt och att försöka anpassa oss till situationen. Jag inser att jag håller med Marc Prensky när han säger att man alltid har kvar sin accent som alltid kommer att avslöja en, personligen kommer jag att fortsätta läsa bruksanvisningar!
San Francisco håller den årliga konferensen (2 – 5 mars) inom säkerhet RSA Conference . Temat på årets tillställning är Rosettastenen, som länge har hållit forskare upptagna med att försöka dechiffrera hieroglyferna. Som ni säkert förstår är de flesta på konferensen kryptologer och jag sitter faktiskt och dikterar detta inlägg i “the belly of the beast” Crypto Commons.
Jag är inte här som krypteringsexpert utan i egenskap av grundare och VD för mjukvaruföretaget Behaviosec. Vi var här 2009 invalda som ett av världens mest innovativa säkerhetsföretag och ska nu givetvis följa upp detta. Tyvärr vann vi inte då men efter att ha visat produkten och vår fantastiska pitch var vi ändå en publikfavorit.
I årets Innovation Sandbox var det otroligt många Cloud/Virtualiseringsföretag som stod på scenen. Jag tyckte givetvis att ett beteendebaserat företag skulle vinna och la min röst på Silver tail systems. De har en smart lösning som kollar på beteendet då man genomför en banktransaktion. Därmed kan de upptäcka om någon kapat ditt användarnamn och gör saker du vanligtvis inte gör eller helt enkelt om en bedragare gör saker samtidigt som du tror att du bankar på som vanligt.
Förra året var 2 av 10 företag från Sverige (vi på BehavioSec och Yubico). I år var 4 av 10 företag var från Israel, som är det ledande landet inom säkerhet vilket inte är så konstigt kanske.
Apropå Israel så har vi just avslutat ett möte med ett företags division i Israel, tänkte inte avslöja för mycket men företagsnamnet finns redan med i första stycket (knäck det chiffret!).
Generellt är fokus här så otroligt mycket på Cloud-lösningar dvs att man varifrån som helst (helst mobilen) kan koppla upp sig och hämta information från en centraliserad struktur. Frågetecknet kring molntjänster är säkerheten – vem är egentligen ansvarig för all data? Om någon kommer åt din sjukvårdsjournal genom Google Health är det då Googles fel eller kommer de helt enkelt skylla på dig som slarvat med säkerheten.
Problemet är att man vill ha både anonymitet och ansvarsskyldighet i samma paket. Därför lanserar Microsoft ett ganska spännande projekt med smarta kort som låter användaren själv ge åtkomst till viss personlig information. Ett avancerat e-identitets projekt genomförs i Tyskland där man skapar ett kort som gör att man själv kan välja vem som ska få tillgång till identiteten på Internet.
Det verkar som att molnen börjar skingras både utanför och innanför de trygga murarna på en säkerhetskonferens. Själva ska vi ut och flyga bland molnen genom att visa vår nya lösning som gör att vi kan säkerställa att bara du kan ha tillgång till Internettjänster som bank, spel, och studier genom hur du beter dig.
Foton: Flickr och Olov Renberg
Inlagt av Gästbloggare Olov Renberg, VD Behaviosec
