Seminariet med Nudie Jeans härom veckan och diverse avverkade artiklar under flygturen tillbaka till Austin inspirerade till några idéer kring vad framgångsrika företag har gemensamt. Och vad det är som bidrar till en positiv utveckling. Det finns mycket skrivet om detta, men jag vågar mig på en kort sammanfattning:
Engagerade och genuint intresserade medarbetare: Anställda som inte bryr sig ett dugg om företaget kommer att prestera därefter. Varför anstränga sig i onödan när man ändå får sin lön utbetald varje månad? Ett företag där medarbetarna har ett intresse i verksamhetens utveckling bjuder oftast på en positiv attityd och jobbar med största sannolikhet flitigare och mer kreativt.
Flexibilitet: Att inneha förmågan att kunna anpassa sig till oväntade situationer är nödvändigt, förmågan att kunna ändra kursen men fortfarande röra sig i riktning mot målet. I flexibiliteten ligger också insikten att skapa något positivt och bättre i förändringen. Alltifrån finanskris till interna problem. I flexibiliteten ligger nog också öppenhet. Om jag har gjort något fel – våga diskutera och erkänn men framför allt rikta blicken framåt med en ny erfarenhet.
”Naivitet” (intuition): Begreppet naiv kan nog inrymma flera saker men för mig i vart fall två. Det första är att vara naiv om problemen med att göra något, inte se några hinder trots att de finns. Om man akademiskt börjar analysera problem ger man sig aldrig ut på ”resan”. Det andra är att naivitet ofta går hand i hand med att vara entusiastisk i alla möjliga och omöjliga situationer. Entusiasm är bra för mig själv men även för omgivningen.
Våga för att vinna: Ibland måste man chansa, lösa eventuella problem allt eftersom de uppstår. Ett framgångsrikt företag kan inte ständigt spela med säkra kort och göra ”som man alltid ha gjort”. Med andra ord; våga ge sig ut på djupt vatten.
Kreativitet: Kan vara en av företagets största tillgångar. Kreativa och innovativa medarbetare är oumbärliga. Många gånger ser den här typen av människor en helt annan lösning i besvärliga situationer än vad ”den inrutade” medarbetaren gör. Dessa medarbetare har ofta ett sjätte sinne och jobbar på ett annorlunda sätt än övriga medarbetare.
Team players: I företag där ledare och medarbetare inte innehar förmågan att samarbeta uppstår en farlig situation, eller med andra ord, det uppstår inte något. 1+1 blir 2 och inte 3… Det kan tyckas självklart att anställda borde förstå att samtliga avdelningar i ett företag är beroende av varandra för att kunna prestera ett så bra resultat som möjligt, men då är engagerade medarbetare som kan samarbeta med varandra ett måste.
Engagerade chefer och ledare:En chef/ledare måste inneha den där speciella egenskapen som får med sig hela gruppen ända fram till målet, uppmuntra idéer och kreativitet, agera problemlösare, och framför allt inneha en positiv attityd. Dessutom måste en ledare kunna lyssna och kommunicera innan beslut fattas. Beslutsfattandet måste börja med öppenhet och dialog för att sedan övergå i förmågan att fatta beslut.
Jag funderade också på vad som kan vara det största hotet för en verksamhet; interna eller externa faktorer? Min slutsats är att företag givetvis påverkas negativt av t.ex. finanskriser men frågan är om inte verksamheter ofta går under på grund av interna faktorer, dvs. någon av de ovan nämna faktorerna fungerar inte längre och förmågan att vidmakthålla eller förnya saknas. Företag kan jämföras med stater/nationer. Var börjar förändringen, jo inifrån, och förr eller senare så fungerar det inte längre.
Beslut måste långsiktigt grunda sig på huvudsakligen ekonomiska överväganden. Om organisationen bygger in hänsynstagande som motverkar sådan utveckling av verksamheten i dess helhet så kommer det att straffa sig förr eller senare eftersom det på en normalt fungerande marknad finns konkurrenter som låter sig styras av den strikta ekonomiska metoden.
São Paulos borgmästare Gilberto Kassab förbjöd för fyra år sedan utomhusreklam i staden. Det var för Sydamerikas största stad en del i “Cidade Limpa – Clean City law”, ett program i att bekämpa all form av föroreningar – i vattnet, luften och visuellt. När man ser på youtube-klippet ovan blir skillnaden minst sagt slående.
I början var oron stor att det skulle slå hårt inte bara mot reklam- och annonsbranschen utan framför allt mot näringslivet, som blev berövade en del av sina marknadsföringsmöjligheter. Nu, efter tre års förbud, är staden fortfarande ren från utomhusreklam. 20 miljoner invånare vaknar varje dag och blickar ut mot en omgivning som är betydligt mer fysisk, utan skyltar, planscher, stortavlor och liknande.
Hur gick det då för reklam-/annonsbranschen och näringslivet? Berövade en kanal satte fart på kreativiteten och frigjorde inte minst reklampengar. För att tidigare kunna synas i bruset krävdes det väsentliga investeringar i reklamutrymme, pengar som nu används till annat.
Insikten kom att man måste komma närmare sina målgrupper. Det har i sin tur resulterat i att São Paulos reklammakare är världsledande på sociala media på internet. Den världsomspännande reklamkoncernen Publicis står just i begrepp att köpa Talent, en brasiliansk byrå. Andra globala varumärken väljer att ha Brasilien som ett globalt nav för sin marknadsföring.
Dagens Media publicerade en enkät om hur våra riksdagsrepresentanter ser på reklamen. Hela 22 % av dem anser att “reklam har inte någon viktigt funktion alls att fylla i ett samhällsekonomiskt perspektiv”. Undrar vilken planet de bor på? Kanske São Paulo skulle kunna fungera, inte riktigt så som de resonerat, men en win-win situation för såväl dem som reklammakare, näringsliv och allmänhet.
Vad tycker du, ska vi låta kreativiteten ta andra former även här? Bloggaren Hållplats Hådén skrev om detta 19 juli 2010.
Dagligen och stundligen poppar det upp idéer. Som aldrig förverkligas. För det finns ingen beredskap att ta hand om idéerna i företaget eller organisationen.
“Förr i tiden” fanns det en fysisk uppsamlingsplats för medarbetares idéer och förslag till förändringar – den s k Förslagslådan. Simpelt kanske, men det hände dessutom att idéerna utvärderades och gav upphov till viktiga förändringar i organisationen eller förbättringar i produktionen.
Numera finns sällan utrymme eller ens intresse att ta hand om medarbetarnas kreativitet. Ja, idéer kan t o m vara ovälkomna, särskilt om de kommer från “fel” personer.
Trots att de flesta företag idag är processtrimmade till det yttersta saknas ofta – speciellt i mindre och medelstora företag – en process för att ta hand om innovationerna.
Dataföreningen Kompetens Sverige har i samarbete med konsultbolaget IRM tagit fram en utbildning för att råda bot på detta. Här kan man lära sig hur man “fångar upp nya idéer, utvärderar nytta och potential, möjlig lönsamhet – och sedan driver realiseringen av potentialen hela vägen ut på marknaden, inklusive värdehemtagningen”. Du får inspiration och ett ramverk med dig hem. Värt att prova!?
Frukostmöte (gratis) arrangeras 23 april i Stockholm Tredagarskurs arrangeras 24-26 maj i Stockholm.
59% av svenska arbetstagare (varav drygt en femtedel beslutsfattare) anser enligt en genomförd undersökning att det är mycket viktigt att vara innovativ och kreativ i sitt jobb. Men endast 27% av de tillfrågade säger sig vara det i praktiken. Det är förstås frustrerande att det är en sådan skillnad mellan vad man tycker och hur verkligheten sedan ser ut.
En intressant fråga är också varför inte 100% (åtminstone av cheferna) tycker det är viktigt med kreativitet? Svaret är helt enkelt omedvetenhet. Vi har länge haft fullt upp och varit tvungna att fokusera på vad vi är bra på, men det kommer inte att räcka i konkurrensen.
Nu kommer det att ställas andra krav. Det gäller att hitta både produkter och tjänster med innehåll som går att ta betalt för. “Innovationsklimat är något som ibland finns i festtal men inte i praktiken”, säger Mikael Lindholm, VD för konsult/undersökningsföretaget Innovation Inside.
Vad ska vi då göra för att få en ändring till stånd? Faktum är att det krävs mycket genomgripande förändringar inom många olika områden, men utbildning och nationella kompetenscentra är ändå några förslag.
Man kan ju också bli inspirerad på konferens - t ex Kreativt ledarskap 28 – 29 april i Uppsala. Visserligen avsedd selektivt för skolchefer, men utan tvivel ett bra initiativ. Ett säkert kort är annars att anlita tänkolog (!) PA Ståhlberg för att inspirera till kreativt tänkande på alla nivåer i organisationen!
Siffrorna ovan redovisas (i en artikel i måndagens DI) av den danska konsultbyrån Innovation Inside, som i samarbete med analysföretaget Userneeds kollat upp innovationsklimatet i norden. (1500 personer mellan 18 och 65 år från varje nordiskt land har tillfrågats).
Faktum är att vi svenskar tar täten före våra nordiska grannländer!
Då ska du ta chansen och anmäla din affärsidé till “Playing for Change”. Ditt förslag ska främja barns och ungas rätt till lek – och på så sätt bidra till ett bättre samhälle. De åtta bästa förslagen får – med lön under ett till tre år – genomföra sina projekt med professionell coachning och tillgång till supernätverk. Sista anmälningsdag är 28 februari.
Enligt en undersökning anser sig 47 procent av den svenska befolkningen ha en idé som skulle kunna göra samhället bättre. Det som behövs är rätt kontakter, startkapital och coachning. Något som ju erbjuds inom ramen för “Playing for Change”!
Du kommer att göra en behjärtansvärd insats. Med tillgång till professionell hjälp och allt tänkbart stöd – ett stort plus i kanten.
All pr är bra pr säger ett gammalt talesätt. Och visst är det så att det är nödvändigt att skilja sig från konkurrenterna på kreativa sätt för att nå fram i bruset. Men - när budgivarna på Saab är mindre sportbilsföretag med ägarbilder som inte är helt klockrena, börjar jag gärna fundera över om det hela kanske är mer törst efter pr än seriösa affärer som ligger i potten.
På Aftonbladet.se läser jag ”… Det lönar sig att vara intresserad av Saab. Det holländska bilföretaget Spykers aktie steg med över 25 procent på Amsterdambörsen under morgonen efter helgens besked att bolaget har lagt fram ett nytt bud på Saab till GM…”. Jag avvaktar med spänning resultatet av Spykers nya bud till GM.
Ett exempel av annan dignitet är marknadsföringskriget mellan Elgiganten och branschkonkurrenterna. Mediarapporteringen har omfattat allt från nedmonterade skyltar, uppköp av kampanjvaror i butik till juridiska tvister i marknadsdomstolen. Att MediaMarkts juridiska ombud dessutom omnämner Elgigantens agerande som puckat får åtminstone mig att dra slutsatsen att det handlar mest om pr.
Seriösa aktörer? Bra/dålig pr? Det avgörs som alltid av betraktaren. Faktum kvarstår det är inte ovanligt att söka gratis publicitet vare sig budskapet tolkas positivt för avsändaren eller inte.
