Alpari World Match Racing Tour 2013 - Match Race Germany

Språk

2 Maj
2011

7kt ql med cybersvenska?

cybersvenska

Cybersvenskan, också kallat Internetslang, SMS- och chattpråk, har vuxit fram som ett sätt att skriva och uttrycka sig på olika chattforum och i SMS.

Då möjligheten till att använda kroppsspråk, olika gester och tonfall saknas vid en dialog på Internet har cybersvenskan utvecklats för att förtydliga och underlätta kommunikationen mellan sändare och mottagare. Cyberspråket består därför av informella kombinationer av olika tecken, symboler och versaler för att effektivisera skrivandet.

En rad olika förkortningar, såsom cs (ses), ql (kul) och lr (eller), används flitigt eftersom utrymmet ofta är begränsat i både SMS och chattformum. Det är också vanligt att man använder exempelvis siffror och andra tecken för att efterlikna bokstäver såsom 7kt, alltså att man skriver en 7a istället för sju (-kt), vilket kallas för leetspeak.

I övrigt kan man använda stjärnor, så kallade asterisker, för att uttrycka kroppsliga handlingar såsom *blinkar* eller ljudhärmande uttryck såsom *suck*. Genom att avsändaren ger mottagaren en sådan typ av visuell information hjälper han eller hon denne att tolka budskapet rätt. Smileys, såsom, används mycket både på webben och i SMS för att uppmärksamma mottagaren om avsändarens känslor. Pagina har nu tagit fram ett it-lexikon för dem som behöver hjälp med att förstå alla uttryck och förkortningar inom it-världen idag.

Själv tycker jag att cybersvenskan som språk är väldigt fascinerande och det är kul att språket har blivit så pass stort. Jag tror däremot att det är viktigt att tänka på till vem och i vilket sammanhang man skriver då en text med förkortningar, smileys och asterisker kan få ett oseriöst intryck.

Vill man skoja till en text lite och översätta den till ”Leetspeak”- språket finns det idag också en speciell applikation som man kan ladda ner!

För dig som vill testa om du kan chattspråket, gör Expressens webbtest!

Inlagt av Gästbloggare Louise Richardson

Foto: Google Bilder

Vi har tidigare skrivit om den så kallade Nysvenskan på Plyhmbloggen.
Uppdatering 20110512: Relevant artikel i DN

12 Apr
2010

Räcker det med jättegott?

Jordgubbar

 

 

 

 

 

 

I Språktidningen finns mycket intressant och roligt att läsa med SPRÅK som gemensam nämnare. Kul, men också utmanande. Avancerat vetenskapligt, men också lättviktigt. Mycken kuriosa, men även praktiska språkråd.

Just nu pågår bl a en omröstning: Vilket ord är bäst att använda om något som du tycker smakar extra gott? Jättegott ligger på första plats (26 procent), med utsökt på god andraplats. Alternativ att rösta på är: jättegott, superbt, delikat, utsökt, mumsigt eller smaskigt. Läsarnas kompletterande förslag täcker hela skalan från gott gott i gott gott, skitgott, svingott, asgott, görgött eller apgott till särdeles konsumerbart eller inte helt oävet.

Journalisten Lisa tycker förresten det räcker med ett ord, nämligen jättegott. För egen del tycker jag det är viktigt med mångfald och nyanser i språket. Visst behövs synonymer! Vad tycker du?

En annan aktuell artikel i Språktidningen går under rubriken Stolligt i Stallet och handlar om varför trav- och galopphästar ofta har sådana lustiga namn. Som t ex Run Bitch Run, Salamislicebyslice eller Thai Tani. 5.000 nya hästnamn registreras varje år och reglerna är strikta – lagom många tecken, lagom särpräglat och utan snuskiga anspelningar. Kanske inte konstigt att fantasin tryter – eller tar över!?

Du kan ställa frågor till tidningens experter och få praktiska råd i olika skrivsituationer. Och så har ju förstås språkvetaren Fredrik Lindström  en egen rubrik. 

Språktidningen är klart värd ett besök!

På Plyhmbloggen har vi tidigare skrivit
Nysvenskan under debatt
Vad har alfanummer, frimester och slidkrans gemensamt?

Foto: Flickr
Inlagt av Birgitta

29 Jan
2010

Nysvenskan under debatt

Smiley
 

 

 

 

 

 

Vet du vad lol, vgd, omg, ffs, sj, iofs och lr står för? Det är några av de förkortningar som används i det s k SMS-språket (se längre ner för ”översättning”). Det svenska språket utvecklas snabbt och förändras främst med nya ord från SMS-förkortningar, invandrarslang, chattspråk och fackuttryck. Och så lånord från engelskan förstås.

Kring SMS-språkets betydelse och påverkan råder det delade meningar. Det finns dock de som är rädda för att dess nya uttryck, hopfogade tecken, smilisar och förkortningar utarmar det svenska språket. Men det finns också motsatta åsikter om att SMS-språkets kreativitet och effektivitet berikar vårt svenska modersmål. Hur som helst verkar SMS-förkortningarna vara på intåg i det svenska tal- och skriftspråket.

Folkpartiet ställer sig frågan om ny teknik dödar läsningen och kräver en ny bokutredning för att stärka läsandet. Christer Nylander, partiets representant i riksdagens kulturutskott hävdar att det är skillnad mellan att läsa Den fula Ankungen och hundra sms. Och att det är viktigare att kunna läsa och förstå en bok än statusuppdateringar på Facebook. Det ena utesluter inte det andra enligt min åsikt, men förhoppningsvis tillför en god bok andra värden än aldrig så många sms.

Svenskan är faktiskt ett av världens starkaste språk och kommer av ca 6.000 språk på 20:e plats. Ca 1.000 nya ord fångas upp varje år och takten ökar. Detta anses positivt, ett levande språk är vitalt. Och de gamla orden – försvinner de? Nej, även om de stryks ur ordböcker etc finns de kvar i minnet.

Just engelskans starka påverkan uppfattas dock av somliga som ett möjligt hot. Kan svenskan bli ett litet internt hemmaspråk så småningom? Detta vill nätverket Språkförsvaret motverka. Nätverket ogillar t ex kravet att skriva akademiska avhandlingar direkt på engelska vid många utbildningar vid svenska universitet.

Översättning: lol = laughing out loud, vgd = vad gör du?, omg = oh my god, ffs = for fuck sake (skärpning), sj = själv dd = du då?, iofs = i och för sig, lr = eller

Ovanstående material har delvis hämtats från det utmärkta magasinet Kupé (december/januari 2009/2010)
Se ledaren SMS eller Strindberg i Dalarnas Tidningar, bloggen ”Saker som du inte visste att du ville veta…”  Flitigt messande tränar språket och Theres Bellanders inlägg i Språktidningen.

Se även Språkrådets hemsida – Sveriges officiella språkvårdsorgan! Och i Frågelådan kan du få svar på de flesta språkfrågor.
Tidigare inlägg i Plyhmbloggen: Vad har alfanummer, frimester och slidkrans gemensamt?

Uppdatering 20100211: Skönlitteratur är viktigare än SMS (i Aftonbladet)

Uppdatering 20100403: Bokförlag vill få unga att gråta

Foto: Flickr
Inlagt av Birgitta

5 Jan
2010

Vad har alfanummer, frimester och slidkrans gemensamt?

Ord och bokstäver

 

 

 

 

 

 

 

Alfanummer, frimester och slidkrans finns alla på Språkrådets lista över nya och aktuella ord, som berikat svenska språket under år 2009. Ett år som präglats av bl a influensa och självklart sociala medier. Från bruttolistan, som i år omfattade 1500 ord, presenterades 30 ord sedvanligt vid nyår. Några ord tyckte jag kändes väldigt familjära, andra totalt främmande. Här följer några exempel:

Vi spritade ju händerna så att handspriten tog slut och var omöjlig att få tag på. Ordet  svininfluensa har nämnts tusentals gånger under året (är dock en felaktig benämning på den nya influensan A(H1N1) [svininfluensa refererar till en annan, tidigare typ av influensa].

Sociala medier med ord som följare, tvittra, twittra och kvittra är ju väletablerade begrepp vid det här laget, medan frimester (semester då man är helt ledig och inte uppkopplad till arbetet via e-post eller mobil) var okänt för mig -dock enkelt och självklart.

Spikmattan – årets julklapp. Ordet är väldigt hemtamt medan alfanummer
(”telefonnummer” i form av ett namn eller ord i stället för siffror) var något nytt. RFSU har föreslagit användning av slidkrans i stället för det hittills använda och mer ”värdeladdade” ordet mödomshinna.

Fiskpedikyr – pedikyr där man utnyttjar fiskar som gnager av hudflagor på foten (usch! – var förekommer det?) och chefsnappning – anställda håller sin chef inlåst  för att för att hindra nedläggning av arbetsplats [efter det engelska uttryck som användes i Frankrike, bossnapping]. Dessa ord känns dock helt främmande för min del.

Orden i Språkrådets nyordslistor är inte alltid helt nya, men de har ökat i användning eller varit aktuella under året. Se hela listan!

Språkrådet är Sveriges officiella språkvårdsorgan och en del av språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen. Här finns all slags information om språk – kolla t ex Frågelådan! Eller ta kontakt !

En längre och utförligare lista över nyorden 2009 kommer att publiceras i Språktidningen och i Nationalencyklopedins årsbok. I Språktidningen och på språkrådet.se kommer senare även en lista över 00-talets nyord att publiceras.

Månadens ord hos Språkrådet är förresten vampyr, varulv och vamp. Nog så aktuellt med vampyrfilmer på både bio och TV!

Se även inslag på Aktuellt
I  DN  ,  i Kvällsposten. Aftonbladet och SvD.
”Ja till Livet” lobbar för 37 nya ord.

Tipsa själv om nya ord! Eller se bloggen Faktoider.

Foto: Flickr
Inlagt av Birgitta