En person, som definitivt gjort avtryck är Susan Boyle, som mot alla odds slog igenom i Britain’s Got Talent. Den lilla knubbiga “tanten” från den engelska landsbygden slog alla med häpnad och rev ner stående ovationer vid sitt första framträdande någonsin inför större publik. Så härligt att kunna slå i underläge! Hur bilden av en alltmer stylad och exponerad Susan senare under året krackelerat är bara att beklaga, berömmelse kan vara tungt att bära.
Vad gäller 2010 lär det bli ett spännande och händelserikt år. Vi kan förhoppningsvis se fram emot högkonjunktur och så väntar ju riksdagsval, två prinsessbröllop, OS och fotbolls-VM. Dessutom förväntas Sociala Medier få ett genombrott på bred basis.
Gott Nytt År önskar
Birgitta, Charlotte och Josephine
Den här boken är verkligen intressant, inspirerande och informativ på ett lättillgängligt sätt och det märks att Lena har stenkoll på sitt område! Boken tar upp allt ifrån hur Apoliva fick kunderna att starta grupper på Facebook till kortfattade legala synpunkter.
För mig har sociala medier aldrig framstått som någon typ av fluga, utan jag håller helt och hållet med Lena och andra sociala medie-experter (t ex bloggande Icehotel och Lantmännen) som uttalar sig om den här kommunikationsformens effekter.
Jag tror att användandet av sociala medier som vi ser idag bara är en början. Digital marknadsföring kommer i allt större utsträckning att påverka företags (och givetvis privatpersoners) relationer och varumärken.
Efter att ha läst Lenas bok inser jag att den här typen av kommunikation är lämplig för i stort sett alla branscher. Titta bara på Saltå Kvarn som kommunicerar med sina kunder via både Saltåbloggen och Twitter. Inte trodde jag att jag skulle tycka det var intressant att läsa information från ett företag som tillverkar mjöl. Men det är nog som Mattias Åkerberg (Please Copy Me) säger i boken:
Människor har ledsnat på reklam i den form vi lärt dem, och vill se varumärken som kommunicerar ärligt och mänskligt med sina konsumenter. Verkligen kommunicerar. Lyssnar, tänker, pratar, lyssnar. Som bjuder på sig själva. Som berättar något intressant.
Och det är precis vad kvarnen i Saltå gör, de har förstått betydelsen av sociala medier.
Boken Marknadsföring och kommunikation i sociala medier går att köpa här.
Så blev det då jul till sist. Efter några långa månader av hårt arbete, tog du slutligen ledigt. Njuter du, som jag, av att då stanna upp och reflektera över vad du gjort och vad som väntar härnäst?
När det bara snurrar på och du upplever vardagen som ett ekorrhjul är det annars lätt att tappa perspektivet. “Måndag, fredag, helg. Måndag, fredag, helg.” Framförallt kan det vara svårt att prioritera, d v s att välja rätt arbetsuppgift vid ett givet tillfälle och i synnerhet att välja bort rätt andra arbetsuppgifter.
Att säga att det är viktigt att formulera en långsiktig vision om den situation du vill nå fram till är i det närmaste en truism. Men det är inte för inte. Det du gör i vardagen kommer då att kännas mer meningsfullt, eftersom du vet vartåt det leder. Du får också ett sunt perspektiv på alla korta, snabba, bråttom-uppgifter du gör i vardagen, så du känner större meningsfullhet, eftersom du vet varför det är så bråttom, det som du väljer att göra nu.
Du kommer att ha lättare att på uppstuds avgöra vad som är rätt sak att lägga tid på i vardagen, i jobbet likväl som i ditt privatliv. Genom att framtiden blir mer levande i din vardag, ökar sannolikheten att du kommer att uppleva den situation du önskar.
Det fina är att du inte behöver vänta till dess du är ledig och har mycket tid att visionera, utan:
Då och då, ta en kvart för framtiden.
För mig som struktör är det än mer intressanta den naturliga följdfrågan: Hur då?
Gör så här:
När du får “gratistid” över, t ex
- då du sitter i bilen och väntar på att ett tåg ska passera,
- i bilen i färjekön,
- i kön i väntan på att få boarda planet (då det inte är någon idé att öppna datorn och du inte vill ringa en massa samtal så där mitt bland folk),
- när “Fasten seatbelt”-skylten är tänd på planet och varken telefon eller laptop får vara på,
- när du måste vänta på att datorn ska startas om för att det blev något fel,
- när du äter lunch ensam och kontemplerar över kaffet,
- när andan faller på,
- eller helt enkelt är du får lust och inte kan låta bli,
ta då en kvart för framtiden när du tänker på hur du vill ha det framöver, med din verksamhet, i ditt jobb och med ditt liv.
Ha inga ambitioner att konkretisera och skapa att- göra-uppgifter, utan fantisera bara. Fantasi är inte bara för barn, utan fantisera är det du gör när du tänker på vad som helst som ännu inte finns.
Till din hjälp, ha ett fickstort kort i kavajen, som du går igenom när 15 minuter mittemellantid infinner sig och du inte kan göra annat. Kortet kan innehålla de värdeord som beskriver hur du vill ha det i framtiden. Lägg till fler ord eller stryk några om du känner för det.
Kanske är det inte ett kort, utan ett dokument i en applikation i din telefon, synkad med motsvarande i din dator. Måhända har du istället skrivit ut din visionsmindmap (ur t ex MindManager eller Mindmeister), som innefattar alla aspekter du kan komma på av den framtida önskade situationen. Du har vikt ihop den så den lätt får plats i handväskan och/eller portföljen.
Somliga har en bild i plånboken, t ex på en interiör, som för dem representerar essensen av visionen.
Eller, står det på kortet bara en enda fråga till dig själv: “Hur ser just nu om fem år ut?”
Gör du din framtid närvarande i vardagen, har du lättare att sålla agnarna från vetet när det gäller vilka arbetsuppgifter du ska ta dig an först och du avgör med större självklarhet vad som är viktigt och vad som inte är det.
Så här gör jag. Hur gör du för att ta sikte in i framtiden?
På väg till Stockholmståget en råkall decembermorgon passerar jag en luggsliten och blåfrusen man. Med en spasmisk handrörelse räcker han mig ett exemplar av magasinet Faktum. Vi växlar några ord om kyla och kommande snöoväder innan jag stressar i väg till den varma tågkupén.
I Faktum läser jag lite senare om försäljare nr 180, nr 264 nr 212 och nr 278. Alla berättar om saknad inför julen, flera är hemlösa och utan hopp om en bättre framtid.
I veckan sändes också ett reportage på TV4 Nyhetsmorgon från Stadsmissionens Bostället i Stockholm. Där ska det firas jul med julbord och t o m en och annan julklapp. Men det är bara en liten del av alla 4.000 (varav ¼ kvinnor) hemlösa i Stockholm, som får uppleva lyxen av en stunds ombonad värme.
För många av oss med familj och ett eget hem är gemenskap och julmys något självklart. Men låt oss stanna upp ett ögonblick. Tänka tacksamma tankar. Bjuda in någon till gemenskapen som vi vet sitter ensam över julen. Och låt oss ge bort lite av vårt överflöd till människor i nöd.
När floppar ett klimatmöte? Hvergang! Ja, denna fyndiga rubrik prydde (den utmärkta) tidskriften Fokus förstasida redan några dagar innan klimatkonferensen började i Köpenhamn. Ack, hur väl stämde inte detta med det verkliga resultatet två veckor senare.
De största bovarna i dramat verkade inte beredda till några eftergifter och tidigare i veckan pratades också om brist på ledarskap, samt att viktiga aktörer i näringslivet lyste med sin frånvaro.
Desto roligare är det då att kunna berätta om ett seminarium med rubriken Smart Green Home 09, som ägde rum i Köpenhamn den 8 december och som ur ett mångfaldigt perspektiv belyste de gröna hemmens nuläge och framtid. Begreppet Green Homes fick en ny innebörd, en smart sådan.
Ett åttiotal deltagare från bl a Singapore, USA, Tyskland, Holland, Norge, Danmark och Sverige hade samlats för att bl a dela med sig av kunskaper och erfarenheter inom just Green Homes på praktisk och teknisk nivå. Samtidigt påvisade man även möjligheten till 30% lägre elräkningar.
Men vi fick också höra om intressant och innovativ stadsplanering i Singapore, fakta och ambitioner hos dansk vindkraft (som inom relativt snar framtid kommer att stå för 50% av landets energiförsörjning, jämfört med dagens 23%). En dansk arkitektbyrå visade ett vinnande koncept på intelligent och användarvänligt boende med spännande och annorlunda lösningar och Göteborg Energi presenterade en case study med smarta mätare som provas på bred basis.
Det var första gången seminariet Smart Green Home arrangerades, men det finns redan planer på fortsatta aktiviteter – förhoppningsvis nästa gång i Sverige.
Även om konferensen bara relaterade till en liten bråkdel av alla de ämnen och problemställningar, som var aktuella under klimatmötet i Köpenhamn känns det ändå bra för oss som var där att vara delaktiga i något som upplevdes som konstruktivt och relativt gripbart.
All pr är bra pr säger ett gammalt talesätt. Och visst är det så att det är nödvändigt att skilja sig från konkurrenterna på kreativa sätt för att nå fram i bruset. Men - när budgivarna på Saab är mindre sportbilsföretag med ägarbilder som inte är helt klockrena, börjar jag gärna fundera över om det hela kanske är mer törst efter pr än seriösa affärer som ligger i potten.
På Aftonbladet.se läser jag ”… Det lönar sig att vara intresserad av Saab. Det holländska bilföretaget Spykers aktie steg med över 25 procent på Amsterdambörsen under morgonen efter helgens besked att bolaget har lagt fram ett nytt bud på Saab till GM…”. Jag avvaktar med spänning resultatet av Spykers nya bud till GM.
Ett exempel av annan dignitet är marknadsföringskriget mellan Elgiganten och branschkonkurrenterna. Mediarapporteringen har omfattat allt från nedmonterade skyltar, uppköp av kampanjvaror i butik till juridiska tvister i marknadsdomstolen. Att MediaMarkts juridiska ombud dessutom omnämner Elgigantens agerande som puckat får åtminstone mig att dra slutsatsen att det handlar mest om pr.
Seriösa aktörer? Bra/dålig pr? Det avgörs som alltid av betraktaren. Faktum kvarstår det är inte ovanligt att söka gratis publicitet vare sig budskapet tolkas positivt för avsändaren eller inte.
Affärskedjan Tesco (drygt 4.300 affärer i 14 länder) har råkat i blåsväder. Julkortet enligt ovan föreställande ett barn – rödhårigt – sittande på Jultomtens knä anses vara diskriminerande och dras därför tillbaka från sortimentet.
“Santa loves all kids. Even the ginger ones”. Så lyder texten på kortet i fråga. En mamma med tre rödhåriga barn uppfattade kortet som kränkande, klagade hos butikspersonalen i York, England och uttalade sig även offentligt, vilket föranledde en kraftig reaktion bland medier och bloggare i Storbritannien.
Kortet har nu tagits bort ur sortimentet och Tesco har gått ut med en offentlig ursäkt.
Om barnet varit färgat, överviktigt, anorektiskt, handikappat etc – hade vi förmodligen instinktivt tyckt att det var provocerande. Men om det varit ett barn med lockigt hår eller fräknig hy? Vad är diskriminerande? Är det en personlig upplevelse?
Jag undrar också över den snabba och kraftiga exponeringen av en sådan här “banal” händelse. Hur det kan få en sådan dignitet? Jag tycker bara kortet är ovanligt töntigt och allmänt smaklöst. Men diskriminerande och värt en sådan uppmärksamhet (nu även i svensk media)? Är det så triggande? Eller råder det bara allmän nyhetstorka?
Men det klart jag är ju inte rödhårig. Vad tycker du?
Utöver mitt jobb inom PR läser jag Konst- och Bildvetenskap vid Göteborgs Universitet. Ämnet är otroligt intressant och parallellerna till reklam och marknadsföring gör sig ständigt påminda. Det verkar som om mediebranschen redan har varit och bläddrat i min bok A World History of Art.
Det som har intresserat mig mest under hösten är delkursen i Postmodernism då kopplingen till kommunikations- och reklamvärlden syns tydligt. På 1970-talet förvandlades design till en typ av trend och plötsligt kunde “allt” marknadsföras så länge “det trendiga” var närvarande i reklamen. Ett fenomen som verkar fungera fortfarande.
Bilder har alltid använts i syfte att påverka betraktaren och min nu utvecklade förmåga att kunna tolka och läsa dessa gör att jag ser psykologin bakom reklambilder på ett helt nytt sätt. Det är fascinerande att upptäcka hur bilder (både dess motiv och färgkombinationer) används i både reklam och propaganda för att väcka känslor som kommer att påverka våra beteenden och handlingar.
Utan att vi egentligen ägnar det någon större tanke är t.ex. antikens kroppsideal fortfarande närvarande i klädbranschens marknadsföring medan traditionella maktposer, där blicken lyfts och riktas mot framtiden, ofta gör sig påminda i porträtt av betydelsefulla ledare som Obama.
I vissa fall framstår reklam som konst och konst som reklam. Fast kan konst då innehålla reklambudskap? Hur ska Barbara Krugers verk tolkas när de placeras i en offentlig miljö istället för på ett museum? Och hur var det egentligen med LiljevalchsIkea-utställning? Design eller reklam? Jag tror jag måste läsa den där fortsättningskursen!
Årets Finforum, arrangerat av Sveriges Finansanalytikers förening,FAR SRS, IREV och Sveriges informationsförening, fokuserade på hur börsbolagen kan ge den bästa kommunikationen till marknaden i en turbulent omvärld. Där belystes bland annat hur framtidens årsredovisning kan se ut. I en paneldiskussion resonerades det vad läsaren vill se. Det konstaterades då, oavsett om läsaren är t ex aktieägare eller analytiker, att de minst lästa delarna var bolagsstyrnings- och kontrollrapporterna samt notapparaten. Dessa delar har samtidigt bidragit till att ett svenskt börsbolags årsredovisning i snitt ökat med 3 – 9 sidor de senaste åren.Huvuddelen av publiken på drygt 100 personer bestod av redovisningsekonomer och revisorer. De fick en tuff existentiell tankeställare. “För vem gör jag detta?”
Vad vill en läsare se då? VD-ordet och en bra beskrivning av bolagets affär och vad som driver den, hur ser strategin ut och vilka risker är reella? Siffror är inte ovidkommande men bör vara på övergripande nivå. Resultat- och balansräkningar samt flerårsöversikter räcker väl.
Ersättningsnoten ter sig dock intressant för medierepresentanterna och börs-VD:ar.
Hur ska det presenteras? Mindre text och gärna pedagogiska figurer och diagram. Panelmedlemmen Martin Hamner, CFO på Industrivärden hänvisade till deras gordiska svärdshugg på sin årsredovisning, de minskade från 86 till 44 sidor!
Avslutningsvis skedde det en begreppsblandning av årsredovisningen i tryck format, den betraktades av många som en produkt och inte en kanal. Budskapen bör enligt min mening vara detsamma, men bör anpassas beroende på kanalval.
Inlagt av Gästbloggare Jakob Ivarsson/Stakeholder communication Panel member Reportwatch.net Annual Report on Annual Reports Foto: Flickr
Aldrig så tydligt som i juletid är våra sinnen öppna för att ge hjälp till andra. En faktor jag hoppas alla hjälporganisationer drar nytta av efter bästa förmåga. Det är enkelt och bekvämt att ge framför datorn. Ytterligare argument att minska inköpen av fysiska klappar är tomtens arbetsbörda som enligt vetenskapliga rön inte ens är möjlig… :)
Hjälporganisationerna är ett tydligt exempel på stort behov av kostnadseffektivitet – så mycket pengar som möjligt måste nå fram till dem som behöver. Det finns många goda exempel på hur Internet och sociala medier kan användas för att på ett kostnadseffektivt sätt synas bättre (titta bland länkarna nedan och tyck gärna till här!).
Jag har lämnat bidrag till flera av organisationerna nedan och det känns bra. Min personliga favorit är Unicefs gåvoshop. Kan du låta bli att göra detsamma?
En liten guide till möjligheter att hjälpa i juletid
Musikhjälpen 2009 sänds den 14-20 december från Göteborg. Christer Lundberg, Ametist Azordegan och Jason ”Timbuktu” Diakité sitter instängda i en glasbur på Avenyn och sänder direkt, dygnet runt i både SR och SVT, utan fast föda för att engagera lyssnare och tittare att skänka pengar till Radiohjälpen. Temat i år är malaria.
LOKALT: Majblomman hjälper barn i Sverige. Frälsningsarmén samlar in pengar till dem som har det svårt i jul. Göteborgs stadsmissions filmer om barn till missbrukare är gripande och ett återkommande inslag i juletid. Stockholms Stadsmission erbjuder möjligheter till generositet via SMS. Göteborgs Räddningsmission arbetar för att hjälpa bl a hemlösa och utsatta barn. De har även öppnat en sida på Facebook för sin sak. Via Barncancerfondens julkampanj skänker du medel till barncancerforskningen genom att bidra till att pynta granen och/eller julklappar. God Handling samlar många hjälporganisationer med tanken att så många köp som möjligt ska bidra till att hjälpa till och skapa en bättre värld.
VÄRLDEN: Det är avdragsgillt för företag att köpa julklappar men inte att skänka pengar till utsatta barn. Rädda Barnens julkampanj testar nya grepp för att komma förbi detta hinder. Via Unicefs gåvoshop kan du köpa ett antal perfekta julklappar till utsatta människor: Poliovaccin, förstahjälpenväskor, myggnät, gröt, vattenrening m m. Biståndsorganisationen IM, Individuell människohjälp, annonserar att ”…här kan du köpa julklappar med mening”. ActionAid vill att du ger bort en get. Läkarmissionens Webaidshop är Sveriges största biståndsbutik. Ett annat förslag är att bli fadder via Plan.
MILJÖN är ett viktigt område att stödja. Genom att stödja Vi skogen planterar du träd i utsatta områden. Greenpeace arbetar mot global miljöförstöring och för en värld i fred och ekologisk balans. Via Årets julgåva stödjer du Plans klimatsatsning, i år plantering av mangroveskog.
Tre företag från respektive 14 branschkluster nominerades av totalt 2174 pressrum på MyNewsdesk och SentoClone AB utsågs till årets pressrum i kategorin Biotech och Medtech.
Utmärkelsen Årets Pressrum går till det företag som utifrån branschens förutsättningar bedöms ha lyckats bäst med att optimera sitt pressrum och utnyttja möjligheterna med MyNewsdesks PR-verktyg. Detta för att uppnå en effektiv distribution av pressinformation för bättre spridning och mer publicitet.
De 14 vinnande företagen och organisationerna representerar näringsliv, offentlig sektor, idéburna och ideella organisationer.
Världens bäste golfspelare har en årslön på ca 90 miljoner dollar, sponsoravtal värda 100 miljoner dollar och affärer med minst tre kvinnor – antalet ökar dock timme för timme. Att golfens perfektionist nr 1, Tiger Woods, skulle bli hängd på skvallersidorna verkade minst sagt orealistiskt. Men efter bilkrasch,drogrykten och oräkneliga mediespekulationer har varumärket Tiger Woods fått sig en rejäl törn.Varumärkesexperter verkar vara överens om att Tiger’s otrohetsaffärer har en negativ inverkan på vad som ansågs vara ett av sportvärldens mest prestigefulla varumärken.
- Tiger’s varumärke står för perfektionism, han är en Mr Perfect, han gör aldrig några fel. Därför drabbas hans varumärke hårdare eftersom han inte visat några “mänskliga” drag tidigare. Media kommer att kräva en offentlig ursäkt, skadan är så pass utbredd och i de flesta skandalsituationer är öppenhetsprincipen att föredra, säger Niklas Olovzon, grundare till kommunikationsbyrån S&B till tidningen Svensk Golf.
Även Marianne Tollefors på Tollefors Consulting säger till Affärsvärlden att hon är övertygad om att skandalerna har påverkat det personliga varumärket och att Tiger snabbt borde inleda arbetet med att åter bygga upp omvärldens förtroende. Ännu så länge avvaktar dock sponsorerna själva (bl.a. Nike, EA Sports och Gillette) och menar att de har fortsatt förtroende för Tiger Woods. Under kvällen har dock motsatt information börjat höras, reklamfilmer ställs in etc.
- Det Tiger Woods behöver är att hans fru väljer att stötta honom offentligt. Tills dess kommer spekulationerna att skada hans rykte.
I januarinumret för Golf Digest kan man läsa om “10 tips Obama can take from Tiger“. I artikeln står bl a att “Tiger has always been able to pull himself together after setbacks”. Något som han förmodligen, på ett eller annat sätt - men kanske inte fullt ut, kommer att göra även efter detta nederlag. Detta är ju trots allt något annat än en förlorad golftävling.
Sedan kan man reflektera över timingen för de 10 tipsen i Golf Digest. Den kunde inte ha varit sämre! Detta har dock redaktionen föredömligt tagit hand om genom att bl a publicera de många mail som kommit in på sin blogg.
De senaste veckorna har jag testat en ny hypotes, jag har föresatt mig att etablera en ny vana. Det gäller fredagarna.
I mitt jobb reser jag en hel del och när jag inte gör det, står jag och föreläser. Däremellan ska möten hållas och material utvecklas. Det har varit alltför lätt för mig att skjuta upp arbetsuppgifterna av mer reflektiv karaktär på framtiden, till “sen”, när en möjlighet uppenbarar sig, som en skänk från ovan.
I synnerhet gäller detta arbetet med att någon gång i veckan stanna upp, titta på vad jag har gjort och vad jag har framför mig, ta ut en ny riktning och prioritera om bland uppgifterna.
Fredagarna var tidigare dagar då jag hade lätt att trycka in ännu ett möte (“för det var ju ändå bara en avslappnad fredag”), vilket fick till följd att jag inte hann summera veckan innan helgen tog vid. På måndag morgon började jag med att ligga efter, med mina mått mätt.
Men, inte längre.
Min fredagsregel är numera: Inga möten – veckogenomgång på morgonen.
Så här gör jag:
1) Direkt på morgonen kör jag min morgonrutin, så jag får koll på läget. (Hur den går till, kan vi återkomma till.)
2) Sedan skummar jag igenom min vision, mitt långsiktiga måls olika aspekter och uppdaterar i vilken grad jag kommit närmare var och en. Behövs det, justerar jag.
3) Jag går igenom hela min att-göra-lista och bockar av det som är gjort men inte avbockat, lägger till nya uppgifter jag kommer på, tar bort uppgifter som inte längre är aktuella och sätter deadline på de som behöver en.
4) Jag går igenom noteringarna om vad jag väntar på från andra och påminner de som påminnas bör om att deadline närmar sig eller rent av är passerad.
5) Jag går igenom min projektöversikt och ser till att jag har minst en att-göra-uppgift definierad på varje, så vi kan röra oss framåt.
6) Jag skummar en månad tillbaka i kalendern och en månad framåt. Jag skapar de att-göra-uppgifter som jag kommer på, jag bokar upp egen tid i kalendern för de uppgifter som riskerar skjutas på framtiden annars.
7) Slutligen rensar jag en del av mitt referensmaterialsystem; i mitt fall den hängmapp som står på tur den här veckan.
Effekten av allt detta är att jag vet
- att jag rör mig i rätt riktning i det stora perspektivet
- att min att-göra-lista är komplett (så jag slipper hålla något av det i huvudet)
- att materialet jag väntar på är på gång
- att de projekt som jag vill ska röra sig framåt också gör det
- att jag får med mig uppgifterna jag åtagit mig på tidigare möten
- vilka uppgifter jag behöver prioritera nu för att slippa jobba så hårt precis före deadline
- att mitt referensmaterial inte växer över bredderna, utan att där mest finns material som faktiskt är av nytta för mig, istället för sån’t som lika gärna kunde slängas
Skulle det visa sig att jag missat att slutföra något som måste vara klart den här veckan, har jag ändå fredag eftermiddag fri att lägga på det.
Vad har då det här med PR och kommunikation att göra? Detta är ju ändå en PR-blogg. Ja, inte vet jag, men jag antar att också du som arbetar med att kommunicera budskap och skapa uppmärksamhet behöver göra det på ett systematiskt sätt. Också du behöver lägga rätt tid på rätt sak, i rätt tid, istället för att flänga runt, agera på uppstuds och i sista sekunden.
Arbetar du strukturerat i grunden, kan du skapa utrymme för att spontant kunna klippa till på volley, just när möjligheten uppenbarar sig.
Så, slå följe med mig. Låt oss gå med lättare steg hem på fredagarna framöver.
………………………………………………………………………………………………………………………..
Vill du ha mina strukturtips, som kommer varje måndag morgon och som innehåller allehanda matnyttiga tips?
Eller läs vidare på Strukturbloggen!
…………………………………………………………………………………………………………………………….
I en trendspaning för DI:s onsdagsupplaga om reklam och media skriver Carin Fredlund om hur svenska företag slarvar med att mäta effekten av sin marknadsföring. Hon nämner tre saker som inte upphör att förvåna henne när det gäller företagens inställning till sin affärskommunikation:
Avsaknaden av utvärdering av gjorda marknadsinvesteringar – trots lågkonjunktur är företagen dåliga på att följa upp gjorda investeringar (Enbart 41% av tillfrågade företag i undersökningen ”Säljindikatorn” mäter ekonomisk effekt av genomförda marknadsaktiviteter).
Vattentäta skott mellan försäljning, marknad och information – skapar otydlighet internt och externt. Nyttan med integrerad affärskommunikation är ännu ingen självklarhet för den stora massan.
Intressant läsning är forskningsrapporten Brand Orientation Index. Huvudresultatet av studien visar på att det finns en tydlig koppling mellan varumärkesorientering och lönsamhet. De företag som är mest framgångsrika, utgår ifrån varumärket i hela sin verksamhet.
En intressant aspekt i studien är att börsnoterade bolag sällan tillhör de mest varumärkesorienterade. Kvartalsfokuserad kostnadsjakt och långsiktigt varumärkesbyggande blir för mig en utmanande kombination med stor potential, speciellt i bolag med operativt engagerade storägare.
Jag undrar – hur man inte kan ta tillvara sambandet mellan resultat i kronor och hur företaget/varumärket uppfattas av intressenterna? Hur kan en driven företagare inte anta ett medvetet förhållningssätt till varumärkesarbetet – både det interna och det externa?
”… I stället borde företagen samla all kommunikation och försäljning i ledningsgruppen så att långsiktig strategi och snabb taktik kan samverka. Med varumärket som utgångspunkt bör all kommunikation integreras, utåt och inåt. Det ökar effekterna av både försäljnings- och reklamsatsningar,” avslutar Carin sitt inlägg.
Kunde inte ha sagt det bättre själv. Vad tycker du?
Tyvärr finns inte Carins text på nätet – men jag mejlar den gärna till den som så önskar.
Rapportmakarna Johan Gromark och Frans Melins fem råd på vägen mot ett starkt varumärke:
Sätt tydliga mål och fördela ansvar Undersökningen visar att det som många företag har svårt för och det som samtidigt utmärker de mest framgångsrika, är förmågan att sätta tydliga mål och organisera sitt varumärkesarbete. Därför är också framgångsrikt varumärkesarbete intimt förknippat med affärsutvecklingsprocessen.
Bygg varumärket inifrån och ut
Se till att alla förstått, accepterat och börjat leva strategin internt innan du går ut externt. Varumärket är ett löfte till målgruppen. Lova inget innan du kan leverera. Detta är särskilt viktigt i företag med ett högt tjänsteinnehåll.
Utvärdera och belöna En förutsättning för att varumärkesarbetet skall bli prioriterat är att det synliggörs i utvärderingar men också via belöningssystem.
Visa genom handling Ledningen bär det yttersta ansvaret som goda förebilder för varumärket. Om inte de prioriterar varumärkesfrågor kommer ingen annan göra det heller. Tänk Ingvar Kamprad.
Se varumärkesarbetet som en process inte ett projekt
Ett projekt blir ett trevligt avbrott i den grå vardagen vars resultat kan läggas till handlingarna. En process får liv i strategin och ser till att den ut- och omvärderas löpande.
Mingla gör man i den digitala världen, men som komplement blir det ibland aktuellt att mingla in reality. Är du bra på det?
Nedan följer några punkter att tänka på för att effektivisera och optimera ditt minglande:
• Tänk på varför du är där och sikta in dig på att ta kontakt i “rangordning”.
• Träna på din “elevator speech” – du har ofta lika lite tid som “mellan två våningar i hissen” för att presentera dig och göra avtryck.
• Kom i god tid så att du hinner coola ner dig lite och fokusera.
• Fastna inte med samma person utan växla “objekt” då och då. Byt visitkort, så du kan följa upp kontakten.
• Träning ger färdighet. Gillar du inte att mingla kom ihåg att man brukar säga att bara 10% av din nervositet syns. Det är bara att träna på.
Det är bra att ha förberett ett s k “Elevator speech”, en kort och kärnfull presentation av dig själv och ditt företag/jobb. Slagkraftig och intresseväckande. Högst en minut lång. Det kan tyckas svårt att hinna säga “allt” på så kort tid, men det går bra med lite eftertanke och man behöver ju inte säga allt. Att avsluta med en bra knorr, som öppnar för fortsatt kontakt är förstås optimalt. Testa själv – det är bra att kunna!
Definition av mingel på Wikipedia: (ja, så enkelt är det väl) – Mingla är att där människor träffas blanda sig med de närvarande, för att under småprat bekanta sig med dem. Ordet är ett lån från engelskan där mingle betyder ‘blanda sig’ eller ‘umgås med’.
Att Internet bjuder på oändliga möjligheter, framförallt när det gäller kommunikation, fick jag idag bekräftat på The Conference: Digital kommunikation och sociala medier, anordnad av nätverket Wednesday Relations i Göteborg. Lokalen var fullsatt och det var många som ville lyssna till, och diskutera, de senaste trenderna inom marknadsföring och PR. Talarlistan var imponerande:
Christopher Broxe, Business Expert Analytics, Peter Thomasson, Senior Business Consultant, SAS Institute
Marknadsstrategier och kommunikation styrda av innehåll på sociala medier
Mattias Åkerberg, Bloggare & copywriter, Please copy me / Valentin & Byhr
Twitter, bloggar, Facebook och YouTube – var ska jag börja?
Under dagen förmedlades allt från hur text mining av diskussionsforum på nätet kan användas som ett hjälpmedel i polisens arbete, till att om Facebook hade varit ett land hade det varit det fjärde största landet i världen.
Min absoluta favoritföreläsare under The Conference var Mattias Åkerberg (bloggare och copywriter, Valentin & Byhr) som pratade om Facebook, Twitter och bloggar. Mattias liknade användandet av sociala medier vid en kommunikationsrevolution då det plötsligt känns som om alla företag ska skriva blogginlägg och twittra. I verkligheten är det dock >1% av svenska företag som är engagerade i sociala medier-världen. Men de som är det syns.
Kreafons Lena Carlsson gav många bra tips angående juridik och bloggning och Nikke Lindqvists föredrag om PR-katastrofer och negativa sökfraser på Google fascinerade. Allt finns verkligen på nätet, allt går att få reda på; vem som pratar om ditt varumärke och med vem. Och är du inte delaktig så pratas det ännu mer!
Jag är redan övertygad om att sociala medier skapar relationer, ger oss nyheter, förser oss med en röst och helt enkelt fungerar som en kommunikationsarena. Med det kostar, fast inte i pengar, utan i tid, kunskap, engagemang och tålamod!
I en tid där trovärdighet och transparent kommunikation är ett måste i finansiell kommunikation samtidigt som årsredovisningsupplagorna fortsätter att minska har årets vinnare korats i den fyrtiofjärde omgången i tävlingen Bästa Redovisningen. NASDAQ OMX Stockholm står som arrangör. 265 företag har bedömts, bland dem samtliga primärnoterade företag noterade på NASDAQ OMX Stockholm (“börsen”).
Tävlingen har liksom föregående år indelats i tre klasser, som överensstämmer med indelningen på den nordiska börsen dvs i Large, Mid och Small Cap. Årets vinnare blev Investor, PA Resources respektive Sagax.
Till skillnad från Aktiespararnas mer kvantitativa bedömning av årsredovisningar sker det enligt tävlingen en betydligt mer kvalitativ bedömning av årsredovisningarna. För en årsredovisnings-nörd men även alla andra som månar om att ge en transparent och förtroendeingivande bild av sin verksamhet är juryns skrift “Bästa redovisningne 2008″ en skön läsning, full med bra perspektiv och tips.
I år känner jag att julstöket på allvar har spridit sig till nätet. Vi kan handla våra julklappar, planera och beställa julmaten, skicka våra julkort och göra våra goda julgärningar utan att avvika från datorn. Jag upptäckte häromdagen att vi till och med kan kolla in NK:s julskyltning på nätet.
E-kommersen har blivit tillgängligare. Vi är många fler som handlar på nätet nu. Sajterna, presentationerna och systemen fungerar bättre och vi har blivit tryggare med att hantera betalningsrutiner via Internet. Vi vet hur vi söker fakta, jämför priser och slutligen får paketet bekvämt levererat till närmaste Ica-butik.
Javisst, smidigt och bekvämt för jag har mycket att göra före jul. Men julen handlar för mig så mycket om tradition, dofter och känsla – något som är svårt att få med via Internet. Därför går jag gärna ut i vimlet och får i alla fall delar av mina julinköp gjorda. Hur gör du?
Här kommer några tips till dig som också har ont om tid:
Julklappar: Det är avdragsgillt för företag att köpa julklappar men inte att skänka pengar till utsatta barn. Rädda Barnens julkampanj testar nya grepp för att komma förbi detta hinder. Missa heller inte att pynta granen med Barncancerfonden i deras julkampanj. ActionAid vill att du ger bort en get. Tips hur man slår in geten medföljer:
Om du inte vill ge dig ut bland alla andra julshoppare och svettas i butikerna – här är två sajter som tipsar om var julklapparna finns på nätet: Bra julklappstips och Jultips.nu. Även NK tipsar om klappar.
Julens nödvändigheter: Omröstningen om vilken pralin som ska ut från Aladdinasken splittrar svenskarna på sajten Rädda Julen. Milda har byggt Sveriges största pepparkakshus och på deras julsajt kan du få inspiration till roliga pepparkakshus och annat.
